Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

En guide till Göteborgs stadsdelar – Haga och Pustervik

Haga är en stadsdel som det inte råder så stor förvirring kring. Avgränsningarna är i stort sett mycket tydliga och alla uppfattar området mellan Allén (Allégatorna för att vara mer korrekt), Linnégatan, Skansberget, Skanstorget och Sprängkullsgatan som Haga. I verkligheten ingår också Hagaparken med Hagakyrkan och gamla Stadsbiblioteket samt Handelshögskolan i Haga (inte i Vasastaden som många tror). Gränsen mellan Haga och Vasastaden går alltså i Haga Kyrkogata och inte i Sprängkullsgatan.

Haga som började växa fram redan på 1600-talet var Göteborgs första förstad och räknades som en del av Göteborg redan från början. Redan 1637 nämns stadsdelen första gången i skrift, då som ”Hagen”, och den 25 oktober 1647 undertecknade drottning Kristina en resolution där förstaden Haga blev bestämd. År 1671 återfinns namnet för första gången så som vi använder det idag. Fram till mitten av 1700-talet gick även Masthugget under namnet Haga och kallades Västra Haga medan det nuvarande Haga gick under namnet Östra Haga. Det fanns också ett område som kallades Flygarns Haga, det låg i nuvarande Vasastaden, ungefär där Vasaparken och Vasaplatsen finns idag.

När Haga började bebyggas fanns ett försvarsverk på Skansberget, eller Ryssåsen som berget då kallades. Detta var föregångaren till Skansen Kronan som stod färdig 1697. De som inte hade fått tomtmark inom stadens murar fick tillstånd att vid Skansbergets fot anlägga en förstad med hus om högst en våning och utan källare.

Stadsdelen växte med åren ner mot vallgraven men inte ända fram då där var en stor fältvall (lågsluttande jordvall framför vallgraven). Vid risk för krig och belägring var det bestämt att stadsdelens hus skulle förstöras för att inte erbjuda fienden skydd och för att öppna skottfältet från stadens befästningar. På 1690-talet byggdes en täckt gång med en vallgrav på varje sida, gången eller kaponjären som den kallades ledde mellan stadens vallgrav och Skansen Kronan. Kaponjären gick rakt genom stadsdelen och många hus fick flyttas för att den skulle få plats, detta delade stadsdelen i två hälfter som kom att kallas Östra och Västra Haga. Resterna av kaponjären lades igen 1868 och blev till den nuvarande Kaponjärgatan.

En stadsplan för Haga fastställdes 1811. Östra Haga kompletterades med kvarter i norr, Nya Haga. En plan lades också för Nya Allén. Först 1857 lades en plan för Västra Hagas utbyggnad norrut. Samtidigt skapades också en plan för Pusterviks bebyggande.

Kaponjären i Haga

Kaponjären i Haga. Teckning av O.A. Mankell

Idag ingår Haga i primärområdet Haga tillsammans med en del av Masthugget, nämligen den stadsdel som kallas Pustervik.

Pustervik är och har alltid varit en helt egen stadsdel som aldrig hört till Haga och inte heller till Masthugget. Den skapades när staden försvarsverk revs ner från 1807 och hette från början 10:e kvarteret och omfattade området längs med utsidan vallgraven från Järnvågen och österut norr om Haga. Järnvågen var antagligen ungefär vid nuvarande Heurlins plats från 1806 (byggdes 1802-03) och låg innan dess i Brunnsparken. Idag kalls hållplatsen vi Oscarsleden mellan Masthugget och Stenaområdet vid kajen för Järnvågen.

Kyrkligt hör Haga idag till Haga församling tillsammans med delar av Annedal, bl.a det område som kallas Nilssons berg.

Församlingen bildades 1883 genom utbrytning ur Domkyrkoförsamlingen. År 1908 utbröts Annedals församling.

1883 omfattade Haga församling området mellan vallgraven, Domkyrkoförsamlingens gräns, Örgryte församling, Slottsskogsparkens östra gräns, Husargatan till Bergsgatan, via denna och Östra Skansgatan över Nya Allén och Pusterviksplatsen till Vallgraven.

Till Haga församling fördes även de 1873 i staden införlivade delarna av Örgryte socken bestående av delar av gården Krokslätt Nordgården (Fredriksdal), dvs det område som idag kallas Annedal. Från 1904 års ingång ingick även Stora och Lilla Änggården som då införlivats med Sstaden Göteborg.  Vid 1908 års församlingsindelning överflyttades Pusterviksplatsen och den inom församlingen belägna delen av Nya Allén till Domkyrkoförsamlingen, dvs den stadsdel vi idag kallar Pustervik. Samtidigt överflyttades till Haga församling ett område från den ursprungliga Masthuggsförsamlingen, begränsat av Skanstorgets södra del, en linje närmast söder om Skansen Kronan, Risåsgatan till Linnégatan – mitt för Prinsgatan – och fram till Järntorget och Södra Allégatan till församlingens tidigare gräns vid Östra Skansgatan.

Till grund för 1908 års församlingsindelning ligger ett kungligt brev av den 27 april 1906, där Haga församling avgränsas av Haga Kyrkogata, gränsen mellan Hagorna samt Annedal och Majornas sjunde rote, Linnégatan, Järntorget och Södra Allégatan och utgörs av dåvarande Västra, Östra och Nya Haga. Enligt 1948-års stadsdelsindelning omfattar Haga församling stadsdelen Haga samt delar av stadsdelen Annedal. Nilssonsberg återfördes från Annedals församling 1951.

Kvarteren i Haga är Nr 1 Amiralen, Nr  2 Generalen, Nr 3 Översten, Nr 4 Majoren, Nr 5 Kaptenen, Nr 6 Löjtnanten, Nr 7 Fänriken, Nr 8 Fanjunkaren, Nr 9 Styckjunkaren, Nr 10 Sergeanten, Nr 11 Kadetten, Nr 12 Furiren, Nr 13 Korpralen, Nr 14 Soldaten, Nr 15 Matrosen, Nr 16 Fanbäraren, Nr 17 Hornblåsaren, Nr 18 Trumslagaren, Nr 19 Artilleristen, Nr 20 Grenadieren, Nr 21 Sappören, Nr 22 Husaren, Nr 23 Dragonen, Nr 24 Infanteristen, Nr 25 Landsknekten, Nr 26 Kanonen, Nr 27 Geväret, Nr 28 Sabeln, Nr 29 Bajonetten, Nr 30 Laddstaken, Nr 31 Kruthornet, Nr 32 Hagakyrkan

Källor: Wikipedia, Vasastaden-Lorensberg, Planering och byggande 1850-1900, kapitel 1-2, 2016

Läs även:

Haga – från fattigkvarter till strög med caféer och restauranger

Advertisements

4 Responses to En guide till Göteborgs stadsdelar – Haga och Pustervik

  1. […] Läs mer om Haga som stadsdel ur ett historiskt perspektiv. […]

  2. […] Ursprungligen utgjorde Landsvägsgatan dock gräns mellan Östra och Västra Haga, dvs mellan Haga och Masthugget. Tredje Långgatan börjar vid […]

  3. […] av Göteborgs stad. Det var de så kallade donationsjordarna. Även det egentliga Masthugget, Pustervik, Haga, Heden, Stampen, Gullbergsvass, Olskroken, Bagaregården och Gamlestaden ingick i dessa marker. […]

  4. […] av Göteborgs stad. Det var de så kallade donationsjordarna. Även det egentliga Masthugget, Pustervik, Haga, Vasastaden, Lorensberg, Stampen, Gullbergsvass, Olskroken, Bagaregården och Gamlestaden ingick i […]

Kommentera