Krokslätt är känt redan från medeltiden. Då tillhörde byn biskop Algot Brynolfsson i Skara. Redan från tidigt är det en märklig by då den är uppdelad på två socknar, Fässberg och Örgryte. Två av byns gårdar fanns i Fässberg socken och två i i Örgryte socken. Så var det i alla fall så tidigt som 1550 och kanske också innan dess. De förstnämnda var Hökegården och Sörgården. Det ena en gård som var ett militärt boställe och det andra en gård där innehavaren hade hand om post och andra transporttjänster.
I Örgryte socken låg Nordgården och Kongegården. Det senare var en skattegård där innehavaren betalade skatt till kronan och det förstnämnda var en så kallad frälsegård, dvs den var avsedd att tillhöra adelsmän. Krokslätts Nordgården ägde stora marker i Örgryte socken och var troligen den största gendomen efter kungliga (statliga) Älvsborgs Kungsladugård.
På Kongegårdens marker växte på 1700-talet upp en kåkbebyggelse precis utanför stadsgränsen vid Getebergsäng. Det var till stor del krogar som servade alla som vill bevittna eller hade bevittnat avrättningar på Göteborgs avrättningsplats som låg där Carlanderska ligger idag från 1702 fram till slutet av 1700-talet. Bebyggelsen gick under namnet Galgkrogarna och hade omkring 1774 cirka 50 invånare. När textilindustrin utvecklades och byggdes upp på 1800-talet växte denna kåkstad upp på Buråsberget och söderut så att också det gamla soldattorpet i Krokslätts by hamnade i området.
På marker som tillhörde Krokslätts Nordgården växte det tidigt upp arbetarstadsdelar i form av kåkbebyggelse precis utanför stadsgränsen till Göteborg i nuvarande, Albostaden i nuvarande Annedal och Landala. Dessa införlivades med Göteborg redan 1872 respektive 1883. Sistnämnda år inkorporerades också egendomen Gibraltar i Göteborgs stad vilket omfattade huvuddelen av det område som idag är Johanneberg.
Kring de olika textilfabrikerna och bryggerierna längs med Mölndalsån växte det upp bostäder för de boende, först trähus i olika format, senare också landshövdingehus. Stadsdelar som Burås, Almedal, Elisedal, Mossen och Kallebäck växte fram. Förutom Kallebäck och Mossen låg dessa områden på Kongegårdens tidigare mark. 1884 bildades Krokslätts municipalsamhälle inom Örgryte landskommun. Municipalsamhället omfattade allt som var kvar av Örgryte väster om Mölndalsån. De delar av Almedal som låg öster om ån ingick inte i Krokslätt utan i Kallebäck och Skår medan delarna av dagens Liseberg och den gamla Saab-fabriken (på den tiden Bohus Mekaniska Verkstads AB) på östsidan av ån då låg i Jakobsdal.
På Krokslätt Nordgårdens (som då hette Fredriksdal) ägor växte också en villabebyggelse i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet fram på och nedanför bergen precis på gränsen till Mölndal. På flera håll sträckte sig bebyggelsen över gränsen. Dessa områden kallas idag Fredriksdal ihop med den senare solgårdshusbebyggelse som senare byggdes där den gamla frälsegårdens huvudbyggnad låg ner mot Elisedal och norr om villabebyggelsen. Nordgårdsgatan som fortfarande finns kvar i Elisedal som en oanvändbar gatstump mellan ett par byggnader och över en parkering var uppfarten till gårdens huvudbyggnad. Väster nuvarande Örgryte äldreboende och Krokslätts sjukhem är 1700-talsvägen som gick till Kongegårdens uthemman Burås fortfarande använd och existerande som en icke-officiell gångväg.
1922 införlivades hela den kvarvarande delen av Örgryte socken med Göteborg. Krokslätts municipalsamhälle blev en stadsdel i Göteborg med namnet Krokslätt. För många som bor i området är detta dock ett icke-existerande namn. Istället bor en i Mossen (väster om Fridkullagatan inklusive Chalmers studenthem men inte villorna i Grågåsgatans omgivning), Burås, Getebergsäng, Almedal, Elisedal och Fredriksdal.
Burås omfattar allt från Buråskyrkan i söder till Gyllenkroksgatan-Eklandagatan i norr som ligger öster om Fridkullagatan, norr om Kullegatans hus och väster om Mölndalsvägen förutom Örgrytehemmet, Örgrytekolonin och Almedal. Almedal är området söder om Framnäsgatan men nedanför backen och omfattar idag också Lyckholms bryggeri, före detta Almedahls fabriker och andra industrier på östra sidan Mölndalsån. Burås inkluderar det gamla villaområdet, studenthemmet Olofshöjd, Barnrikehusen kring Framnäsgatan, miljonprogramsfastigheterna på Glasmästargatan med mer. Det är en av Göteborgs socialt mest diversifierade stadsdelar.
Elisedal omfattar Örgrytekolonin, ett nybyggt kvarter invid, ett studenthem samt industri- och kontorsområdet söder därom fram till Mölndalsgränsen vid Lana på västra sidan Mölndalsån. Östra sidan Mölndalsån är egentligen Kallebäck men får nog idag anses vara en del av Elisedal. Men de som bor där idag kallar troligen inte sitt område för Elisedal även om spårvagnshållplatsen heter så. Lana är inte och har aldrig varit en stadsdel, det var namnet på en fabrik som låg vid stadsgränsen.
Många studenter och nyinflyttade som bor området kallar Burås för Johanneberg efter den mer kända stadsdelen i norr och eftersom det står på bussen som går till gränsen mellan Burås, Mossen och Johanneberg. Fredriksdal kallas i allmänhet Fredriksdal, Almedal kallas Almedal och Getebergsäng som omfattar remsan mellan Liseberg och Mölndalsvägen samt parkeringen söder om Liseberg samt numera också de delar av Jakobsdal som hamnat väster om motorvägen. Dessutom inkluderas husen längs med Mölndalsvägen fram till Buråsliden oftast i benämningen
Idag ingår hela Krokslätt i Krokslätt primärområde tillsammans med delar av Kallebäck, Skår och Jakobsdal som numera ligger väster om motorvägen såväl som en del av Johanneberg som består av Carlanderska sjukhuset och bebyggelsen norr därom ner till Korsvägen. Humanisten och Renströmsparken ligger dock inte i Krokslätts primärområde.
Kyrkligt ingår Krokslätt i Johannebergs församling som bildades 1929 genom utbrytning ur Vasa församling. År 1951 överfördes Krokslätt från Örgryte församling och samtidigt återfördes ett större område till Vasa församling.
Källor: Kartor som jag har i min ägo, samtal med äldre släktingar till min fru, böcker av Sören Skarback och skrifter från den numera sannolikt insomnade stadsdelsföreningen Gamla Galgkrogspojkar och töser. Dessutom Wikipedia och egen lokalkännedom.
2 svar på ”En guide till Göteborgs stadsdelar – Krokslätt”