Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

april 2017

Thure Höglund

Thure Höglund

Thure Höglund

Thure Karl Höglund, född 10 maj 1914 i Hamrånge församling, Gävleborgs län, död 28 maj 1987, var en svensk socialdemokratisk kommunalpolitiker i Göteborg. Han var son till pappersarbetare Karl August Höglund och Tekla Helena Jonsson. Gift en 19/8 1939 med Anna Margareta Lundberg (född 1918) som dotter till sågverksarbetare Johan Sigfrid Lundberg och Hilma Sofia Thunman.

Anställd som sågverksarbetare 1928-29 och verkstadsarbetare 1930-46, ombudsman i Göteborgs arbetarekommun 1946, stadssekreterare i Göteborg 1955 och sjukvårdsdirektör där 1958. Ordförande i förvaltningsrådet för Konsumtionsföreningen Göteborg med omnejd

Han invaldes i Göteborgs stadsfullmäktige 1951 och var dess ordförande 1963–64. Han hade ett stort antal kommunala uppdrag däribland som styrelseledamot i Robert Dicksons stiftelse som ordförande 1948-54, Stiftelsen Familjebostäder i Göteborg 1950-54 varav som ordförande 1952-54, Charles Felix Lindbergs donationsfond 1952-54, Valands konstskola 1952-55, AB Långedrag från 1960 och Styrsö Trafik AB från 1960. Vidare var han huvudman för Göteborgs och Bohus läns Sparbank från 1956.

Thure Höglund var under sin tid som sjukvårdsdirektör den som formellt anställde Jan Lindqvist, den så kallade sjukhusspionen.

Andra källor: Magnus Fahl, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, biografisk matrikel, 1963

Advertisements

Sjukhusspionen

Endast för medlemmar

Ernst Jungen

Ernst Jungen

Ernst Jungen

Ernst Birger Jungen, född 6 september 1890 i Skrea i Hallands län, död 12 oktober 1981 i Örgryte församling, var en svensk pedagog och kommunalpolitiker. Han var son till transportarbetaren och småbrukaren Bengt Peter Andersson och Albertina, född Johansson. Gift den 23 december 1919 med Signe Charlotta Stenberg (1893-1976), dotter till järnvägsman Anders Stenberg och Sofia, född Sjöberg.

Efter utbildning och praktik inom snickeriyrket 1905-14 (på olika platser i Sverige, en kort period i Norge och i Tyskland 1911-12), studier vid folkskoleseminariet i Göteborg 1914-18, folkskollärareexamen där 1918, specialstudier i språk, nationalekonomi och statskunskap vid Göteborgs högskola, studieresor och resor till kongresser och för officiella uppdrag till flertalet europeiska länder samt America och Asien, bland annat som delegat vid Delawarejubileet 1938. Jungen var extra ordinarie folkskollärare i Örebro 1918-20 och i Göteborg 1920-21, ordinarie folkskollärare i Göteborg 1921-55, varav som överlärare i Nordhemsdistriktet 1933-55. Dessutom instruktör för studiecirklar i ABF Göteborg 1921-26 och föreläsare inom ABF.

Jungen blev ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1931 och var dess ordförande 22 november 1934-62. Bland de många förtroendeuppdrag han märks uppdragen som ordförande i Robert Dicksons stiftelse 1933-38 och som ledamot i styrelsen för Göteborgs folkbiblioteks biblioteksnämnd 1926-38. Vidare var han ledamot i Göteborgs hamnstyrelse 1944-61, ordförande i styrelsen för Västsveriges Allmänna Restaurang AB 1951-61, ledamot i styrelsen för Göteborgs högskola 1936-54 varav som vice.ordf. 1945-54 och i styrelsen för Göteborgs stadsbibliotek 1926-60, varav som vice ordförande 1931-60. Utöver detta satt han i otaliga nämnder, styrelser, utskott, utredningar och kommittéer.

Delar av texten från Wikipedia.

Andra källor: Magnus Fahl, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, biografisk matrikel, 1963

Herman Lindholm

Herman Lindholm

Herman Lindholm

Nils Herman Lindholm, född 17 mars 1875 i Malmö, död 24 december 1955 i Örgryte, Göteborg, var en svensk kommunpolitiker, snickare och grundare av nöjesfältet Liseberg samt dess direktör under perioden 1931-1942.  Föräldrar var timmergesäll Jöns Håkansson Lindholm och Bengta Nilsdotter. Han gifte sig den 30 maj 1902 i Göteborg med Emilia Josefina Gustafsson (1879-1966), dotter till Carl Fredrik Gustafsson och Albertina Josefina Jonsson.

Som Lisebergsdirektör förde han en publikvänlig prispolitik. Under hans tid kunde publiken avnjuta världsstjärnor som Maurice Chevalier och Marlene Dietrich för 1 krona och 25 öre. Han efterträddes som Lisebergsdirektör av Einar Ekström.

Lindholm var initiativtagare till Veckans Revy samt Krokängsparken i Eriksberg.

Efter tre år i folkskola och tjänst somvallpojke, brödutkörare, vedhuggare och bageribiträde 1887-1889 var han möbelsnickarlärling i Malmö 1890-1895, möbelsnickargesäll i Stockholm 1895-1897, i Norrköping, Örebro, Karlstad, Uppsala, Umeå, Luleå och Malmberget 1897-1899 och i Göteborg 1899-1908. Han var från år 1900 ombudsman för träarbetarnas samorganisation i Göteborg och därefter bland annat ordförande i Göteborgs arbetarekommun 1901-1908, kamrer vid Göteborgs arbetareförening 1908-1950 samt verkställande direktör för Lisebergs AB 1931-1942:

Göteborgs Arbetarekommun hade redan tidigare arrangerat fester och fått in en del pengar. Det var angeläget att utöka denna verksamhet för att få ekonomin i balans och därmed trygga kommunens fortsatta existens.

I en intervju berättade Herman Lindholm:

– I Slottsskogen var det för högtidligt att promenera: det behövdes en plats där man kunde komma ut i det gröna på ett friare sätt, tänkte jag och så hittade jag en vacker däld i Krokäng på Hisingen. Här skall jag göra en folkpark, så sant som jag heter Herman Lindholm. Och så blev det.

Efter åtta år som ordförande för Göteborgs Arbetarekommun lämnade han den posten – och blev i stället kamrer för Göteborgs Arbetareförening. Arbetarekommunen hade övertagit ansvaret för Arbetareföreningen och när föreningens slottsliknande nybygge vid Järntorget stod klart 1909 flyttade Arbetarekommunen från Folkets hus vid Skanstorget till det nybyggda huset vid Järntorget.

Nu blev Lindholms uppgift – med titeln kamrer – att organisera föreningen som ett Folkets hus. Han och hustrun fick en lägenhet i samma hus som han hade sin arbetsplats. Det var praktiskt, han behövde inte lämna huset när han skulle sköta expeditionen eller gå på sammanträden.

[…]

 

Med åren åtog han sig allt fler kommunala och andra uppdrag. Under förberedelserna för stadens jubileumsfirande 1923 satt han i Jubileumskommittén. Under den tiden diskuterades hur besökarna skulle roas. Frågan var: borde inte staden ha ett ”folknöjesetablissement”.

Egendomen Liseberg var sedan 1908 i stadens ägo och nog skulle den kunna förvandlas till en nöjespark, menade Lindholm och satte sig (1916) och skrev, tillsammans med stadsfullmäktiges ordförande Axel Carlander, den motion som ledde till att Liseberg blev göteborgarnas Folkets park. Lindholm tog många av de initiativ som ledde till att Liseberg blev den ledande nöjesparken i Norden. Cabarethallen, Veckans Revy och Rotundan var t.ex. till stor del hans verk.

Lindholm var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 30 november 1906 till 1926, varav som vice ordförande 10 april 1919 till 1923 och ordförande 1924-1926. Under många år var han ensam socialdemokrat och ensam arbetare i fullmäktige. Vidare var han ledamot av styrelsen för arbetsförmedlingen i Göteborg 1902-1903 och 1906-1907, av drätselkammarens andra avdelning 1915-1924, varav som ordförande 1919-24, av styrelsen för Bostads AB Framtiden 1915-35, varav som verkställande ledamot i styrelsen 1915-1935 och ordförande 1926-1935, av styrelsen för Bostads AB Nutiden 1917-1950, hela tiden som vice ordförande.

Han var ledamot av styrelsen för Göteborgs Frihamns AB 1920-1934, hela tiden som vice ordförande, av styrelsen för Slottsskogsvallen 1923-1925, av järnvägsrådet 1923-1925, av styrelsen för Göteborgs Restaurant AB 1923-1925, av styrelsen för AB Göteborgssystemet 1923-1929, av styrelsen för Göteborgs Flyghamns AB (senare Torslanda flygfält) 1923-1942, varav som ordförande 1929-1942, av styrelsen för Olof och Caroline Wijks stiftelse 1925-45, varav som vice ordförande 1939-1945, av styrelsen för Lisebergs AB 1925-1943, varav som ordförande 1925-1930 och av byggnadsnämnden 1927-1934.

Lindholm var huvudman för Göteborgs Sparbank 1925-1938, revisor för AB Göteborgssystemet 1907-1909, för Drätselkammaren i Göteborg 1912-1913 och för AB Göteborgs Skeppsdockor 1915-1917. Han var ordförande i styrelsen för AB Folkets Hus från 1905, i styrelsen för Föreningen Göteborgs koloniträdgårdar 1905-1930, i AB Radiotjänsts Göteborgskommitté, i Aeroklubben, i Göteborgs Flygsällskap och i Ekedalens Bostadsförening samt vice ordförande i Byggnadsföreningen Haga och Byggnadsföreningen Redbergsgården.

Huvuddelen av texten från Wikipedia

Wilhelm Blomstrand

Wilhelm Blomstrand

Wilhelm Blomstrand

Gustaf Wilhelm Blomstrand, stiftsnotarie, Göteborg, född 2/9/1899 i Erode, Britt. Indien, som son till dåvarande missionären, sedermera kyrkoherden Theodor Blomstrand och Hilda Carlson. Gift 1932 med Ingeborg Ekström. Barn: Eva Blomstrand född 1934, Karin Blomstrand, 35 och Christian Blomstrand, 42.

Jur. kand. i Lund 1927. Advokatverksamhet 27-29, tingstjänstgöring. v. Askims domsaga 1929-32, amanuens i Göteborgs domkapitel 1932-37, stiftsnotarie Göteborgs domkapitel från 1937. Suppleant i stiftsnämnden från 1933, led. av stadsfullmäktige 1947, ordförande i Folkpartiet Göteborg 1947-51.

Hade som stadsfullmäktigeledamot en stor mängd förtroendeuppdrag inklusive ordf. i taxeringsnämnden 1941-52, ledamot av skolstyrelsens förvaltningsnämnd 1948-57, styrelseledamot i Hotell AB Heden 1951-60, ledamot av stadskollegiet från 1955 till 1968. Ordförande i stadskollegium år 1968. Vidare var han från 1956 ledamot i styrelsen för Lisebergs Restaurant AB, från 1958 för Lisebergs AB, 1959 AB Göteborgs lyriska teater, 1960 AB Långedrag och Styrsö Trafik AB. Hade utöver detta ytterligare en mängd uppdrag i nämnder, styrelser och utredningar.

Källor: Magnus Fahl, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, biografisk matrikel, 1963

Artur Fagerberg

John Artur Fagerberg, född 7 april 1898 i Göteborg, död 25 maj 1968 i Göteborg, var en svensk kommunpolitiker och styrelseledamot. Han var son till Johan Bernard Fagerberg och Anna Josefina Fagerberg, född Pettersson. Han gifte sig den 16 oktober 1920 i Göteborg med Amanda Bernhardina Berntsson (1895-1978)

Fagerberg var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1931-62, av styrelsen för stadsfullmäktiges socialdemokratiska grupp 1942-62, varav som ordförande 1948-62, av styrelsen för Göteborgs arbetarekommun 1931-45, varav som ordförande 1933-45, samt av styrelsen för Sveriges socialdemokratiska parti 1944-56. Ordförande i Göteborgs stadskollegium 1947-62.

Artur Fagerberg var dessutom styrelseledamot i Tryckeri AB Framåt från 34, i AB Svenska Amerika Linien från 1933, i  Göteborgs Stads Bostads AB som ordförande 1945-47,  ledamot av styrelsen för Järnvägs AB Göteborg-Särö 1944-61, av styrelsen för Hotell AB Heden som ordförande från 1947, av styrelsen för Bostads AB Nutiden från 1948, av styrelsen för AB Långedrag med Långedrags Restaurang AB som ordförande från 1949, av styrelsen för Styrsö Trafik AB från 1949 samt av styrelsen för Västsveriges Allmänna Restaurang AB från 1952.

Han var styrelseledamot av Svenska kommunalarbetareförbundets avdelning 53 i Göteborg 1922-33. Ledamot av 1944 års kommitté för kommunal samverkan.

Huvuddelen av texten från Wikipedia.

Uddo Osvald

Uddo V Osvald, direktör, Göteborg, född i S:t Peder (Lödöse), Älvsborgs län 24/11/1898 som son till sjökapten Karl Olsson och  Hulda Börjesson. Bror till till Hugo OsvaldIngrid Osvald, Karin Kihlman, Gösta Osvald, Gunnar Osvald och Olof Osvald. Gift 1928 med Elin Liljeberg f 1898, dotter till bagarmästare Albert Liljeberg och Justina Eriksson. De fick barnen Kerstin Osvald, född 1929 och Inger Osvald, född 1931.

Efter studier i Göteborg gjorde han praktik på  sjöfartskontor i  England 1922,
anställd i olika sjöfarts- och kolimportföretag 1923-34 och från 1935 i Adolf Bratt & Co. Han blev avdelningschef där 1938 och var VD i Bratts Kol & Koks AB samt
dess dotterbolagAB Bränsleimport i Halmstad 1954-63. Styrelseordförande Göteborgs Vedinköps AB 1944-48, styrelseledamot Rederi AB Korsborg 1932-34,
Bratts Kol & Koks AB samt AB Bränsleimport i Halmstad 1962-63, Göteborgs kolimportörsförening 1957-63 (suppleant från 54), Gbgs kolimportörers arbetsgivarförening 1954-63, Sveriges stenkolsimportförening 1957-63, Stiftelsen Ekedalens barnhem från 48.

Ledamot handels- och sjöfartsnämnden Göteborg från 1951,  ledamt taxeringsnämnden 1941-54, revisor kyrkonämnden Göteborg 1939-48,
Göteborgs Domkyrka 1944-48. Vidare var han ordförande i  Göteborgs
kyrkogårdstyrelse från 1954 (ledamor från 1952), Göteborgs kyrkofullmäktige
från 55 (ledamot från 1947), ledamot av kyrkonämnden från 1961
(suppleant från 1952), Carl Johans förs kyrkoråd från 1948, kyrkovärd från 1952, ordförande i  dess kyrkostämma från 1961; styrelseledamot Göteborgs småkyrkostiftfrån 1946 och innehade dessutom ytterligare en rad uppdrag inom Svenska Kyrkan.

Olof Osvald

Olof Osvald

Olof Osvald

Olof Konrad Osvald, övertandläkare. Född i Göteborg 31/12/1903 som son till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson. Bror till till Hugo OsvaldIngrid Osvald, Karin Kihlman, Gösta Osvald, Gunnar Osvald och Uddo V. Osvald. Från 1931 gift med tandläkare Gunny Falk, född 1904, dotter till dir. August Falk och Karin Svensson.

Studentexamen i  Göteborg 1922, tandl. 1930, praktik i Kungälv 1931-32, chef för Gbgs kommuns tandpoliklinik vid Drottningtorget 32-48, övertandläkare v. centr. tandpolikliniken vid Sahlgrenska sjukhuset och tandvårdsinspektör 1948 (tf. 47), sekr. i Gbgs tandläkarssällskap 1936-38 och 1942-43, i Nordiska odontoloiska föreningen 1937-38 (ordf. 47-48), i Sveriges tjänstetandläkarförening 1939-42, ordförande i sistnämnda förening 1943-47.

Han var bl.a. ledamot av 1946 års folktandvårdsakkommitté och 51 års tandläkarekommitté. Censor vid Statens tandt:sk. i Göteborg från 1948,
styrelseledamot Göteborgs vattenverk 1947-59, vice ordförande från 1951, leamot i styrelsne för Göteborgs vatten och avloppsnämnd som ordförande år 1960
v. ordf. Göteborgs sjukhus 1952, huvudman i Göteborgs sparbank från 1954, Stadsfullmäktigeledamot 1955-60.

Redaktör för Odontologisk tidskrift 39-52 och författare av artiklar i diverse facktidskrifter.

Gunnar Osvald

Gunnar Sixten Osvald direktör, född i S:t Peder (Lödöse), Älvsborgs län, 9/1/01 som son till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson.Bror till till Hugo OsvaldIngrid Osvald, Karin Kihlman, Gösta Osvald, Olof Osvald och Uddo V. Osvald. Från 1927 gift med Margit Stenbeck, född 1899, dotter till direktör Axel Stenbeck och Gerda Heyman. Han dog 1984.

Tog realexamen 1916, till sjöss som jungman 1916-19, styrmansexamen. 20, sjökaptensexamen 1921. Arbetade som styrman 1922-30 och som befälhavare på motortankfartyget Gust. E. Reuter 31-34 (Reuters rederier). Hamndirektör i Gbg 1944–47 och VD i Koppartrans Olje AB 1947–55. Han var en av de drivande krafterna bakom skapandet av Koppartrans.

Han var VD i Sveriges fartygsbefälsförening 1934–44, ordf i De anställdas centralorganisation (Daco) 1938–44 och chef för Statens trafikkommissions sektion för ärenden rörande inrikes sjöfarten och hamnarna 1940–42.

1934 blev Gunnar Osvald ledamot av 1933 års bemanningskommitté, och han var också ledamot av 1939 års sjöfartsskyddskommitté, 1941 års isbrytarkommitté samt de 1943 tillsatta kommittéerna rörande handelsfartygs bärgningsredskap och utbildning av fartygsbefäl.

Var redaktör för Nautisk tidskrift 1934-40.

Gösta Osvald

Gustaf (Gösta) Osvald Osvald, civilingenjör, direktör, Gislaved, född i S:t Peder (Lödöse), Älvsborgs län, 27/2/95 som son till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson. Bror till till Hugo OsvaldIngrid Osvald, Karin Kihlman, Gunnar Sixten Osvald, Olof Osvald och Uddo V. Osvald. Gift 1922 med Anna Janson, f. 1893, dotter till sjökapten Mauritz Janson och Jenny Dannberg. Dog 1982.

Examen från CTH 916, driftsingenjör på AB Astra 1917-21 (dirassist. 1920-21), ch. f. AB Syntes, Nol, 1921-23, ingenjör i AB Wilh. Dahl & Co, Stockholm, 1923-29, driftsingenjör 1929-31, disponent 1932-43 och VD i Svenska Gummifabriks AB Gislaved från 1952. VD i Karlholms AB 50-51, styrelseledamot i KF och dess dotterföretag 43-54, i Sv. Oljeslageri AB (SOAB) från 1948, insp. f. kommun, mellanskola och samrealskola från 1942 i Gislaved.