Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

september 2017

Ny faktaspäckad bok om släkten Grill

GrillianaMårten Perssons nya bok ”Grilliana, en bok om släkten Grill” (2017) spänner över vitt skilda områden och beskriver släktens historia, Grillska handelshuset i Stockholm och dess motsvarigheter i Amsterdam, London och Göteborg, de omfattande insatserna inom Svenska Ostindiska Compagniet, det breda engagemanget inom områdena konst, kultur och naturvetenskap och även de bittra konsekvenserna av den Kiermanska växelpro­cessen.

Boken omfattar åren 1650-1900

Boken omfattar i huvudsak åren 1650-1900, med tonvikt på det som skedde under det dynamiska 1700-talet. En utförlig artikel om de Grillska vapenserviserna och tre minibiografier över Jean Abraham Grill, Andreas Gustaf Grill och Claes Lorentz Grill ingår också.

Beställ boken

Boken går att beställa enligt nedan:

Illustrationer i färg och svartvitt, ca 250 sidor, hårdband. Pris 220 kronor. Porto tillkommer.

Beställes hos Intellego Utbildning AB, van Dürens väg 22, 227 30  Lund, eller hos Mårten Persson, tfn 070-541 24 56, mp@intellego.se

Ovanstående text hämtad från Grilliana.

Några artiklar med anknytning till familjen Grill på Det gamla Göteborg:

Advertisements

Rösereds Järnväg

Del 9 av 9 i serien Järnvägar

Göteborgs stads gatukontor hade mellan 1911 och 1942 en 3,5 km lång bana mellan en grusgrop i Rösered och en utlastningsbrygga i Göta älv vid Lärjeholm. Järnvägen passerade Bergslagernas Järnväg på en viadukt. Spårvidden var 1250 mm. Järnvägen inköpte tre lok varav ett också användes av Göteborgs hamnstyrelse på en tillfällig järnväg åren 1912-1914 i samband med att de byggde järnvägen Tingstad – Sannegården. Gruset hämtades då från en grusgrop vid Sannegården.

Rösereds grusgrop

Rösereds grusgrop, 2:a arbetsskiftet 1917. Fotograf okänd. Region- och Stadsarkivet Göteborg/Gatukontorets arkiv

Grusgropen låg mellan Rösered och nuvarande Gropens gård i Hammarkullen, där vägen från riksväg 45 upp till Angered Centrum går idag. Marken tycks ursprungligen ha tillhört Stekens gård. Grusgropen var synlig långt in på 1970-talet.

Sandspåret

Sandspårets (Rösereds Järnväg) ungefärliga sträckning. Personen som gjort kartan är okänd.

Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg

Del 8 av 9 i serien Järnvägar

Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg var en kommunal hamnbana med uteslutande godstrafik på Hisingen.

Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg erhöll koncession den 31 december 1907 och öppnades den 3 januari 1914. Banan, som ägdes av Göteborgs stad, var ursprungligen tre kilometer lång, sträckte sig från Tingstad till Sannegårdshamnen och trafikerades redan från start av Statens Järnvägar. En ranger- och uppställningsbangård, kallad Sannegården, anordnades vid banans västra ändpunkt hade till slut ett tiotal spår. Från denna bangård utgick i västra änden hamnspår till kajerna vid Sannegårdens massgodshamn. I östra änden anlades spår till Götaverken med förgrening till Lundby hamngata.

Sträckan till Sannegården var bara tre kilometer lång men banan har sedan förlängts i omgångar: 1934 till Pölsebo, 1955 till Älvsborgshamnen och 1960 till Arendal. 1961 öppnades även ett sidospår till Volvos Torslandaanläggning som från start ägts av Volvo. Vid Pölsebo anlades en större bangård. Väster om Tingstads station anlades Kvillebangården. Från Kvillebangården fanns tidigare ett spår till Frihamnen, men denna förbindelse revs 2006. Strax väster om Älvsborgsbron finns Hökebangården. Hamnbanans huvudspår har sin bortre ändpunkt vid Göteborg-Skandiahamnen som består av flera bangårdar. Här finns bland annat Skandiaterminalen med sin containerhantering, Älvsborgsbangården och Arendalsvarvet.

Banan ingår sedan den 1 januari 1998 i Göteborgs hamnbana och förstatligades den 1 januari 1999. Sträckan Skandiahamnen–Torslandaverken ägs dock fortfarande av Volvo. Bangården vid Sannegården är idag borta och den statliga delen av banan elektrifierades åren 2004-2005.

2014 startade utbyggnad till dubbelspår med ett brobygge över älven och hela utbyggnad fram till Skandiahamnen beräknas vara klar 2022. Pölsebo bangård kommer att rivas i samband med att en tunnel byggs under Bratteråsberget och Krokängsparken.

Växlingen till Älvsborgshamnen, Skandiahamnen och Bilhamnen ombesörjs idag med diesellok av företaget Baneservice Skandinavia på Göteborgs Hamns uppdrag. Som dragkraft använder man moderna diesellok av typen Voith Gravita. Tåg till Energihamnen och Volvo körs av Green Cargo.

De flesta av Sveriges godsoperatörer på järnväg har någon form av trafik till och från hamnbanans bangårdar såsom Green Cargo, Tågfrakt, CFL Cargo, Hector Rail, Tågab och CargoNet.

En guide till Göteborgs stadsdelar – Tingstadsvass, Ringön och Backaplan

1876 beslöt Göteborgs stad att förvärva Tingstadsvass för 300 000 kronor från Tingstads by, Aröds och Bällskärs gårdar. En regleringsplan för vassen antogs av stadsfullmäktige1877, gällande 135 hektar. Enligt kungligt brev 1881 beslöts att denna samt ytterligare en del av vassen skulle skiljas från Backa socken i Västra Hisings härad och införlivades med Göteborgs stad den 1 januari 1883.

Ringön är den södra delen Tingstadsvass och var orörd vassmark fram till ca 1880 då det började fyllas ut med mudder från hamnen. Syftet var att skapa en hamnanläggning på platsen. Åren 1882-1900 lades ca 3,7 miljoner kubikmeter mudder på Ringön. En kanal, Ringkanalen, lämnades runt området för att möjliggöra pråmtransporter. Ringkanalens djup anges på gamla kartor till 3,0 meter vid inlopp och utlopp och till 2,4-2,7 m i de centrala delarna.

Kanalen sträckte sig från mitten av Kvillebäckskanalen i en båge österut till Göta älv. Ringön blev förbunden med Hisingen genom två broar, Klaffbron i väster, mellan Frihamnen och Lundbyvassen samt järnvägsbron Frihamnsbanebron i öster mellan Ringön och Tingstad. Mitt på Ringön låg Frihamnens järnvägsstation.

På norra delen av Tingstadsvass som också omfattar en stor del av nuvarande Backaplan anlades åren 1907-1914 Göteborg-Tingstad-Sannegårdens Järnväg och diverse industrier, däribland Rosengrens kassaskåpsfabrik. Mellan järnvägen och Ringkanalen låg Göteborgs första flygfält. Idag upptas det gamla flygfältsområdet av Kvillebangården och Rosengrens fabriker har rivits för att ge plats motorvägar och motorvägsmot.

Ringön 1932

Ringön och Frihamnen 1932

Då Götaälvbron skulle anläggas, drogs Hjalmar Brantingsgatan fram 1939 och en cirka 200 meter lång del av Ringkanalen lades igen. Ringkanalens återstående del lades igen 1958. Efter att kanalen fyllts igen förenades Ringön med resten av Tingstadsvass.

Vid stranden mot Göta älv fanns det fyra hamnanläggningar samt Frihamnen längst ut i sydväst.

Ringön kallas idag området mellan Götaälvbron och Tingstadstunneln (vilken ligger längre österut än vad Ringkanalens östra del gjorde) medan Kvillebangården nog anses ligga i Tingstadsvass. Den nordligaste delen av Tingstadsvass norr om motorvägen bildar tillsamman med delar av Kvillebäcken det område som kallas Backaplan. Officiellt har Ringön och Kvillebangården haft stadsdelsnamnet Tingstadsvass, men i modern tid har ingen kallat området för det. Frihamnen har sen Götaälvbron byggdes inte ansetts vara en del av Ringön eller Tingstadsvass.

Idag ingår Tingstadsvass, dvs Ringön och Kvillebangården, Backaplan, Kvillebäcken inklusive Gazaremsan, Brämargården inklusive Långängen, halva Bjurslätt, Tolered och Lundby villaområde i primärområdet Kvillebäcken.

Tingstadsvass med Backaplan, Kvillebangården och Ringön

Tingstadsvass med Backaplan, Kvillebangården och Ringön. Frihamnen längst ner till vänster.

 

En guide till Göteborgs stadsdelar – Utby och Fjällbo

Utby församling var en gammal församling till vilken Kvibergs by hörde. Kvibergs by var från medeltiden tillhörande Nya Lödöse och från 1624 en del av staden Göteborg. Ur Utby församling utbröts 17 augusti 1473 Götaholms församling (Nylöse). Församlingen uppgick 1571 i Partille församling. Utby var därefter en del av Partille socken och senare Partille landskommun.

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet växte en viss kåkbebyggelse upp utanför stadsgränsen i området Stora Björn som idag ligger i Bergsjön. Detta skedde på mark som inte ägdes av Göteborgs stad som 1895 köpt Lärjeholms herrgård med mark och underlydande gårdar.

1905 grundades AB Utbynäs Villastad på initiativ av direktör Anders Mattson tillsammans med bland andra hans brorson, arkitekten Arvid Bjerke (1880-1950). Mark inköptes och 1906 började villastaden bebyggas precis utanför gränsen till Göteborgs stad. Arvid Bjerke ritade flera av Utbynäs tidstypiska stora, nationalromantiska trävillor, Utbynässkolan och även Utby kyrka som stod färdig 1923. Många av husen byggdes för officerare på regementet i Kviberg, chefer på SKF och en del av Göteborgs patricierfamiljer. Arvid Bjerkes far August Mattson, bror till Anders Mattsson, grundade AB Hofås Villastad 1906.

Utby och Fjällbo

Utby, Fjällbo, delar av Kortedala och delar av Bergsjön 1920.

1928 överfördes området till Nylöse församling och inkorporerades med Göteborgs stad. Huvuddelen av marken ägdes då av Göteborgs stad sen 1895 då de köpt Lärjeholms herrgård med underlydande gårdar och mark. Det inkorporerade området Utby inkluderade då också delar av nuvarande Bergsjön. Efter inkorporeringen byggdes med start 1937 ett nytt bostadsområde öster om villastaden Utbynäs. Det var egnahemsbostäder av samma slag som också byggdes i Bräcke på Hisingen och i Fräntorp.

Den östra delen av Utby kallas för Fjällbo och området närmast Säveån i söder utnyttajs för industrisanläggningar Där byggde Statens Järnvägar en vagnverkstad och bangård med anknytning till bangården i Sävenäs. Vagnverkstaden var klar 1928-29.

1939 stod Fjällbohemmet klart i norra delen av Fjällbo. Det var ett fattighus som ersatte Gibraltar i Johanneberg som fattigvårdsinrättning. Gibraltar blev då istället en sjukvårdsinrättning för äldre. Fjällbohemmet omgavs av ett taggtrådsstaket som revs först 1989. På hemmet bodde framförallt människor som inte klarade sig själva på grund av psykiska handikapp av olika slag. De flesta av Göteborgs kända original såsom Kalle Glader, Fiolmannen, Evald Sjödahl med flera bodde där under perioder av sitt liv.

Fjällbohemmet har därefter stängts och istället har där byggts ett nytt bostadsområde under åren 2004-2005 som kallas Fjällbo park. Hemmets gamla byggnader har också de byggts om till hyresbostäder.

Utby och Fjällbo utgör idag primärområdet Utby (302) samt ingår i Nylöse församling. På primärområdeskartan nedan är Fjällbo områdena 02, 03 och 51.