Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

mars 2017

Le Duc de Berg

Kaparefregatt tillhörig Lars Gathenhielm år 1716. Seglade ända till Frankrike på sina kaperifärder. Möjligtvis identiskt med skeppet D’Argouse som köptes av Börje Andersson Hjelmström i St. Malo år 1716.

 

Advertisements

Le Trompeur

Kaparfregatt ägd av Lars Gathenhielm och förd av John Norcross 1716-17. Kaparresorna gick ända till Frankrike. 1717 såldes skeppet i Dunkerque varvid Norcross istället fick befälet på Concordia. Möjligtvis identiskt med skeppet D’Argouse som köptes av Börje Andersson Hjelmström i St. Malo år 1716.

 

Kvarteret Vattenkällan

Kvarteret Vattenkällan, Östra Hamngatan-Kungsgatan-H.Hjörnes plats-Kungsportsplatsen

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 2, tomt 1, Bånge, Tallberg, Warlund, Sandberg
Rote 2, tomt 2, Backman, Nordman
Rote 2, tomt 3, Borgström
Rote 2, tomt 4, Svensson, Hultman, Blom, Borgström, Jönsson
Rote 2, tomt 5, Wettrin, Matzen, Krafft, Borgstedt, Eneroth, Winckler

Kvarteret Vattenkällan

Kvarteret Herrnhutaren

Kvarteret Herrnhutaren, Korsgatan-Kungsgatan-Östra Hamngatan-Vallgatan. Fick sitt namn på grund av att Evangeliska Brödraförsamlingen (herrnhutarna) har sin lokal i kvarteret.

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 1, tomt 72
Rote 1, tomt 73, Thorsson, Gathe, Busck, Kampff,
Rote 1, tomt 74, Söderberg, Böker, Beckman, Winckler
Rote 1, tomt 75, Bagge, Gothenius,
Rote 1, tomt 76, Bagge, Gothenius, Florander
Rote 1, tomt 77, Wikström, des Reaux, Enander
Rote 1, tomt 79, Staaf, Böker, von Egmont, Jönsson, Westerling
Rote 1, tomt 80, Aurell, Lilja
Rote 2, tomt 6, Törnebom, de Blom, Krokat, Bruhn, Ahlström, Gradman, Wennerström
Rote 2, tomt 7, Petreus, Assmundsson, Jürgensson, Wetterling, Kihlbaum
Rote 2, tomt 8, Assmundsson, Jürgensson, Wetterling, Militz, Blidberg,
Rote 2, tomt 9, Börgesson (Drakenberg), Feigel, Krafft, Insulander, Svalin, Buchau, Bäck
Rote 2, tomt 10, Sinclair, Böker, von Egmont, Jönsson, Törnebom,
Rote 2, tomt 11, Svalin, Lundgren, Mellgren, Tengberg
Rote 2, tomt 12, Böker, Kullman
Rote 2, tomt 13, Gunnarsson, Buhr, Ekelund, Busck,
Rote 2, tomt 14, Eilking, Halck, Hafrin, Groen, Winberg, Bratt, Abelin,
Rote 2, tomt 15, Pettersson, Göthenberg, Ahlgren, Ekman, Bergman, Evangeliska Brödraförsamlingen
Rote 2, tomt 16, Dahlberg, Linhult, Evangeliska Brödraförsamlingen
Rote 2, tomt 17, Schönfelt, Grefwe, Wallin, Wendt, Zimmerman, ArfvidssonLinhult, Evangeliska Brödraförsamlingen
Rote 2, tomt 18, Wendelin, Carlberg, Margraff, Törngren, de Silentz

Kvarteret Herrnhutaren

Zacharias Fröse

Del 4 av 4 i serien Textilföretag
Endast för medlemmar

Jonas Floberg

Jonas Floberg bedrev en klädesfabrik i Vänersborg som hand 1751 flyttade till Göteborg. Tillstånd (privilegium) för tillverkningen i Göteborg fick han dock först året efter.

Arbetarantalet på fabriken var under 1750-talet mellan 20 och 30 och prdouktionsvärdet omkring 3 000 dlr smt per år. 1760 fusionerade fabriken med den Sandbergska klädesfabriken. Från 1763 var Floberg ensam ägare av den. Floberg avled 1794 och fabriken tycks då ha varit nedlagd.

Andra källor: G. Bodman, Göteborgs äldre industri, 1923

Martin Sandberg

Martin Sandberg föddes cirka 1717 som son till Gabriel Sandberg och Sara Martens. Gift med Brita Maria Camitz. De fick 4 barn som samtliga dog i späd ålder.

Han fick burskap i Göteborg 16.12.1740, blev bisittare i handelssocieteten 1743, föreståndare för hospitalet efter brodern Niclas 1752 och riksdagsman 1755, också det uppdraget efterträdde han sin bror. Avgick 1758 som hospitalsföreståndare

Vid sin död ägde han ett bostadshus vid Östra Hamnen, hus och gård på Kungsgatan gentemot domkyrkan där hans klädesfabrik låg, värt 7 000 d smt, hus och gårdar på samma gata vid stadsvallen i kvarteret Kronobagaren, 3 500 d smt samt en klädesstamp och en liten mjölkvarn i Mölndal. 1 800 d smt. Husen i kvarteret Kronobagaren köptes av superkargören Jacob Hahr år 1765.

Husen och gårdarna invid stadsvallen erhöll Sandberg genom äktenskapet med Brita Maria Camitz, född 1712, änka efter Hans Larsson Liedgren. Brita Maria Camitz gifte sig tredje gången 1672 med brukspatronen och bergmästaren Gustaf Lundstedt. f 1710, död 1766.

Sandbergs klädesfabrik

Del 3 av 4 i serien Textilföretag

År 1740 fick Niclas och Martin Sandberg tillstånd att driva en klädesfabrik.  Det var dock inte ensamma intressenter i fabriken utan också Johan Mellenberg, Erik Herndahl och Johan Anders Lamberg var delägare. År 1742 hade fabriken 444 arbetare med Zacharias Fröse som verkmästare. Från 1749 var det den största klädesfabriken i Göteborg. Arbetskraften utgjorde i viss utsträckning av de barn vars mödrar satt på spinnhuset, dvs tvångarbetsanstalten för kvinnor där både fattiga och kvinnor som begått brott hamnade. Även soldater och deras familjer utgjorde delar av arbetskraften. Först låg fabriken sannolikt på en tomt ägd av Erik Herndahl i kvarteret Snusmalaren invid Drottninggatan. Fabriken låg därefter, sannolikt från 1753, på Kungsgatan mellan Västra Hamngatan och Korsgatan mittemot Domkyrkan i kvarteret Varuhuset. Vid mitten av 1740-talet hade antalet vävstolar i fabriken minskat till 6.

Från 1750 var Martin Sandberg dock ensam ägare. Fabriken hade detta år 192 arbetare. År 1751 hade fabriken 9 vävstolar vilket var lika många som fanns i Hans Coopmans klädesfabrik. År 1755 hade fabriken 13 vävstolar och under åren 1755-56 producerade fabriken mer än den näst största och tredje största tillsammans (Petter Coopman respektive Carl och Jacob Coopmans fabriker). Fram till 1757 ökade antalet vävstolar till 14 men 1758 skar antalet ner till 9 igen.

Vid Sandbergs död 1759 sålde änkan fabriken till Sven E. Kullman och året därefter gick företaget ihop med Jonas Flobergs klädesfabrik varvid denna blev delägare. Även Christian Bittner var delägare åren 1760 och 1761. SIstnämdna år hade fabriken 5 vävstolar

Sven E. Kullman avled 1762 så från 1763 var Jonas Floberg ensam ägare av klädesfabriken vars betydelse stadigt minskade. 1767 fanns det bara 2 vävstolar på fabriken, men under 1780-talet ökade fabrikens betydelse igen så att den under detta årtionde var en av de två största klädesfabrikerna i Göteborg. 1794 avled Jonas Floberg varvid fabriken tycks ha upphört.

Andra källor: G. Bodman, Göteborgs äldre industri, 1923

Engelbert Jörlin

Engelbert Jörlin, född 8 juni 1733 i Jörlanda, död 20 juni 1810 i Göteborg, var en svensk botaniker och en av Linnés lärjungar. Son till Sven Börgesson och Borta Engelbertsdtr. Näst äldst av 10 syskon. Var gift med konstnären Christina Elisabeth Carowsky.

Han togs som fosterson av biskop Georg Wallin, som lät honom studera. Efter nio år i Göteborgs trivialskola och gymnasium blev han student i Uppsala, där han från 1757 under några år var en av Linnés lärjungar:

Under dennes presidium disputerade han pro exercitio på en avhandling om färgväxterna och författade en skrift om biskötsel. Därefter övergick han till filosofiska fakulteten och vid hans gradualdisputation presiderade prof i latinsk vältalighet och poesi Petrus Ekerman.

Naturalhistorien var dock hans huvudintresse och efter gradueringen 1761 ämnade han att som Linnés utsände undersöka flora och fauna i sydligaste Afrika. Planerna strandade på holländarnas ovilja mot att ge främlingar tillträde till Kaplandet.

Han anbefalldes ivrigt av Linné men kunde inte få någon anställning vid det mäktiga holländska ostasiatiska kompaniet, eftersom han saknade fullständig medicinsk utbildning. Längre än till Amsterdam kom han inte trots närmare två års ansträngningar. Det tycks inte vara till fullo klarlagt hur han tillbragte de närmaste åren efter hemkomsten, men han företog flera resor i naturvetenskapliga ärenden. Han skriver själv att han genomströvat ”alla svenska provinser utom Norrland och Blekinge”.

Större delen av 1767 tillbragte han i Danmark och Nordtyskland. Efter denna resa slog han sig mera varaktigt ned i Lund, där han 1769 presiderade för en botanisk disputation och förordnades till docent i naturalhistoria.

Förordnades 1769 till docent i botanik i Lund, tjänstgjorde som lärare vid gymnasiet i Göteborg, och utnämndes 1781 till extra ordinarie adjunkt vid Lunds universitet. Han fick 1784 rektorsbefattningen vid Göteborgs trivialskola, och innehade den befattningen till 1805.

Han författade flera skrifter som var avsedda för den breda allmänheten, såsom Flora macelli hortensis, eller den svenska köks- och kryddgården (1784) och Svenska vilda träds och buskars plantering (1801). Han gav uppslag till odling av alsikeklöver som foderväxt.

Johan Ross d.y.

Johan (Johannes) Ross, född 1723 i Göteborg, död 21 september 1767 i Göteborg, var en svensk kyrkomålare. Han var son till målarmästaren Johan Ross och Christina Thelin och från 1754 gift med Eleonora Dorotea Dreyer samt bror till Maria Carowsky.

Ross gick i lära för sin far 1737–1742 och arbetade 1751 hos en målare Schultz i Stockholm. Han blev mästare i Göteborgs Stads Konst- och Målareämbete 1752 och beviljades burskap i Göteborg 1753. Han var huvudsakligen verksam som medhjälpare till sin far när han utförde kyrkodekorationer. Enligt skråprotokollen från Göteborgs målarämbete spelade han en betydande roll i arbetet inom målarämbetet.

Text i huvudsak från Wikipedia