När spårvägen kom till Bangatan

Året är 1938 och det råder en febril verksamhet på Bangatan i Majorna. Staden växer och så även spårvagnsnätet. På bilden ser vi ett par arbetare i full färd med att anlägga ny dubbelriktad räls som skall ta resenärerna från Stigbergstorget vidare söderut mot Majvallen, Ekedal och Godhem. När sträckan senare invigdes blev det möjligt att åka direkt från Gårda till Kungsladugård utan byte, vilket ansågs vara något av en sensation vid den här tiden. Även själva gatan rustades upp med ny gatsten och en allmän översyn, där några av husen på gatans östra sida förefaller ha rivits.

Arbetet med spårvägen hade föranletts av ganska omfattande protester, med kyrkoherde Gottfrid Klingner i spetsen. 1875 hade nämligen en lindallé planterats på gatans östra sida. Det hade skett i privat regi och träden som vuxit sig stora och lummiga genom åren var ett omtyckt inslag i den då som nu mycket brokiga gatumiljön. Fällningarna som utfördes med hjälp av bland annat en ångvält, efter beslut i stadsfullmäktige, sägs ha omfattat omkring fyrtio träd. I en enligt uppgift samtida text med okänt ursprung kan man läsa att:​

”De 22 mannarna gnodde som om det gällde livet. Marken kring trädens rötter grävdes upp, en stege restes mot stammen och en man skyndade upp och lade en kätting kring trädet strax under kronan. Kättingen fästes vid ångvälten, och så bullrade denna iväg några meter, dragande trädet med sig. Så snart trädet intagit vågrät ställning, föll ett par mannar på med såg och yxor. Småkvistar skildes från stam och grövre grenar, det hela lyftes ombord på lastbilar, den ena efter den andra. Småkvistarna kördes till gropen vid Röda sten för att brännas, medan det grövre virket togs till vara för att efter torkning användas till eldning av tjärsprutor. De knotiga rötterna forslades till olika platser för att användas som fyllningsämne.”

Den moderna tiden har gått hårt Bangatan och mycket av bebyggelsen har rivits sedan den välkända fotografen Otto Thulin riktade kameran mot Stigbergstorget för omkring 80 år sedan. De flesta av fastigheterna i kvarteret ”Vita Björn” på vänster sida var uppförda i landshövdingshusens barndom under 1880-talet. Dessa revs i början av 1960-talet av byggherre Lennart Wallenstam och hans växande bostadsbolag. Rivningarna låg helt i linje med den saneringsanda och rivningshysteri som präglade Göteborgs stad under flera decennier i mitten av 1900-talet. På platsen uppfördes i stället de vita åttavåningshus som finns kvar idag. På gatans östra sida skedde rivningarna i olika etapper och mirakulöst nog överlevde också ett par äldre trähus och några större stenfastigheter. Samtliga av dessa är idag i mycket dålig kondition och flera av dem riskerar rivning om inget görs. När det gäller de unika trähusen, så ägs dessa av Tibergs möbler.

Bangatan är en mycket gammal gata som finns omnämnd redan 1786, men som förmodligen har en ännu äldre historia än så. Då och under lång tid framöver var den mer att betrakta som en slingrande stig eller ett par hjulspår, med en sträckning något öster om dagens. Överhuvudtaget bar stora delar av gatans omgivning länge en mycket lantlig prägel, med ängar, odlingar och enstaka träkåkar. Sitt nuvarande läge kan den sägas fått 1876 då gatan iordningställdes och 1882 fick den sitt officiella namn Bangatan. Tidigare hade den hetat Banegatan efter den hundra meter långa repslagarbana som legat här sedan 1700-talets första hälft och som ingått i Gathenhielmska husets ägor. Under segelfartygens dagar var detta ett viktigt hantverk för en stad som Göteborg och i anläggningen som var i drift fram till 1870-talet tillverkades tågvirke som rep och trossar.

Text: H Johan Lundin | 2016-03-29
Foto: Otto Thulin
Fotokälla: Göteborgs stadsmuseum

Licens: CC-by-NC-SA

Referenslitteratur:
Baum, Greta. Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Tre böcker, 2001.
Blomberg, Gunnar W. På mammas gator. Tre böcker, 1991.
Garellick, Robert. Bilden av Göteborg II: Färgfotografier från 1910-1970. Robert Garellick Förlag, 2008.
Garellick, Robert. Göteborg före grävskoporna. Robert Garellick Förlag, 1998.
Lindstam, Carl Sigfrid. Göteborgs gatunamn. Göteborgs Drätselkammares Gatunamnsberedning, 1945.
Rosén, Axel & Österström, Karl (red). Gamla majpojkars förbunds skriftserie XII. Gamla Majpojkars förbund, 1968
Öhnander, Bengt A. Bangatan upp och ner. Göteborgsposten Västnytt, 1994.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.