Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

november 2016

Christian Fredrik Ewert

christianfredrikewertChristian Fredrik Ewert, född den 20 juli 1804 i Göteborg och död i samma stad den 6 december 1881. Son till Christian Heinrich Ewert (1759-1831) och Christina Elisabeth Malm (1778-1854). Bror till Carl Henrik Ewert (1802-1882)

Han var gift med Christina Mathilda Elisabeth Heinrich (1812-1889). De hade barnen Albert Fredrik Ewert (1836-1924), Wilhelm Theodor Ewert (1842-1924) och Emil Reinhold Ewert (1852-79)

Student i Uppsala 1821, med. kand. 1826, med. lic. 27 och med. doktor s. år. Kir. mag. 1830. Praktiserande läkare i Göteborg från 1828, andre stadsläkare på samma ort 1835—60 och badläkare på Särö 1857. Läkare vid Allm. arbets- och korrektionsinrättningen från 1835 och förste stadsläkare i Göteborg 1860—75. Ledamot i styrelsen för Chalmerska slöjdskolan i Göteborg från 1856, ledamot i Vetenskaps och Vitterhets Samhället i Göteborg från 1830 samt styrelseledamot i Nya theater AB i Göteborg 1856—71 och för Göteborgs museum 1861—64. CRA Fredberg skriver om honom:

Ifrågavarande doktor Christian Fr. Ewert föddes 1804 och dog 1881. Här i staden var han läkare vid fattigvården och regementet och tjänstgjorde jämväl som provinsialläkare. Han var en nobel och välvillig man, ägnade sig med iver åt förenings- och sällskapslivet och var en högt uppburen styresman såväl i Frimurareorden som i Par Bricole.

Advertisements

Carl Henrik Ewert

ch_ewert2Carl Henrik Ewert föddes den 27 september 1802 i Göteborg som son till Christian Heinrich Ewert (1759-1831) och Christina Elisabeth Malm (1778-1854). Han dog den 2 okt. 1882 i Göteborg.

I sitt första äktenskap var Carl Henrik Ewert gift med sin kusin Hilda Malm (1807-34), i sitt andra äktenskap med Hedvig Maria Ekman (1808-42) och sedan med Charlotta Törngren (1813-67).

C.H. Ewert studerade i Uppsala och tog hovrättsexamen år 1822, polisnotarie i Göteborg 1822, stadsnotarie 1825, vice häradshövding 1826 och notarie i hallrätten 1833. Han var rådman i Göteborg 1835— 45 samt handels- och politiborgmästare 1845—67. Han hade utöver detta en lång rad politiska uppdrag i kommitteér, nämnder och styrelser.

Andra källor: Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963

Familjen Ewert

Familjen Ewert hörstammar från Stralsund. Christian Heinrich Ewert som föddes den 3 april 1759 i Stralsund och dog den 10 maj 1831 i Göteborg kom vid nitton års ålder till Stockholm och studerade till fältskär. Han blev ordinarie underläkare vid Amiralitetet i Karlskrona 1782 och var kirurg på divisionsskeppet Prins Gustaf i slaget vid Högland 1788, där han blev tillfångatagen. Han kvarblev i rysk fångenskap till krigets slut.

1793 blev han kirurgie magister och flyttade därefter till Göteborg, var regementsfältskär vid Göta artillerireg:te 7 okt. 1795—1810, andre läkare vid Sahlgrenska sjukhuset samt erhöll assessors titel år 1810. Grundade tillsammans med Pehr Dubb och Chr. Carlander en förening, vanligen kallad ”Den Carlanderska societeten” som blev en föregångare till Göteborgs läkaresällskap.

I sitt andra äktenskap var Christian Heinrich Ewert gift med Christina Elisabeth Malm, syster till grosshandlaren, kommerserådet och riksdagsmannen J. N. Malm. De hade sönerna, Carl Henrik Ewert (1802-1882) och Christian Fredrik Ewert (1804-1881). Den förstnämnde var rådman i staden 1835— 45 samt handels- och politieborgmästare där 1845—67 medan den andre var läkare. I Göteborg arbetade Christian Fredrik Ewert under koleraepidemien 1834 och blev året därefter andre stadsläkare. Han var förste stadsläkare 1860—75. Innehade i likhet med sin bror många allmänna uppdrag, bl. a. satt han i styrelsen för Nya theater AB. i Göteborg 1856—71 och för Göteborgs museum 1861—64.

Carl Fredrik Ewert hade sönerna Albert Fredrik Ewert(1836-1912)  som var godsägare och Wilhelm Theodor Ewert (1942-1924) som var grosshandlare. Söner till Albert F. Ewert var grosshandlaren Reinhold Ewert (1879-1948) och läkaren där Harry Ewert (1882-1939).

Wilhelm Theodor Ewert  innehade 1871—1912 handelsfirman W. T. Ewert & Co. i Göteborg samt satt även i en mängd styrelser för olika bank-, affärs- och industriföretag. Bl. a. var han ordf. 1894—1903 i styrelsen för Göteborgs enskilda bank samt 1905—21 ledamot av styrelsen för Chalmers tekniska institut.

Härje Stenberg

Sten Härje Stenberg, född 16 oktober 1914 i Göteborg, död där 16 februari 2007, var en svensk borgmästare, hovrättspresident och förlikningsman. Sn till Emanuel Stenberg och Anny Magnusson. Gift från 1942 med Sigrid Flodkvist (1918-?), dotter till Herman Flodkvist och Susanne Meyer.

Stenberg tog jur.kand. i Uppsala 1941 och gjorde tingsrättstjänstgöring i Vättle, Ale och Kullings domsaga. Han blev fiskal i Svea hovrätt 1944 och stadsnotarie i Göteborgs rådhusrätt senare samma år, assessor 1953-58 och rådman 1959-1966, 1967 blev han borgmästare i Göteborg vilket han förblev till 1970- Han var den siste egentlige borgmästaren i staden.  Från 1971 var han lagman i Göteborgs tingsrätt och därefter president i Hovrätten för Västra Sverige 1976–81.

Stenberg var också sakkunnig i Handelsdepartementet 1947–48, expert i stadsdomstolsutredningen 1959–61, innehade olika utredningsuppdrag i Inrikesdepartementet 1964 samt Justitiedepartementet 1964 och 1973–75. Från 1969 (t.f. från 1951) vara han statlig förlikningsman och ledamot av olika förlikningskommissioner från 1960.

Stenberg var lokalt i Göteborg även ordförande i Göteborgs hyresnämnd 1953–67, Göteborgs valnämnd 1964–70, Göteborgs hamnstyrelse 1968–73 samt styrelseledamot i Göteborgs sparbank (senare Länssparbanken Göteborg) 1963–81 (ordförande från 1977). Dessutom var han ordförande i Skogssällskapet 1977–87 och styrelseledamot i Göteborgs och Bohus läns distrikt av Svenska Röda Korset 1962–87 (ordförande från 1977).

Gösta Wilkens

Endast för medlemmar

Gösta Bäärnhielm

Gösta Bäärnhielm

Gösta Bäärnhielm

Gösta Bäärnhielm, född 6 september 1890 i Stockholm, död 21 mars 1982 i Göteborg, var en svensk borgmästare, jurist och ämbetsman. Son till häradshövding Mauritz Bäärnhielm (1853-1926) och Louise Bäärnhielm, född Arhusiander (1869-1934). Han gifte sig 16 augusti 1919 med Eira Lagerlöf (1895-1940), dotter till lasaretts- och stadsläkare Karl Daniel Lagerlöf och Elin Lagerlöf, född Röing.

Bäärnhielm blev student i Göteborg 1909, jur. kand. vid Uppsala universitet 1914 och studerade nya rättegångsförfaranden i Danmark 1921. Gjorde sedan tingstjänstgöring i Inlands, Askims med flera härads samt Flundre med flera härads domsagor 1914-16. Han var extra ordinarie notarie i Svea hovrätt 1917, kanslist i riksdagens lagutskott 1917 och amanuens vid Sveriges Redareförening i Göteborg samma år.

Han var extra ordinarie notarie vid Göteborgs rådhusrätt 1918, blev assessor 1923 och rådman 1935.  Var ombudsman vid Göteborgs barnavårdsbyrå 1918-19, dispaschörsassistent i Göteborg 1920-31, andre ombudsman vid Älvsborgs med flera läns hypoteksförening från 1926, tillförordnad borgmästare större delen av åren 1939-44 och borgmästare i Göteborg 1944-57 på vilken post han efterträdde Ivan Nyborg. Bäärnhielm var också sakkunnig i justitiedepartementet rörande lagstiftningen om fri rättegång 1941-42.

Källor: Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963

Ivan Nyborg

ivan_nyborgIvan Nyborg föddes den 19 maj 1879 i Falköping som son till Karl Emanuel Petersson och Albertina Kristina Nyborg. Han dog  den 21 september 1946 i Göteborg.

Var gift med Disa Lovisa Mellqvist (1878-1957) från 1915. Hon var dotter till vice häradshövding Lars Emil Mellqvist och Augusta Fredrika Kollberg.

Student i Helsingborg  1897, jur.kand i Lund 1901 varefter han blev e.o. notarie i Skånska hovrätten, olika notarie och kanslitjänster vid Göteborgs rådhusrätt 1906-18, assessor 1918, rådman i Göteborg från 1926 och borgmästare åren 1935-44. Efterträdde Bernhard Lindberg  och Ernst Frick på den sistnämnda posten och efterträddes själv av Gösta Bäärnhielm.

Ordförande i Näringslivets opinionsnämnd i Göteborg 1939-44, sekreterare i Göteborgs Köpmansförbund 1910-35 och ombudsman för Göteborgs- och Bohus läns Sparbank 1925-45.

Innehade också flera kommunala uppdrag mellan 1915 och 1943 såsom styrelseledamot i Stiftelsen Kjellbergska flickskolan 1935-43 och ledamot i styrelsen för Göteborgs högre realläroverk 1929-37.

Andra källor: Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963

Bernhard Lindberg

bernhard_lindberg2Gustaf Johan Bernhard Lindberg föddes den 2 februari 1865 i Göteborg.  F.d.  justitieborgmästare.

Blev hovrättsex. 18383, v. häradshövding 1890, stadsnotarie 1904, rådman 1906,
auditör vid Göta art.reg. 1903, krigsdomare 1915, justitieborgmästare i Gbg 1917-35.
Ordf. i fören. Sveriges stadsdomare från 1927 och i föreningen Sveriges krigsdomare från 30.

CRA Fredberg skriver så här om honom:

Efter Tranas avgång 1917 valdes till justitieborgmästare en man — rådmannen Bernhard Lindberg — vilken i likhet med företrädaren  var väl förtrogen med staden. Född den 2 februari 1865, inträdde han 1890 i den Göteborgska jurisdiktionens tjänst och ägnade sig med mycken iver åt de kommunala angelägenheterna, icke allenast  som sekreterare hos styrelser och myndigheter utan ock som ledande man inom flera samhällsinstitutioner. Av sådana må nämnas Folkskolestyrelsen, Holtermanska sjukhuset, Byggnadsnämnden m. fl. Men borgmästare Lindberg är icke den arbetsamme och dugande domaren och vakne kommunalmannen allenast. Han är ock på det livligaste intresserad av samhällets kulturella angelägenheter och har verksamt  bidragit bl. a. till musiklivets utveckling i Göteborg.

Han var också provinsialmästare i frimurarelogen i Göteborg mellan 1923 och 1948.

Efterträddes av Ivan Nyborg som justitieborgmästare.

Erik Trana (arkitekt)

Erik Trana, född 27 februari 1888 i Göteborg, död 23 februari 1967, var en svensk arkitekt.

Efter studentexamen i Stockholm studerade Trana vid Kungliga Tekniska högskolan mellan 1909 och 1913. År 1915 avlade han examen vid Kungliga Konsthögskolan. Han bedrev därefter egen verksamhet som arkitekt och värderingsman i Stockholm.

Om han har någon släktskapsrelation till politikern med samma namn är okänt.

Erik Trana

Erik Andreas Trana, född 22 april 1847 i Göteborg, död 19 juni 1933, var en svensk ämbetsman, politiker och egyptolog. Son till August Leopold Trana och Ulrika Charlotta Leffler.

Erik Trana tog 1866 studenten i Uppsala, där han blev filosofie kandidat 1871 och filosofie doktor 1872 samt avlade hovrättsexamen 1876. Efter att ha blivit utnämnd till vice häradshövding 1877, började han samma år tjänstgöra vid Göteborgs rådhusrätt och avancerade efter hand till justitierådman (1897) och justitieborgmästare (1908-1917).

Bland Tranas offentliga uppdrag märks, att han var vice ordförande i åtskilliga lokala styrelser samt ordförande hos kyrkofullmäktige (sedan 1903), i drätselkammaren (1904-1905), i Göteborgs trädgårdsförenings styrelse (1912-15) och i styrelsen för Göteborgs museum (1915-1919)

Trana var riksdagsman (högerman) för Göteborgs stads valkrets i andra kammaren mandatperioden 1903-1905 och tillhörde första kammaren 1910-1916. Trana kandiderade till andra kammaren redan för mandatperioden 1900-1902, men hamnade ett fåtal röster bakom den kandidat som valdes med lägst antal röster. I riksdagen var han ledamot av lagutskottet 1911-1916.

Om han har någon släktskapsrelation till arkitekten med samma namn är okänt.

Text delvis från Wikipeda