Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

april 2017

Johan Gustaf Malmsjö

Johan Gustaf Malmsjö, född 14 januari 1815 i Gårdstånga socken, Malmöhus län, död 13 september 1891 i Göteborg, var en svensk pianotillverkare. Son till gårdsinspektoren Samuel Malmsioe och Carolina Gustafva Lange. Från 10 maj 1843 gift med Hanna Abrahamsson Gedalia (1822-97). Han dog 1891-09-13 i Göteborg. Hans bror Carl Ludvig Malmsjö var urmakare i Göteborg och brodern Christian Adolf Malmsjö bokbindare.

Snickargesäll i Lund 27 april 35, gesäll hos O B Ekström i Malmö 1835–39 o 43, arbetade hos Andreas Marschalls änka i Köpenhamn 1840–43, erhöll privilegier på pianotillverkning i Gbg 26 mars 1844, drev firma J. G. Malmsjö där från 1843. Från 1879 leddes tillverkningen vid fabriken av verkmästaren , senare fabriksföretsåndaren, Alfred Ågren (1844-1914).

Firman J G Malmsjö ombildades 1906 till AB och ingick 1917 i koncernbildningen AB Förenade piano- och orgelfabriker, som upplöstes 1968. 1962 flyttades tillverkningen från Göteborg till Arvika. Tillverkningen upphörde 1978, men namnet Malmsjö finns kvar som varumärke.

Advertisements

C.L. Malmsjö & Co

Urmakerifirma i Göteborg grundad av Carl Ludvig Malmsjö år 1843 eller 1841. Född 1818 i Röstånga i Skåne. Flyttade år 1841 till Göteborg i likhet med tre bröder där han grundade en urmakerifirma. Brodern Johan Gustaf Malmsjö grundade J.G. Malmsjös pianofabrik och en annan bror, C.A. Malmsjö, blev bokbindare.

1870 upptogs Henrik Hallgren som kompanjon och firman kallades därefter C. L Malmsjö & Co. Firman var den största urtillverkaren i Göteborg från 1840-talet till 1870-talet. 1879 övertog Henrik Hallgren firman. 1907 blev sonen Gunnar Hallgren delägare och 1916 ensamägare av firman.

Gunnar Hallgren

Anders Gunnar Hallgren, född 9 dec. 1882 i Göteborg, död 23 januari 1944 i Solna. Son till Henrik Hallgren (1841-1918) och Elsa Gustafva Antonsson (1852-1935). Gift med Ingeborg Maria Cederberg (1885-1971).

Urmakare, ägare av firma C. L. Malmsjö & Co från 1916, delägare 1907. Utexaminerad  från urmakeriskolan i Neuchàtel, Schweiz år 1902. Mästarebrev 1932. Styrelseledamot i Göteborgs urmakerikidkarförening.

Henrik Hallgren

Herman Henrik Hallgren föddes 18 juni 1841 i Vänersborg som son till Anders Hallgren och Sofia Junggren. Fadern var vaktmästare vid residenset i Vänersbrog och hans farfar var mjölnare i Grästorp. Modern var troligen barnmorska. Gift med Elsa Gustafva Antonsson (1852-1935) den 11/7 1880. De hade barnen Siri Hallgren (1881-1962), gift med Martin Kjellin, Gunnar Hallgren (1882-1944) och Kerstin Hallgren (1884-1964), gift med Jarl Didrik Nathorst-Maechel. Henrik Hallgren dog 7 augusti 1918.

Han började sin bana som urmakarlärling i Vänersborg (hos Egers) En period i Stockholm med en annan urmakarlärling Knape. Flyttade från Örebro till Göteborg 25/11 1864.

Anställdes i urmakerifirman C.L. Malmsjö efter flytten till Göteborg.  1870 blev han kompanjon med Carl Ludvig Malmsjö och firman kallades därefter C. L Malmsjö & Co. 1879 övertog han firman och då arbetade också hans bror Arvid Hallgren där. Denne hade haft lanthandel i Värmland.

Martin Kjellin

August Martin Kjellin, född 7 maj 1867 i Tjällmo i Östergötland, död 7 augusti 1940 i Göteborg, var en svensk polismästare. Gift med Siri Sofia Hallberg (1881-1962), dotter till Henrik Hallgren och Elsa Gustafva Antonsson. De hade sönerna Henrik Kjellin (1905-1971) och Björn Kjellin (1910-1986)

Kjellin tog studentexamen 1887 och hovrättsexamen 1892. Åren 1892-95 tjänstgjorde han i domsaga, 1896 var han extra notarie vid magistraten i Göteborg. År 1901 blev han polisintendent i Göteborg och 1903 polismästare. Under kravallerna i Göteborg 1917 tillkallades på hans order militär mot demonstranterna.

 

Nelly Thüring

Nelly Maria Thüring, född 21 juni 1875 i Vankiva, död 2 januari 1972 i Enskede, var en svensk fotograf och socialdemokratisk politiker. Hon var en av de fem första invalda kvinnorna i Sveriges riksdag (1921).

Dotter till Nils Nilsson och Pernilla Persdotter. Gifte sig 23 juni 1903 i Lund med redaktör Johan Göransson, född 16 april 1860 i Bösarp. Äktenskapet upplöstes 17 februari 1917.

Efter genomgången handelsskola var Thüring anställd som affärsbiträde och kassörska 1890-96, därefter var hon verksam som fotograf 1896-33, varav i Skåne 1896-1910, i Göteborg 1911-26 och därefter i Enskede som innehavare av egen firma. Hon var ledamot av livsmedelsnämnden 1917-18, av livsmedelsnämndens kvinnliga råd 1917-18, av vedbyrån 1917-21 och av barnavårdsrådet 1919-20. Hon var ledamot av beredningen för undersökning av möjligheterna att använda vissa donationer för upprättande av spädbarnshem 1917-27, revisor för Julius Lindströms stiftelse 1918-19. Hon

Nelly Thüring var ledamot av andra kammaren 1922-1928, invald i Göteborgs stads valkrets. Hon invaldes samtidigt som Bertha Wellin (Lantmanna- och borgarepartiet), Agda Östlund (s) och Elisabeth Tamm (lib.s.) – alla i andra kammaren – och Kerstin Hesselgren (i första kammaren), vilka tillsammans utgjorde de första kvinnorna i Sveriges riksdag. Thüring hade erfarenhet av kommunalpolitik som ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1917-1920.

Thüring var även ledamot av styrelsen för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund 1924-28 och ordförande i Enskede socialdemokratiska kvinnoklubb 1926-28.

Texten från Wikipedia

Brödupproret 1917

Brödupproret var en rad demonstrationer och kravaller som utbröt i maj 1917 i Göteborg i samband med Hunger- och militärdemonstrationerna i Sverige och som var en reaktion på svälten som rådde i skuggan av första världskriget, och regeringens hårdföra livsmedelspolitik. Redan under april hade dock en rad demonstrationer genomförts i Göteborg och på andra håll. I Göteborg var det demonstrationer den 21/4, 23/4, 25/4, 27/4 och i Mölndal den 25/4.

Minnesmärke över Hungerupploppen i Göteborg år 1917

Minnesmärke över Hungerupploppen i Göteborg år 1917. På Järntorget. Detalj från en skulptur.

Den 5 maj samlades cirka 40 000 personer i en massdemonstration i Annedal, Haga, Masthugget och Landala. Till slut kallades militär från Göta artilleriregemente in för att återställa ordningen. Klockan 09.00 samlades kvinnor vid Majornas Ångbageri butik vid Allmänna vägen. Kvinnorna krävde att få köpa bröd utan kuponger, vilket annars krävdes. Vid en annan butik samlades huvudsakligen kvinnor för att få köpa potatis. Uppgiften att endast sättpotatis fanns trodde de inte på. Några timmar senare besöktes ytterligare en butik vid Redbergsvägen 28. Många affärer plundrades och polisen kunde bara vara närvarande för vid en del av dem.

Klockan 15.00 samlades demonstranter vid Johannesplatsen I Masthugget. Standar med texten ”Fred Bröd” framfördes. Nelly Thüring övertalade kvinnorna att ställa in och skjuta upp demonstrationen till den 6 maj. Den kulle varifrån hon höll sitt tal kallades därefter för ”Thürings kulle”. Från Johannesplatsen begav sig ändå en folkmassa till Göteborgs ångbageris butik vid Andra Långgatan. Polis tillkallades för att utrymma butiken. Cirka 1 000 personer samlades utanför. Fler poliser anlände för att spärra av området kring butiken. Därifrån begav sig folk till Olof Asklunds ångbageris butik vid Övre Husargatan. Polisen ordnade en kö så att folk kunde få handla i butiken utan kuponger. Klockan 17.00 skingrades folkmassan. Ridande poliser gjorde chocker mot demonstrerande arbetare med dragna sablar. 9 demonstranter skadades så allvarligt att de fick föras till sjukhus. Först några timmar efter midnatt var gatorna tomma.

Den 6 maj började lugnare än dagen innan. Affärer uppsöktes, arbetare betalde med pengar, inte med ransoneringskuponger. Handlar som vägrade ta emot pengar hotades. Senare på dagen blev det återigen plundringar mot de butiker som tidigare inte sålt varor mot pengar.

När en affär plundrades i hörnet Haga Östergata/Husargatan i Haga sattes ridande poli åter in och omfattande kravaller startade. Glassplitter kastades mot ridande poliser och brunnslock i gatan togs bort för att hindra polisens chockattacker. Såväl poliser som demonstranter skadades.

Militär tillkallades av Göteborgs polismästare Martin Kjellin sedan folkmassan blivit större och större och läget upplevdes som allt mer hotande. Ett par hundra götaartillerister från Kviberg om 10-15-mannapatruller red ut längs gatorna. Stenkastning startade, varpå militär och polis gick till attack. Kanske 8 000 personer deltog i kravallerna. Många personer skadades. Kravaller ägde också rum kring Järntorget och i Masthugget.

Ny Tid kritiserade särskilt militären. Den 7 maj utpekade Göteborgs Morgonpost arbetarrörelsens organisationer som skyldiga, särskilt Nelly Thüring. Ny Tid besvarade anklagelserna mot Thüring. Oorganiserade kvinnor utpekades istället som initiativtagare och pådrivande.I Arbetareföreningens hus hölls den socialdemokratiska kvinnoklubbens möte senare på kvällen, där Thüring tillbakavisade anklagelserna mot sig. Göteborgs arbetarekommun manade till att folksamlingar skulle undvikas.

Inalles 30 personer dömdes för upplopp, en del även för stöld, till mellan fem månaders straffarbete och bötesbelopp. Tre minderåriga dömdes till uppfostringsanstalt.

Källor:

  • Wikipedia
  • Mats Adolfsson, Bondeuppror och gatustrider 1719-1932, 2007

 

Sankt Peter

Fik kaparbrev den 24 juli 1716. Redare var Måns Ramdahl ock Olof Holmgren. Kapten var Hans Persson.

Patientia

Kaparfregatt som tillhörde kommendören Martin Heldt. Befälhavare år 1717 var Fredrik Lind.

Martin Heldt

Martin Heldt var kaparredare och från 14/7 1719 kommendör. 1716-17 ägde han bland annat huckerten Hornbjässen samt fregatterna Delphin och Patientia.