Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Herman Lindholm

Herman Lindholm

Herman Lindholm

Nils Herman Lindholm, född 17 mars 1875 i Malmö, död 24 december 1955 i Örgryte, Göteborg, var en svensk kommunpolitiker, snickare och grundare av nöjesfältet Liseberg samt dess direktör under perioden 1931-1942.  Föräldrar var timmergesäll Jöns Håkansson Lindholm och Bengta Nilsdotter. Han gifte sig den 30 maj 1902 i Göteborg med Emilia Josefina Gustafsson (1879-1966), dotter till Carl Fredrik Gustafsson och Albertina Josefina Jonsson.

Som Lisebergsdirektör förde han en publikvänlig prispolitik. Under hans tid kunde publiken avnjuta världsstjärnor som Maurice Chevalier och Marlene Dietrich för 1 krona och 25 öre. Han efterträddes som Lisebergsdirektör av Einar Ekström.

Lindholm var initiativtagare till Veckans Revy samt Krokängsparken i Eriksberg.

Efter tre år i folkskola och tjänst somvallpojke, brödutkörare, vedhuggare och bageribiträde 1887-1889 var han möbelsnickarlärling i Malmö 1890-1895, möbelsnickargesäll i Stockholm 1895-1897, i Norrköping, Örebro, Karlstad, Uppsala, Umeå, Luleå och Malmberget 1897-1899 och i Göteborg 1899-1908. Han var från år 1900 ombudsman för träarbetarnas samorganisation i Göteborg och därefter bland annat ordförande i Göteborgs arbetarekommun 1901-1908, kamrer vid Göteborgs arbetareförening 1908-1950 samt verkställande direktör för Lisebergs AB 1931-1942:

Göteborgs Arbetarekommun hade redan tidigare arrangerat fester och fått in en del pengar. Det var angeläget att utöka denna verksamhet för att få ekonomin i balans och därmed trygga kommunens fortsatta existens.

I en intervju berättade Herman Lindholm:

– I Slottsskogen var det för högtidligt att promenera: det behövdes en plats där man kunde komma ut i det gröna på ett friare sätt, tänkte jag och så hittade jag en vacker däld i Krokäng på Hisingen. Här skall jag göra en folkpark, så sant som jag heter Herman Lindholm. Och så blev det.

Efter åtta år som ordförande för Göteborgs Arbetarekommun lämnade han den posten – och blev i stället kamrer för Göteborgs Arbetareförening. Arbetarekommunen hade övertagit ansvaret för Arbetareföreningen och när föreningens slottsliknande nybygge vid Järntorget stod klart 1909 flyttade Arbetarekommunen från Folkets hus vid Skanstorget till det nybyggda huset vid Järntorget.

Nu blev Lindholms uppgift – med titeln kamrer – att organisera föreningen som ett Folkets hus. Han och hustrun fick en lägenhet i samma hus som han hade sin arbetsplats. Det var praktiskt, han behövde inte lämna huset när han skulle sköta expeditionen eller gå på sammanträden.

[…]

 

Med åren åtog han sig allt fler kommunala och andra uppdrag. Under förberedelserna för stadens jubileumsfirande 1923 satt han i Jubileumskommittén. Under den tiden diskuterades hur besökarna skulle roas. Frågan var: borde inte staden ha ett ”folknöjesetablissement”.

Egendomen Liseberg var sedan 1908 i stadens ägo och nog skulle den kunna förvandlas till en nöjespark, menade Lindholm och satte sig (1916) och skrev, tillsammans med stadsfullmäktiges ordförande Axel Carlander, den motion som ledde till att Liseberg blev göteborgarnas Folkets park. Lindholm tog många av de initiativ som ledde till att Liseberg blev den ledande nöjesparken i Norden. Cabarethallen, Veckans Revy och Rotundan var t.ex. till stor del hans verk.

Lindholm var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 30 november 1906 till 1926, varav som vice ordförande 10 april 1919 till 1923 och ordförande 1924-1926. Under många år var han ensam socialdemokrat och ensam arbetare i fullmäktige. Vidare var han ledamot av styrelsen för arbetsförmedlingen i Göteborg 1902-1903 och 1906-1907, av drätselkammarens andra avdelning 1915-1924, varav som ordförande 1919-24, av styrelsen för Bostads AB Framtiden 1915-35, varav som verkställande ledamot i styrelsen 1915-1935 och ordförande 1926-1935, av styrelsen för Bostads AB Nutiden 1917-1950, hela tiden som vice ordförande.

Han var ledamot av styrelsen för Göteborgs Frihamns AB 1920-1934, hela tiden som vice ordförande, av styrelsen för Slottsskogsvallen 1923-1925, av järnvägsrådet 1923-1925, av styrelsen för Göteborgs Restaurant AB 1923-1925, av styrelsen för AB Göteborgssystemet 1923-1929, av styrelsen för Göteborgs Flyghamns AB (senare Torslanda flygfält) 1923-1942, varav som ordförande 1929-1942, av styrelsen för Olof och Caroline Wijks stiftelse 1925-45, varav som vice ordförande 1939-1945, av styrelsen för Lisebergs AB 1925-1943, varav som ordförande 1925-1930 och av byggnadsnämnden 1927-1934.

Lindholm var huvudman för Göteborgs Sparbank 1925-1938, revisor för AB Göteborgssystemet 1907-1909, för Drätselkammaren i Göteborg 1912-1913 och för AB Göteborgs Skeppsdockor 1915-1917. Han var ordförande i styrelsen för AB Folkets Hus från 1905, i styrelsen för Föreningen Göteborgs koloniträdgårdar 1905-1930, i AB Radiotjänsts Göteborgskommitté, i Aeroklubben, i Göteborgs Flygsällskap och i Ekedalens Bostadsförening samt vice ordförande i Byggnadsföreningen Haga och Byggnadsföreningen Redbergsgården.

Huvuddelen av texten från Wikipedia

Advertisements

Kommentera