En guide till Göteborgs stadsdelar – Masthugget och Stigberget

Masthugget, Stigberget, Masthuggsbergen, Linnéstaden, Långgatorna, Olivedal, Vegastan och Kommendantsängen är beteckningar som används för delar av det område som här ska beskrivas. De överlappar till stor del varandra. Det är ett av de områden där stadsdelsbeteckningar är mest förvirrande i hela Göteborg. De är olika i olika generationer och helt olika i folkmun, traditionellt administrativt och administrativt idag. Området ingår dessutom i två församlingar vars gränser inte överensstämmer med andra officiella gränser eller folkligt upplevda gränser. Komplexiteten i att beskriva området gör att det är uppdelat i två artiklar, denna om Masthugget och Stigberget samt en annan om Olivedal och Kommendantsängen.

Masthugget var från början området längs älven mellan Skansberget och Stigberget. Det var en del av Göteborgs stad då staden ägde marken. I området låg nöjesetablissemang som Vauxhall, landerier som Amijjas plantage och hamnanläggningar inklusive så kallade masthamnar. Träindustrier i området tillverkade master till segelfartyg. Fram till 1700-talet kallades det också Västra Haga och från 1807 var det officiella namnet 11:e kvarteret. Förmodligen blev Masthugget officiellt namn år 1923.

Den tidigaste bebyggelsen uppstod längs två huvudvägar västerut; Smala vägen, som motsvarade dagens Första Långgatan och Breda vägen, som löpte i en båge från Järntorget utefter Masthuggsbergen och fram till Johanneskyrkan, ungefär motsvarande Fjärde Långgatan från korsningen med Värmlandsgatan och innan dess snett genom de nuvarande kvarteren från nuvarande Järntorget. Bebyggelsen bestod fram till mitten av 1800-talet av enkla bostadshus i en till två våningar samt några få herrgårdsliknande hus med större trädgårdar, som kunde sträcka sig från Masthuggsbergets fot och ända ner till älven.

Med tiden växte bebyggelsen upp på bergssluttningen på Stigberget och bort mot bebyggelsen som redan från 1600-talet fanns kring Amiralitetsvarvet vid nuvarande Stigbergstorget. Hamnar och kajer byggdes ut och på 1700-talet låg en lång rad sillsalterier i Masthuggets hamnområde tillsammans med annan industri. Bebyggelsen på Stigberget kallades Masthuggsbergen och tillhörde inte Göteborgs stad förrän 1868. Innan dess var det en del av Majorna i Örgryte socken, närmare bestämt 5:e roten. Även Olivedal och Kommendantsängen var delar av Majorna och utgjorde Majornas 6:e rote respektive 7:e rote. Kåkbebyggelsen på Stigbergets sluttning revs på 1960-talet.

I Majorna omfattade 5:e roten även bebyggelsen på Bangatans östra sida. Området fick förmodligen officiellt namnet Stigberget år 1923. 1901 var det fortfarande rote 5, Olivedal, östra delen av Gamla Masthugget och en del av kåkbebyggelsen på sluttningen var rote 6 och Kommendantsängen rote 7. Gränserna som de var då kom i stort sett att gälla tills primärområdena inrättades.

Masthugget och Olivedal 1901
En karta från 1901

Men det kallas Masthugget av alla (förutom bebyggelsen vid Bangatan som ingår i Majorna i folks medvetande) och ingen kallar området för Stigberget. Sen slutet på 1960-talet har det varit uppdelat i en nybyggd del i sluttningen, som kallas Nya Masthugget och en del med landshövdingehus, funkishus och trähus i söder mot Slottskogen som ibland kallas Övre Masthugget eller Gamla Masthugget.

Den stadsdel som officiellt hette Masthugget vara bara området mellan Plantagegatan-Värmlandsgatan-Fjärde Långgatan-Andra Långgatan-Älven-Vallgraven-Heurlins plats-Järntorget-Linnégatan. Ett område många idag kallar Långgatorna. Söder om Plantagegatan är det Olivedal, öster om Linnégatan Haga och väster om Masthuggskyrkan ligger Majorna. Ursprungligen utgjorde Landsvägsgatan dock gräns mellan Östra och Västra Haga, dvs mellan Haga och Masthugget. Tredje Långgatan börjar vid Landsvägsgatan.

Det vanliga är dock att Masthugget är beteckningen för hela området mellan Järntorget-Linnégatan-Plantagegatan-Oscar Fredrikskyrkan-stupet mellan Masthugget och Olivedal-Slottskogen-stupet mellan Bangatans bebyggelse och Masthuggskyrkan-Älven-Vallgraven- Heurlins plats-Järntorget.

I folkmun är alltså i allmänhet den tidigare officiella stadsdelen Masthugget och större delen av den tidigare officiella stadsdelen Stigberget det som kallas Masthugget.

Gamla Masthuggspojkar använder dock en annan definition och tar bara med Stigberget (Masthuggsbergen) och inte Långgatorna som ju är det område som från början var Masthugget. Detta då de avgränsar Masthugget till det område som enbart hade arbetarbefolkning.

Stenstaden som byggdes upp på den platta marken från slutet av 1800-talet hade blandad befolkning och de östra delarna av området utgjorde med angränsande delar av Haga Göteborgs judiska kvarter i början av 1900-talet och fram till och med andra världskriget ungefär. Detta område utesluts av Gamla Masthuggspojkar från stadsdelen Masthugget. I hela området låg ända fram till 1970-talet och lite till flera olika industrier däribland Konsums bageri och Kahls kafferosteri. I de norra delarna mot älven låg handelsföretag, brädgårdar, fryshus, hamnmagasin, lagerbyggnader och kontor. Än idag är det många kontor och verksamheter av olika slag, inklusive Stena-treminalen, även om inga större industrier finns.

För att ytterligare komplicera läget så ingick Masthugget och Stigberget i stadsdelsnämndsområdet Linnéstaden tillsammans med Haga, Olivedal, Kommendantsängen, Annedal och Änggården vilket lett till att delar av Olivedal, hela Kommendantsängen och Långgatsområdet av en del nya göteborgare och ungdomar kallas Linnéstaden. Haga, Annedal, Änggården, Nordostpassagen (Vegastan) och Stigberget ingår normalt inte i den beteckningen. Stigberget kallas dessutom alltid Masthugget.

Idag har makthavarna i Göteborg komplicerat det hela ännu mer genom att skapa primärområden som inte alls stämmer överens med de traditionella stadsdelarna. Primär områden infördes 1993 men även gränserna för dem har ändrats genom årens lopp.

Primärområdet Masthugget omfattar allt väster om Vegagatan-Värmlandsgatan till Bangatan dvs huvuddelen av det som kallas Masthugget förutom området öster om Värmlandsgatan kring Långgatorna, en liten del av Majorna (östra sidan av Bangatan) och en del av Olivedal (Nordostpassagen). Området kring Långgatorna öster om Värmlandsgatan, dvs det som i början av 1900-talet var Göteborgs judiska stadsdel, hör istället till primärområdet Olivedal.

Stigberget har för sin del istället blivit namnet på ett primärområde i Majorna som ungefär motsvarar det som tidigare var Majornas 4:e rote plus delar av andra och tredje roten.

Primärområden
De förvirrande primärområdena

Masthuggets församling bildades 1868 som en utbrytning ur Domkyrkoförsamlingen och omfattade då det ursprungliga Masthugget och Pustervik samt Majornas 5:e (Stigberget), 6:e (Olivedal) och 7:e rotar (Kommendantsängen) plus en del av tredje roten. Majornas rotar hade innan dess tillhört Karl Johans församling som var en annexförsamling till Örgryte församling intill 1883. 19o8 bröts Oscar  Fredriks församling ut ur Masthuggets församling. Stadsdelarna Olivedal, Slottsskogen och Kommendantsängen kom att tillhöra Oscar Fredrik. Från 1968 också en del av stadsdelen Stigberget.

Läs mer:

Källor: Wikipedia (det finns dock en hel del fel i flera artiklar på Wikipedia), Gamla Masthuggspojkar, Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963, CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1919-23