En guide till Göteborgs stadsdelar – Olivedal och Kommendantsängen

Masthugget, Stigberget, Masthuggsbergen, Linnéstaden, Långgatorna, Olivedal, Vegastan och Kommendantsängen är beteckningar som används för delar av det område som här ska beskrivas. De överlappar till stor del varandra. Det är ett av de områden där stadsdelsbeteckningar är mest förvirrande i hela Göteborg. De är olika i olika generationer och helt olika i folkmun, traditionellt administrativt och administrativt idag. Området ingår dessutom i två församlingar vars gränser inte överensstämmer med andra officiella gränser eller folkligt upplevda gränser. Komplexiteten i att beskriva området gör att det är uppdelat i två artiklar, denna om Olivedal och Kommendantsängen samt en annan om Masthugget och Stigberget.

Karta från 1901

Olivedal har fått sitt namn efter en herrgård som tidigare låg i området mot Slottskogen till. Marken för Olivedal tillhörde fram till slutet av 1700-talet Älvsborgs Kungsladugård, och kallades då Liljedal. Det vara alltså kunglig (statlig) mark. Nyttjanderätten till gården Liljedal uppläts 1791 till vågmästare Bengt Sandberg. Stadskamrer Hinric Bagger blev nästa ägare 1798. Han överlät den i sin tur till Jonas Setterberg, som gick i konkurs och gården såldes på auktion 1806. Köpmannen Olof Melin köpte gården samma år och familjen Melin behöll egendomen fram till 1890, då Göteborgs stad förvärvade den.

Olivedal införlivades i Göteborg som en del av inkorporeringen av Majorna år 1868. Fram till 1923 var det officiella namnet så vitt jag kan förstå 6:e roten. 6:e roten, senare Olivedal, omfattade det som i folkmun alltid kallats Olivedal, dvs hela området från Linnégatan i väster till stupet mot Masthugget i öster plus halva det som brukar kallas Gamla Masthugget och en del av den kåkbebyggelse som fanns där Nya Masthugget ligger idag. Resterande delar av kåkbebyggelsen och Gamla Masthugget ingick i stadsdelen Stigberget som aldrig kallats nåt annat än Masthugget i folkmun

En del av det område som ingick i den officiella stadsdelen Olivedal, kring Vegagatan, bebyggdes med landshövdingehus och har av de som bodde där kallats Vegastan. Idag är det bara äldre personer med ursprung i området som använder denna beteckning. Landshövdingehusen har rivits och ersatta med lamellhus av tegel öster om Vegagatan och lamellhus av betong väster om samma gata. De flesta kallar idag området för Nordostpassagen.

Resterande delar av det officiella Olivedal bebyggdes med stenhus och ingår idag i det område som av många nya göteborgare och ungdomar kallas Linnéstaden tillsammans med delar av det egentliga Masthugget (som ofta kallas Långgatorna) och Kommendantsängen.

Kommendantsängen är trekanten mellan Linnéplatsen, Linnégatan, Skansberget och Övre Husargatan. Det ursprungliga officiella namnet var 7:e roten och det tillhörde Majorna fram till 1868. På Skansberget fanns tidigare en landshövdingehusbebyggelse med hus i samma stil som det kvarvarande trähuset på en terrass mellan Risåsgatan och Linnégatan. Resterande delar av stadsdelen har stenhusbebyggelse från början av 1900-talet där dock bebyggelsen framförallt i söder bytts ut mot hus byggda i slutet av 1900-talet.

Från början var Kommendantsängen en del av den mark som tillhörde Älvsborgs Kungsladugård och alltså statlig (kunglig) mark. Under 1800-talet användes området framförallt som kolerakyrkogård och som mest fanns där 1 706 gravplatser. Kronan förbehöll sig rätten till marken vid Majornas införlivning med staden 1868. 1877 då staden upprättade en stadsplan över Kommendantsängen erbjöds staden att köpa marken. Den såldes dock till Göteborgs stad först 1890, för 10 200 kronor.

Idag ingår såväl Kommendantsängen som Olivedal i primärområdet Olivedal där också delar av det ursprungliga Masthugget ingår, nämligen området kring Långgatorna öster om Värmlandsgatan. Nordostpassagen ingår däremot inte i primärområde Olivedal utan i primärområdet Masthugget. Primärområdet Olivedal överensstämmer i stort med det område som av många kallas Linnéstaden.

De förvirrande primärområdena

Masthuggets församling bildades 1883 som en utbrytning ur Domkyrkoförsamlingen och omfattade då det ursprungliga Masthugget och Pustervik samt Majornas 5:e (Stigberget), 6:e (Olivedal) och 7:e rotar (Kommendantsängen) plus en del av tredje roten. Majornas rotar hade innan dess tillhört Karl Johans församling som var en annexförsamling till Örgryte församling intill 1883. 1908 bröts Oscar  Fredriks församling ut ur Masthuggets församling. Stadsdelarna Olivedal, Slottsskogen och Kommendantsängen kom att tillhöra Oscar Fredrik. Från 1968 också en del av stadsdelen Stigberget.

Källor: Wikipedia (det finns dock en hel del fel i flera artiklar på Wikipedia), Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963, CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1919-23

10 svar på ”En guide till Göteborgs stadsdelar – Olivedal och Kommendantsängen”

  1. Den sjunde roten är inte en av Majornas ursprungliga rotar. Vid inkorporeringen var Majorna indelat i sex rotar. När Haga församling bildades 1883 fördes sjätte roten öster om Övre Husargatan dit och fick tillsammans med det ursprungliga Annedal bilda den nya stadsdelen Annedal. År 1901 skildes en del av resten av sjätte roten ifrån till en ny sjunde rote. Dessutom flyttades Bangatans östra sida från tredje till femte roten och mindre justeringar av gränsen mellan första och tredje roten gjordes för att den skulle följa det nya gatunätet.

    1. Det var 7 rotar när Majorna inkorporerades. Men kanske fanns det bara sex rotar från början. I alla fall enligt all information jag kan hitta.

      1-4 Majorna
      5 Stigberget
      6 Olivedal
      7 Kommendantsängen

  2. Nej, det var sex rotar när Majorna inkorporerades. Det kan man se såväl i kyrkböckerna som på Göteborgs rotekarta från 1888, utgiven i reproduktion 2008 av Landsarkivet och Regionarkivet. Vad är det för ”information” du har hittat? Den är tydligen fel.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.