Lindholmens säteri

Del 2 av 23 i serien Gårdar i Lundby

Lindholmen omtalas första gången 1333, då kung Magnus Eriksson daterar en skrivelse där. Befästningen låg på nuvarande Slottsberget och var en kungsgård som kallades borgen Lindholmen.

Arkeologiska undersökningar visar att en borg, även omnämnt som slott, har funnits där sedan åtminstone år 1250. Slottet gavs till Drottning Blanka som morgongåva vid hennes förmälning med kung Magnus. Blev på 1330-talet i praktiken ersatt av Bohus fästning. År 1410 hade slottet förfallit och kunde inte längre bebos. Efter detta upphör uppgifterna om själva slottet.

1607 förlänades Lindholmens säteri till holländaren Cornelius Corneliusson (skeppsbyggare och redare) som ansvarade för uppbyggnaden av den nya staden Karl IX:s Göteborg. Han innehade också Sannegården. 1627 arrenderades gården av Wellam Giesen (Gijsen) som också arrenderade Sannegården. Plundrades av danskarna 1646. År 1647 fick amiral M. Thijsen Anckarhielm Lindholmen i pension men arrenderades även fortsättningsvis av Giesen. Efter hans död övertogs gården av dottersonen Martin Anckarhielm. 1683 drogs halva egendomen in till kronan men den andra behölls av M. Anckarhielms änka, Elsa Beata Macklier (Makeléer). Hon ägde fortfarande den delen av Lindholmen år 1697. På den tiden låg Köpstadsö, Vrångö och Skändla också under den del Lindholmens gods som ägdes av Anckarhielm.1705 förpantades egendomen till andshövding David Makeléer (död 1708) som anävnde gården som residens.

Lindholmen 1694
Lindholmen 1694

1733 var säteriet i Anckarhielms svärsons, C. von Braudten, ägo men året därpå sålde han gården till Jean Rambeau. Han dog dock redan 1735 varvid hans svärson Peter von Utfall tycks ha blivit ägare. Därefter var Samuel Schutz, hans änka, James Maule och hans änka Lona (f. Busck). Hon var fortfarande ägare 1764 men arrenderade ut gården till Brynte Staf som också arrenderade Sannegården. Vid denna tid fanns det också ett sillsalteri på egendomen vilket drevs av J. Karstedt. Salteriets såldes 1768 till C. Valtinsson. På 1750-talet byggdes också en väderkvarn på egendomen men 1773 var den bortflyttad.

Ägare av Lindholmen på 1770-talet var överste A.D. Stålhandske som gift sig med änkan Lona Maule (född Busck). Därefter blev Levinius Olbers ägare efter att han gift sig med James och Lona Maules dotter Elisabeth Maule. Förutom salteri fanns det nu också trankokeri och tjärhov på Lindholmen.

1722-35 var kommerserådet Nordström ägare men 1844 inköptes delar av egendomen (1/32) av Theodor Wilhelm Tranchell (1815-1889) som samma år grundade Lindholmens varv. Resten av säteriet köptes samtidigt av Göteborgs stad men fortsatte brukas av lokala bönder i Lundby. Säteriets mangårdsbyggnad som låg vid nuvarande Plejadgatan revs omkring 1920.

Lindholmen 1836
Lindholmen 1836

Efter laga skifte 1847 uppfördes omkring 1850 den närbelägna Lindholmens herrgård som fortfarande är belägen i Herrgårdsparken invid nuvarande Ceresgatan.

Kring 1875 fanns endast mindre rester av slottet kvar på Slottsberget, då bostäder kom att byggas på berget.

Lindholmen 1921
Lindholmen 1921
Serienavigation<< SannegårdenKvillebäcken >>
Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.