Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

En guide till Göteborgs stadsdelar – Annedal och Änggården

Området där Annedal idag ligger tillhörde adelsgården (frälsegården) Krokslätt Nordgården innan det avskiljdes samt inköptes av (två köp, norra delen 1869 och södra delen, Ryet 1872) och införlivades i Göteborgs stad år 1872. Krokslätt Nordgården var en gård som låg i Krokslätt nära Mölndalsvägen och under en tid gick under namnet Fredriksdal. Men redan innan dess hade det under 1880-talet växt fram en kåkstad i området som kallades Albostaden, enligt CRA Fredberg på grund av att där bodde många personer som kom från Ale härad (albor). Albostaden låg söder och sydväst om dagens Nilssons berg, rakt söderut över stadsgränsen från Husargatan i Haga.

Stadsgränsen gick på den tiden tvärs över Skansberget, vidare över Nilssons berg och över till Landala ungefär där Föreningsgatan kommer ner från backen och över till Landala där det gamla vattenmagasinet (idag squashanläggningen) låg norr om gränsen inne i staden, närmare bestämt i Brantdala.

När Annedal bildades genom införlivningen i Göteborg fick det namn efter landeriet Anneberg som låg mellan nuvarande Fogelbergsgatan och Haga Kyrkogata i nuvarande Vasastaden (från 1807 13:e roten). Den gamla Albostaden revs och i Annedal byggdes landshövdingehus i långa rader och längst öster i stadsdelen. På Nilssons berg (det idag med modern bebyggelse täckt berget längst norrut) växte det dock ånyo fram en kåkstad med trähus innehållande hyreslägenheter.

Annedal är en stadsdel som i stort omfattar samma område som den alltid gjort. Men någon gång skedde en mindre formell ändring som gjorde att hela Nilssons berg inklusive husen på Skanstorgets östra sida samt husen norr om Föreningsgatan men väster om Folke Bernadottes gata hamnade i Annedal istället för i Haga som de tillhört innan. Kanske skedde det 1923.

I slutet på 1960-talet och början på 1970-talet revs alla trähus och landshövdingehus i Annedal förutom de som låg vid Linnéplatsen som revs först på 1980-talet.

Primärområdet Annedal är identiskt med Annedal som stadsdel och alla kallr området för Annedal.

Änggården inkorporerades med Göteborg år 1904. Änggården är känd sedan 1600-talet och utgjorde då en gård som tillhörde kronan (staten) som en del av Älvsborgs Kungsladugård och var bebodd av en ängvaktare/uppsyningsman som såg efter viltet och skogen i de östliga markerna, särskilt då Sundshagen, nuvarande Slottskogen. 18 april 1719 såldes dock gården som omfattade det nuvarande Änggården inklusive Botaniska trädgården, Sahlgrenska, Änggårdskolonin och delar av nuvarande Guldheden samt Södermalm till häradsfogden Erich Grönbohm. Däremot omfattades inte det område där Frölundaborg långt senare växte fram. Änggårdsbergen söder om Botaniska och Lilla Änggården som låg i Askims socken. År 1807 köpte grosshandlaren Gabriel Grén båda gårdarna.

Änggården

Karta över Änggården 1787. Lilla Änggården kan ses i sydvästra hörnet och Stora Änggården ses ungefär i mitten på västra sidan. Göteborgs botaniska trädgård utgör ungefär den södra delen av detta område med Änggårdsbergen längre söderut utanför kartan.

Familjen Grén som ägde båda Änggårdarna intill 1891 var det som började med planteringar av träd, buskar och blommor vilket sedan skulle utvecklas till Botaniska trädgården. Nämnda år inköpte Göteborgs stad hela egendomen förutom Lilla Änggården som behölls av familjen Grén som sommarbostad. 1904 inkorporerades det som skulle bli stadsdelen Änggården, Sahlgrenskaområdet, Medicinarberget, Änggårdskolonin och Botaniska trägården och 1918 resten, dvs främst delar av Guldheden. 1963 donerades Lilla Änggården till Göteborg stad som övertog den 1973.

Södermalm överlämnades till Mölndals kommun, troligen i utbyte mot mark nån annan stans, sannolikt i Krokslätt. Det bör i så fall ha varit 1922 när Örgryte församling inkorporerades i Göteborg och Mölndals stad bildades av Mölndals municipalsamhälle och Fässbergs landskommun som omfattade Toltorpsdalen och delar av Krokslätt. I Södermalm växte det fram en liten kåkstad i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet vilket också skedde i Toltorpsdalen, framförallt på sluttningarna mot Guldhedsbergen i norr och Änggårdsbergen söderut.

När Säröbanan (Göteborg-Särö Järnväg) drogs fram mellan Änggården och Slottsskogen anlades det en station utanför gränsen till  Västra Frölunda församling i söder, Frölundaborg. Något som gjorde att det där växte ut en liten villaförort som idag är delad i två delar, en liten del öster om Dag Hammarsköldsleden som ligger där järnvägen låg och en större del väster om.

Den del av Änggårdsbergen som ligger i Göteborgs stad och tidigare tillhörde Västra Frölunda församling (ursprungligen Frölunda församling eller Frölunda socken) inköptes från markägarna, däribland Änggårdarna, åren 1919-23. Kvar blev emellertid några privata markägare. Exakt när området blev en del av Göteborg är oklart, men Askims församling införlivades med Göteborg 1974. Kanske blev Änggårdsbergen införlivade då. 1923 ingick de inte i Göteborg.

Göteborg 1923.

Göteborg 1923. Änggården är nummer 7.

Den östra delen av Frölundaborg, Slottsskogen, stadsdelen Änggården som betsår av två avskilda delar på var sin sida av Botaniska trädgården, Sahlgrenskaområdet och Medicinareberget men inte Södermalm ingår idag i primärområdet Änggården tillsammans med Änggårdsbergen. I vardagligt tal ingår inte nåt annat än själv stadsdelen Änggården i beteckningen. Botaniska trädgården anses nog också ligga i Änggården av de flesta, men få betraktar nog Sahlgrenska som en del av Änggården och nästan ingen känner till namnet på resterna av villabebyggelsen runt Marklandsgatans hållplats vilket alltså är Frölundaborg.

Annedal och Änggården

Annedals primärområde (108) och Änggårdens primärområde (106)

Annedals församling bildades 1908 genom en utbrytning ur Haga församling, men även ur Masthuggets församling. År 1918 tillkom vissa områden från Örgryte församling. År 1951 införlivades från Johannebergs församling Landala Egnahem och den del av Guldheden, som ligger norr om Guldhedstorget, delar av Guldheden samt vissa områden från Fässbergs och Oscar Fredriks församlingar. Samtidigt återfördes Nilssonsberg till Haga församling. Idag ingår alltså stadsdelarna Guldheden, Änggården, Annedal (exklusive Nilssons berg), Kommendantsängen och en del av Landala, nämligen Landala Egnahem i Annedals församling. Noterbart är att Annedalskyrkan inte ligger i stadsdelen Annedal.

Källor: Wikipedia (artiklarna om Annedal och Frölundaborg innehåller dock en hel del felaktigheter), Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963 och Vasastaden och Lorensberg, Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, kapitel 3, 2016.

Advertisements

3 Responses to En guide till Göteborgs stadsdelar – Annedal och Änggården

  1. […] En guide till Göteborgs stadsdelar – Annedal och Änggården […]

  2. […] från 1980-talet och framåt. Området inkorporerades i Göteborg år 1918. Resterande delar av Änggårdens marker införlivades med Göteborg […]

  3. […] inkorporering i Göteborg inkorporerades bit för bit av det kvarvarande Örgryte i staden, 1871 Annedal, 1883 Landala och Gibraltar, 1904 västra delen av Änggården, 1909 Kålltorp, 1918-19 resten av […]

Kommentera