En guide till Göteborgs stadsdelar – Kville och Brämaregården

När det gäller stadsdelarna Kvillestaden, Brämaregården, Kvillebäcken, Långängen och Rambergsstaden är förvirringen om var de ligger och vad som är vad ungefär lika stor som med Masthugget, Stigberget, Olivedal, Kommendantsängen, Nordostpassagen, Vegastan, Kråkestan och Linnéstaden. Är de stadsdelar eller inte och var går gränserna?

De nämnda stadsdelarna ligger i Lundby socken vars historia finns på annat håll, däribland i artikeln om Lindholmen och Lundbyvass, den om Sannegården och Eriksberg samt den om Färjenäs.

Kvillestaden är vad området mellan Lundbyleden, Ramberget och Hjalmar Brnntingsgatan normalt kallas. Tidigare utgjorde Kvillebäcken gränsen mot Backaplan och Tingstadsvass, men idag uppfattar nog de flesta också området där Göteborgs Bultfabrik och porslinsfabriken låg som delar av Kvillestaden. Innan Hjalmar Brantingsgatan fanns så var gränsen inte så tydlig som idag. Det är kanske en anledning till att Brämaregården både används om Kvillestaden, om ett hela annat område och om alltihop tillsammans. Det som kallas Kvillestaden, det som kallas Brämaregården eller det som kallas Kvillebäcken var inte så tydligt när områdena byggdes. Inte heller fanns hamnbanan och Lundbyleden.

Kvillestaden har officiellt haft stadsdelsnamnet Brämaregården efter den bondgård som låg i området. Brämaregårdens kyrka ligger också i området, men folk har i alla tider kallat området för Kvillestaden. Området ingick i Lundbyvassen som torrlades och fylldes ut på 1870- och 1880-talet. Därefter upprättades förslag till stadsplan för området liksom för intilliggande områden.

Runt Kvilletorget som ligger i det västra delen av området byggdes de första bostäderna och sedan byggdes flera landshövdingehus runt om i den nya stadsdelen. 1906 införlivades hela Lundby socken inklusive de här beskrivna stadsdelarna i Göteborg och senare, 1921, upprättades utbyggnadsplaner av Albert Lilienberg.

Med början under 1940-talet revs en del av de äldre husen, bland annat de annorlunda landshövdingehusen i fyra våningar. Sedan dess har flera hela eller delar av kvarter rivits. Det byggdes också solgårdshus i utkanterna av Kvillestaden vid denna, men en del av dem revs på 1990- och 2000-talet på grund av att de misskötts gravt. Runt 1975 skedde nybyggnad i landshövdingehusstil efter rivningar vid Kvilletorget.

Brämaregården och Kvillestaden

Brämaregården och Kvillestaden 1936.

Det som idag kallas Brämaregården av de flesta är området norr om Hjalmar Brantingsgatan (på kartan ovan går den ungefär där Vågmästaregatan syns), söder om parkområdet vid Bjurslättskolan samt väster om Hisingsgatan fram till och med Wieselgrensplatsen som från början gick under arbetsnamnet Lundby centrum. På spårvagnarna som vänder vid Wieselgrensplatsen står det Brämaregården.

Tidigare omfattades också industriområdena öster om Hisingsgatan fram till Kvillebäcken och ända till Generatorsgatan i det som kallades Brämaregården. Detta område kallas idag för Kvillebäcken. Den centrala gatan i Brämaregården är Långängen vilket också är ett av de namn som används om stadsdelen. Ibland ingår också Brämaregården/Långängen i det som kallas Kvillebäcken. Vad som är vad i denna del av Göteborg är oneligen lite förvirrande.

Efter att Hjalmar Brantingsgatan byggts skapades Vågmästareplatsen i hörnet Hisingsgatan-Hjalmar Brantingsplatsen. Platsen kom att bli en centralpunkt för busstrafiken på Hisingen och fungerade som en motsvarighet till dagens så kallade resecentrum. När Hjalmar Brantingsgatan och Vågmästareplatsen byggdes på 1950-talet revs äldre bebyggelse av främst landshövdingehus för att möjliggöra bygget. Idag finns det enbart landshövdingehus kvar mellan Långängen i norr, Hjalmar Brantingsgatan i söder, den tidigare Vågmästareplatsen i öster och Wieselgrensplatsen i väster.

Öster om gatan Långängen byggdes lamell- (solgårdar), skiv- och punkthus från cirka 1930-talet och fram till 1965 liksom väster om Wieselgrensplatsen. Wieselgrensplatsens höghusbebyggelse skapade 1958-65. Längre österut i stadsdelarna Tolered och Bjurslätt byggdes en liknande bebyggelse under samma tid.

Vågmästareplatsens ”resecentrum”har sedermera flyttats till Hjalmar Brantingsplatsen och själva Vågmästareplatsen har bebyggts med bostäder hela vägen till parkområdet i norr. Själva platsen har i praktiken upphört att existera och spårvägens byggnad på västra delen av platsen har ersatts av Kville Saluhall.

I Kvillestaden uppemot Ramberget finns det ett antal fristående hus av landshövdingehustyp liksom enstaka stora villor. Mot nuvarande Hjalmar Barntingsgatan har den bebyggelsen dock ersatts med några stora punkthus. Denna bebyggelse ingår oftast i det som kallas Rambergsstaden men uppfattas säkert av många som Kvillestaden och det ingår också ibland i det som kallas Brämaregården. Brämaregårdens vårdcentral/sjukhus ligger här. Bebyggelsen är i huvudsak från tidigt 1900-tal förutom punkthusen som byggdes på 1960-talet och 1970-talet. Punkthusbebyggelsen fortsätter också på nordvästra sidan av Ramberget där den får sällskap av både höga lamellhus från 1960- och 1970-tal samt låga lamellhus från 1950-talet. Upp mot berget finns också på denna sida en del villor och mindre hyreshus.

Rambergsstaden 1936

Rambergsstaden 1936.

I Rambergsstaden ingår också också bebyggelsen mellan Ramberget och Lundbyleden/Järnvägen. Områden som innan den stora trafikleden byggdes snarare tillhörde Lundbyvass och Lindholmen. I detta område var det fram till 1970-talet främst bostäder men också en del mindre industrier. Idag är det nästan enbart småindustrier. Till Rambergsstaden brukar också området mellan Inlandsgatan-Gropegårdsgatan och Hjalmar Brantingsgatan där bland annat Rambergsvallen (Bravida Arena), Lundby koloniområde och Lundbybadet ligger liksom Volvos fabriksområde väster om Gropegårdsgatan.

Rambergsvallen byggdes 1935, revs 2014 och har ersatts av en ny arena, Bravida Arena som byggdes 2015. Lundby koloniområde skapades 1919 medan Lundbybadet byggdes först 1973 efter att beslut fattas 1964. Lundbybadet ersatte Renströmska badet i Lundby.

Volvo flyttade 1927 in i Nordiska Kullagerfabrikens tidigare lokaler vid Gropegårdsgatan som därefter användes för biltillverkning. Fabriken byggdes ut alltmer för varje årtionde och på 195-talet byggdes en stor ny monteringshall. Fram till 1964 tillverkades där personbilar och lastbilar, därefter enbart lastbilar. Tillverkningen av de förstnämnda flyttade till Torslanda 1964 och tillverkningen av lastbilar flyttade till Tuve på 1990-talet. Huvudkontoret flyttade också ut till Torslanda på 1960-talet. Efter att Volvo sålt personbilstillverkningen år 1999 flyttade AB Volvos huvudkontor snart tillbaka från Torslanda till Lundby där det ligger idag. Andra industrier i området har bl.a. varit ESAB vars huvudkontor idag ligger i Götaverkens gamla kontor i Lundbyvass.

Ursprungligen tycks faktiskt området söder om Ramberget och väster om Ramberget mellan Inlandsgatan och Gropegårdsgatan ha varit det område som från början bara namnet Rambergsstaden. Jag tvivlar på att så många har koll på det idag. Det område som idag mest förknippas med namnet tycks snarast ha uppfattas som delar av Kvillestaden och Brämaregården. Genom att Hjalmar Brantingsgatan inte fanns så var den naturliga gränsen berget och tomma områden utan bebyggelse.

Idag kallas det nybyggda bostadsområdet mellan Hisingsgatan och Kvillebäcken, Hjalmar Brantingsgatan och Generatorsgatan. De norra delarna av området liksom Ångpannegatan har fortfarande en gamla karaktären av ett blandat industriområde kvar. Dock finns det inga bostäder så som det fanns bland industrierna på Gamla Tuvevägen i de södra delarna av nuvarande Kvillebäcken. Området kring Ångpannegatan kallas ibland också för Gazaremsan då det skett väldigt många mord och våldsdåd där.

Till slut har vi själva Ramberget som sen 1906 utgjort en park vid namn Keillers park.

Kvillestaden, Rambergsstaden och Ramberget ingår idag i primärområde Rambergsstaden medan Brämaregården (Långängen) och Kvillebäcken ingår i primärområde Kvillebäcken tillsammans med Ringön, Backaplan, Bjurslätt, Tolered och det område som bara kallas Lundby och inget annat.

Kyrkligt tillhörde hela Lundby en församling med samma namn. Lundby församling har medeltida ursprung. 1607 utbröts Göteborgs lutherska församling som införlivades 1612. 1872 införlivades Nya Älvsborgs slottsförsamling. Mellan 1951 och 1961 var församlingen uppdelad i flera kyrkobokföringsdistrikt: Lundby, Brämaregårdens och Biskopsgårdens (från 1 april 1957). 1961 utbröts Brämaregårdens församling och Biskopsgårdens församling. 1967 överfördes Aspholmarna med Nya Älvsborg till den då bildade Älvsborgs församling. 2010 återförenade Brämaregårdens församling med Lundby församling och samma år delades Biskopsgårdens församling i två delar som förenades med Lundby respektive Torslanda-Björlanda församling.

5 svar på ”En guide till Göteborgs stadsdelar – Kville och Brämaregården”

  1. Som född och uppvuxen på 50-60-talen i Rambergsstaden, kan jag vidimera att det var enbart mellan Gropegårds-Inlands-Lantmanna-Kryddgårdsgatorna som kallades det.

  2. Jag är uppvuxen vid Lundby gymnasium, Sockenvägen, och på 50/60-talet sättet skyltar i svalen där det fanns information om var närmaste brandskåp fanns, SOS numret mm. Där stod att vi tillhörde Rambergsstaden och kvarteret Harskramlan.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.