Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

september 2016

Göteborgs stadshus

Endast för medlemmar

Wengrenska huset

Detta hus kallas idag för Wenngrenska huset men eftersom den person huset är uppkallat efter, Sven Wengren, enligt alla tillgängliga källor stavade sitt namn med ett ”n” i början så borde huset också benämnas Wengrenska huset med ett ”n”. Helt felaktigt kallas det också Wennergrenska huset ibland.

Wengrenska huset uppfördes ursprungligen 1749 som bostadshus åt rådman Sven Wengren efter ritningar av stadsarkitekt Bengt Wilhelm Carlberg och bestod av en huskropp i två våningar med fasad mot nuvarande Gustaf Adolfs Torg.  Sven Wengren var också sekreterare i Ostindiska Kompaniets andra oktroj. Huset byggdes före 1820 på med ytterligare en våning och ungefär samtidigt tillkom flyglar mot väster, öster och norr. Sedan dess består komplexet av fyra hus runt en gård med det ursprungliga huset som huvudbyggnad mot torget.

Wengrenska huset

Wengrenska huset år 1912. Bild: Aron Jonason/GSM

Wenngrenska huset såldes kort efter färdigställandet till postdirektör Anders Gjers, som inrättade postlokal i huset. 1824 flyttade Riksbanken också in i huset. Så förblev det fram till 1873 då postverksamheten flyttade till ett nybyggt posthus vid Packhusplatsen. Redan 1853 hade också Älvsborgs läns hypoteksförening flyttat in. Huset är också känt som ”Lönenämndens hus”, vilket kommer från den tiden. Efter att Riksbanken och hypoteksföreningen flyttat ut kom i stället stadens kommunledning in i huset. 1881 ändrades fasaden i huvudbyggnadens bottenvåning. Koreografen Ivo Cramér föddes i huset 1921.

Tillsammans med Börshuset och Stadshuset utgör det kvarteret Högvakten och förvaltas av Higab. Huset har idag adressen Gustav Adolfs Torg 3.Huset blev byggnadsminne 21 december 1973. Byggnaden består av fyra längor kring en gård, där södra längan mot Gustav Adolfs Torg är huvudbyggnad.

Wengrenska huset

Wengrenska huset 2008

Wagenfelt

Del 38 av 39 i serien Adliga familjer från Göteborg

wagenfeltAdliga ätten Wagenfelt nr 1686 †

Adlad 1719-11-10, introd. 1720. Utdöd 1808-09-07.

TAB 1

Henrik Wagenfelt, född 1642. Kapten på tulljakten i Göteborg. Död 1719 i nämnda stad och begraven s. å. 19/4 i Kristine förs. därst. Gift där 1680-11-07 med Hilleka (Hilke) von Ackern i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1674-10-11 med Lorens Goess, död 1675-05-13), född 1651, död 1711 och begraven s. å. 11/6 i Kristine församl., dotter av handlanden och föreståndaren för Göteborgs hospital Gustaf von Ackern och Adelheid Ammau.

Barn:

  • Henrik Wagenfelt, adlad Wagenfelt, född 1689. Vice amiral. Död 1748. Se Tab. 2.
  • Gustaf Andreas Wagenfelt, adlad Wagenfelt, född 1690. Kapten. Död 1724. Se Tab. 5.

TAB 2

Henrik Wagenfelt, adlad Wagenfelt (son av Henrik Wagenfelt, Tab. 1), döpt 1689-03-21 i Kristine församl. i Göteborg. Arklimästare vid amiralitetet i nämnda stad 1703. Underlöjtnant därst. 1710-05-02. Konfirm.fullm. 1714-05-05. Överlöjtnant 1716-07-19. Skeppskapten 1717-02-21. Adlad 1719-11-10 jämte sin broder (introd. 1720 under nr 1686). Kommendörs karaktär 1720-02-19. Andre uppsyningsman vid örlogsbyggnaden i Stockholm 1733-04-05. Kommendör 1736-12-23. Var chef på skeppet Sverige 1738-11-00, då det förliste vid Cadiz. Schoutbynacht 1746-09-09. Vice amiral s. d. RSO 1748-09-26. Död s. å. 23/10 i Karlskrona. Han reste 1704 utrikes och bevistade flera sjökampanjer till 1710. Föll 1711 i dansk fångenskap, varifrån han utväxlades 1714. Gift 1721-02-28 i Stockholm med Johanna Lagermarck, född 1697-07-19, död 1761-04-09 i Stockholm, dotter av kammarrådet Johan Wassenius, adlad Lagermarck, och Margareta Snack.

Barn:

  • Johan Henrik, född 1722-01-19. Volontär vid amiralitetet 1731-12-09. Lärstyrman vid Stockholmseskadern 1736-04-14. Löjtnant vid amiralitetet. Död ogift 1742-06-03 i Helsingfors.
  • Margareta, döpt 1723-02-28 i Stockholm.
  • Fredrik, född 1724. Konteramiral. Död 1791. Se Tab. 3
  • Per Gustaf, född 1726. Kapten. Död 1786. Se Tab. 4
  • Margareta Maria, döpt 1728-11-02 i Stockholm.
  • Ulrik, född 1732-09-20. Arklimästare vid amiralitetet 1748-11-04. Löjtnant därst. 1755-08-09. Död ogift 1760-09-27.
  • Ulrika Eleonora, född 1735-07-15, död 1796-04-21 Lindhov. Gift 1762-09-20 på Sundsör i Turinge socken, Stockholms län med översten Harald Ehrenhielm, född 1728, död 1814.
  • Carl Magnus, född 1738-08-17. Lärstyrman vid amiralitetet 1753-09-29. Kadett vid kadettkåren 1754-10-26. Arklimästare vid amiralitetet 1755-12-01. Löjtnant därst. 1757-12-31. Kaptenlöjtnant 1767-12-29. RSO 1772-09-12. Major 1773-09-24. Överstelöjtnant 1781-09-25. Överste 1793-12-22. Avsked 1796-04-20. Död ogift 1807-11-19 i Karlskrona och begraven där s. å. 23/11.

TAB 3

Fredrik (son av Henrik Wagenfelt, adlad Wagenfelt, Tab. 2), född 1724-04-24 lärstyrman vid amiralitetet 1739-12-23. Medelstyrman därst. 1743-01-27. Löjtnant 1744-07-08. Kaptenlöjtnant 1751-08-31. Kapten 1760-08-11. RSO 1761-11-23. Kommendörkapten 1767-12-29. Direktör för kadettkåren 1770-01-15. Överste vid amiralitetet 1773-09-22. Konteramiral 1784-09-20. Död 1791-01-06 i Karlskrona. Gift 1750-02-16 i nämnda stad med Anna Christina Pettersén, född 1735, död 1808-08-21 i Karlskrona, dotter av amiralitetskassören Johan Otto Pettersén och Hedvig Juliana Fult samt syster till Carl Reinhold och Adolf Fredrik Pettersén, adladeRosensvärd.

Barn:

  • Margareta Johanna, född 1750-12-24 i Karlskrona, liksom syskonen, död där 1756-07-04.
  • Juliana Henriette, född 1752-02-25, död ogift 1809-11-10 i Karlskrona.
  • Henrik Otto, född 1754-05-21. Kadett 1765-09-22. Löjtnant vid amiralitetet 1772-06-08. Sjöartillerikapten 1776-07-10. Major vid amiralitetet 1787-05-30. Överstelöjtnant därst. 1793-12-22. RSO 1799-11-16. Död ogift 1808-09-07 i Karlskrona och slöt ätten på svärdssidan.
  • Carl Gustaf, född 1762-11-12, död 1766-02-04.

TAB 4

Per Gustaf (son av Henrik Wagenfelt, adlad Wagenfelt, Tab. 2), född 1726-07-31 i Stockholm. Volontär vid artilleriet därst. 1739-02-06. Sergeant därst. 1741-10-18. Styckjunkare 1743-08-06. Löjtnant i fransk tjänst 1745-10-01. Tjänstg. 1746 och 1747 samt 1749–1753 vid regementet Royal Suédois. Underlöjtnant vid artilleriet i Stockholm 1747-12-08 och löjtnant därst. 1757-05-06. Gick åter i fransk tjänst s. å. Kapten därst. 1759-06-09. Avsked ur franska tjänsten s. å. Löjtnant vid artilleriet i Lovisa 1760. Stabskapten vid artilleriet i Helsingfors 1764-06-26. Transp. till artilleriet i Stockholm 1766. Kompanichef därst. 1770-12-11. RSO 1771-05-29. Major i armén 1772-09-13. RFrO Plemér s. å. 11/11. Avsked 1782-11-28. Död 1786 i Paris. Gift 1761 med Anna Lena von Tauben, död 1798-02-07 i Eutin.

Barn:

  • Anna, född 1761-12-29, död 1763 och begraven s. å. 15/6 i Jakobs kyrka i Stockholm.
  • Anna Gustava, född 1762-12-25 i Lovisa, död s. d.
  • Harald Ulrik, född 1764-02-24. Kadett. Död 1779 i Stockholm och begraven s. å. 13/4 i Jakobs kyrka
  • Johan Henrik, född 1767-05-20 Västberga, död ung.
  • Anna Lovisa Gustava, född 1770-03-20 i Stockholm, Katarina förs., död där s. å. 23/5.

TAB 5

Gustaf Andreas Wagenfelt, adlad Wagenfelt (son av Henrik Wagenfelt, Tab. 1), döpt 1670-10-18 i Kristine församl. i Göteborg. Underofficer på ett engelskt örlogsskepp 1706. Underlöjtnant vid svenska amiralitetet 1712-08-15. Konfirm.fullm. 1714-05-05. Kapten 1717-02-21. Adlad 1719-11-10 jämte sin broder (med honom introd. 1720 under nr 1686). Avsked 1722-06-02. Död 1724 och begraven s. å. 29/3 i Göteborg. Gift 1718-06-26 med Magdalena Cedercrona, född 1696-12-22, död 1761-11-13, dotter av häradshövdingen Johan Morin, adlad Cedercrona, och hans 2:a fru Ingeborg von Wandahl.

Barn:

  • Ett barn, begraven 1719-11-24 i Göteborg.
  • En dotter, begraven 1722-09-05 i Göteborg.
  • Magdalena, född 1721, död 1762-05-03 på Halleby vid Kungälv. Gift 1760 med majoren Johan Daniel Möllerstierna, i hans 1:a gifte, född 1715, död 1775.
  • Henrik, född 1722, död ung.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.

Henrik Wagenfelt

Henrik Wagenfelt,  döpt 1689-03-21 i Kristine församl. i Göteborg. Han var son till tulljaktkaptenen Henrik Wagenfelt (1642-1719) och Hillika von Ackern (1651-1711). Gift 1721-02-28 i Stockholm med Johanna Lagermarck, född 1697-07-19, död 1761-04-09 i Stockholm, dotter av kammarrådet Johan Wassenius, adlad Lagermarck, och Margareta Snack.

Arklimästare vid amiralitetet i Göteborg år 1703. I utländsk örlogstjänst 1704-10. Underlöjtnant 1710-05-02 och överlöjtnant 1716-07-19. Dansk krigsfånge 1711-14. Skeppskapten 1717-02-21. Adlad 1719-11-10 tillsammans med sin bror Gustaf Andreas Wagenfelt (1690-1724). Kommendörs karaktär 1720-02-19. På fregatten Halmstad 1714 och på Halland 1720. Var befäl på Halmstad under försvaret av Göteborg vid Tordenskiolds anfall den 2-3 maj 1717.

Andre uppsyningsman vid örlogsbyggnaden i Stockholm 1733-04-05. Kommendör 1736-12-23. Var 1738 chef på skeppet Sverige som förliste vid Cadiz under resa till Turkiet. Skeppet och dess last var avsett att utgöra Sveriges betalning av Karl XII:s skulder.

Schoutbynacht 1746-09-09. Vice amiral s. d. RSO 1748-09-26. Död s. å. 23/10 i Karlskrona.

Halmstad (fregatt)

46 kanoners fregatt som år 1717 var utlånad till Lars Gathenhielm. Vid Tordenskiolds anfall mot Göteborg den 2-3 maj 1717 låg Halmstad utan bemanning på Nya Varvet. Henrik Wagenfelt tog befälet ombord och fregatten bemannades på plats med soldater. Från den position där fregatten låg kunde den skjuta mot fartyg som passerade på älven utanför:

Arvprins Fredrik av Hessen, senare kung Fredrik I, befann sig i Göteborg och tog nu aktiv del i försvaret. De två fregatter, Halmstad (46 kanoner) och Fredricus (36), som tidigare lånats ut till Gathenhielm ställdes på order av prins Fredrik under Strömstiernas befäl. Fredricus befann sig fullt rustad med besättning på 172 man till ankars utanför Nya Älvsborg, på väg ut på kaperi men hindrad av motvind. Den erfarne kaparkaptenen Nils Nilsson fick order att med sitt fartyg i stället delta i spärren över Göta älv. Fregatten Halmstad under befäl av kapten Henrik Wagenfelt var rustad, men inte bemannad, och var ”så förlagd inuti skeppshamnen, att den kunde beskjuta inloppet”. Manskap och befäl strömmade till från Nya Varvet. Halmstad och de övriga fartygen bemannades så gott det gick, och fyra fartyg lades i en spärrlinje tvärs över älven. Till skydd mot äntring lade man ut bomstängsel framför fartygen, samt riggade ut balkar från fartygssidorna. Bakom sänkverket på Nya Varvet förankrades också galären Wrede.

Två år senare var Fredrik ett av de skepp som svenskarna själva sänkte vid danskarnas anfall på Marstrand:

Samtidigt som de landsatta soldaterna stormade in fortsatte sluparna mot fartygen i hamnen. Eftersom de underbemannade besättningarna inte skulle klara den följande närstriden, samtidigt som reträttvägen mot fästningen var på väg att stängas, sköt fartygen några sista bredsidor. Därefter genomfördes de förberedda åtgärderna för att sänka fartygen, och grundskott sköts genom bordläggningen.

De flesta av fartygsbesättningarna lyckades ta sig tillbaka till fästningen. De fartyg som sänktes i hamnen var fregatterna Halmstad,Stettin och Kalmar, alla bestyckade med 40 kanoner, samt Fredricus (36) och Charlotta(30). Dessutom galärerna Stå Bra och Greve Mörner med 9 kanoner vardera, jakten Diana(4) och två brännare. Tordenskjolds soldater lyckades hindra sänkningen av fregatternaVarberg (40 kanoner) och William Galley(14), galären Prins Fredrik av Hessen (9) och skottpråmen Ge På (18). William Galley var troligen ett erövrat engelskt fartyg, eller möjligen ett kaparfartyg

Fredrik (fregatt)

Fredrik var en 36 kanoners fregatt som 1717 var utlånad till Lars Gathenhielm för att användas till kaperiverksamhet. Befälhavare ombord var Nils Nilsson. Normal besättning av cirka 160 personer.

När Peter Tordenskiold angrep Göteborg den 2-3 maj 1717 deltog fregatten i försvaret av Nya Varvet och staden Göteborg:

Arvprins Fredrik av Hessen, senare kung Fredrik I, befann sig i Göteborg och tog nu aktiv del i försvaret. De två fregatter, Halmstad (46 kanoner) och Fredricus (36), som tidigare lånats ut till Gathenhielm ställdes på order av prins Fredrik under Strömstiernas befäl. Fredricus befann sig fullt rustad med besättning på 172 man till ankars utanför Nya Älvsborg, på väg ut på kaperi men hindrad av motvind. Den erfarne kaparkaptenen Nils Nilsson fick order att med sitt fartyg i stället delta i spärren över Göta älv. Fregatten Halmstad under befäl av kapten Henrik Wagenfelt var rustad, men inte bemannad, och var ”så förlagd inuti skeppshamnen, att den kunde beskjuta inloppet”. Manskap och befäl strömmade till från Nya Varvet. Halmstad och de övriga fartygen bemannades så gott det gick, och fyra fartyg lades i en spärrlinje tvärs över älven. Till skydd mot äntring lade man ut bomstängsel framför fartygen, samt riggade ut balkar från fartygssidorna. Bakom sänkverket på Nya Varvet förankrades också galären Wrede.

Efter striden var Fredrik svårt skadad och kunde inte användas av Lars Gathenhielm förrän i september. Två år senare var Fredrik ett av de skepp som svenskarna själva sänkte vid danskarnas anfall på Marstrand:

Samtidigt som de landsatta soldaterna stormade in fortsatte sluparna mot fartygen i hamnen. Eftersom de underbemannade besättningarna inte skulle klara den följande närstriden, samtidigt som reträttvägen mot fästningen var på väg att stängas, sköt fartygen några sista bredsidor. Därefter genomfördes de förberedda åtgärderna för att sänka fartygen, och grundskott sköts genom bordläggningen.

De flesta av fartygsbesättningarna lyckades ta sig tillbaka till fästningen. De fartyg som sänktes i hamnen var fregatterna Halmstad,Stettin och Kalmar, alla bestyckade med 40 kanoner, samt Fredricus (36) och Charlotta(30). Dessutom galärerna Stå Bra och Greve Mörner med 9 kanoner vardera, jakten Diana(4) och två brännare. Tordenskjolds soldater lyckades hindra sänkningen av fregatternaVarberg (40 kanoner) och William Galley(14), galären Prins Fredrik av Hessen (9) och skottpråmen Ge På (18). William Galley var troligen ett erövrat engelskt fartyg, eller möjligen ett kaparfartyg.

Le Comte de Mörner

Le Comte de Mörner eller Greve Mörner var en kaparfregatt bestyckad med 36 kanoner som troligen byggdes i Frankrike år 1717. Skeppet inköptes samma år av Lars Gathenhielm och hemfördes av den välkände kaparkaptenen Nils Nilsson.  Därefter blev John Norcross befäl ombord  och under hans befäl deltog fregatten i striderna vid Tordenskiolds anfall mot Nya Varvet den 2-3 maj 1717.

Under striden var Nils Nilsson befäl på fregatten Fredrik. Därefter fick denne tillbaka befälet ombord på Greve Mörner.

Under Nils Nilsson befäl togs bland annat 9 priser, 7 danska och 2 nederländska under en enda expedition på 8 dagar i augusti 1717. I maj 1718 gjorde han en liknande sak, vid ett enda tillfälle erövrade han sex skepp, sänkt tre handelsskepp och en dansk fregatt som konvojerade dessa.  Redan innan dess hade han tagit ytterligare tre skepp som priser.

I slutet av 1718 efterträddes Nils Nilsson som kapten ombord av Petter Siöman.

Vid Tordenskiolds räd mot Nya Varvet  25-26 september 1719 låg fregatten vid Nya Varvet. Tordenskjold lyckades överaska svenskarna och tog sig i i Nya Varvet hamn varifrån de lyckades dra ut Greve Mörner som de dock på grund av motvind tappade kontrollen över. Skeppet flöt mot Rya nabbe där danskarna istället satte eld på det.  Fartyget sjönk vid platsen och vraket hittades vid muddringsarbeten 1923.

greve_mo%cc%88rner_i_brand

Siöblad (brigantin)

Kaparbrigantin ägd av Rolof Rooth, Jonas Hägg, Nils Greiff, Söfring Barck, Olof Häger, Claes Habicht och Petter Wennerström. Ursprungligen byggt av Rolof Rooth som handelsskepp på 35 läster. Hade som kapare en besättning på 50 personer. Byggdes 1709 och var som kapare utrustad med 16 kanoner (enligt en del uppgifter 20 kanoner).

1710 var bl.a. Nils Nilsson befäl ombord samt 1711 P. Lorentzon och Erik Andersson från Brännö. Förliste vid Shetland i oktober 1711 under den sistnämndes befäl. Gick under med man och allt. Även Claes Palbitzky ska ha tjänstgjort på Siöblad och nämns ibland som befäl ombord år 1710.

Brittisk brigantin i början av 1700-talet

Brittisk brigantin i början av 1700-talet

Nils Nilsson

Nils Nilsson föddes i Onsala som son till Nils Andersson och Anna Thalena Börjesdotter, faster till Lars Gathenhielm. Nils Nilsson var alltså den sistnämndes kusin. 1732 gifte sig Nils Nilsson med Karin Olofsdotter, men han avled redan året efter, den 14 januari 1733 i Hamburg. En annan kusin var Börje Hansson Wessing, son till Hans Börjesson Wessing.

Han var till en början verksam som skeppare i handelsflottan men tog tjänst i amiralitetet, där han så småningom blev kapten den 22/15 1718. Extra ordinarie kapten hade han då varit sen 1712. Mest känd blev han dock som kaparkapten.

1710 var han befäl på kaparbrigantinen Siöblad, 1710-11 och 1713 var han befälhavare på kaparfregatten Le Triumphant.

1716 var han befälhavare på kaparhuckerten Concordia samt på den från amiralitetet av Lars Gathenhielm inlånade fregatten Älvsborg som då förliste utanför Strömstad. Därefter hemförde han fregatten Le Comte de Mörner som inköpts i Frankrike som ersättning för Älvsborg. 1717 var först kapten på den inlånade fregatten Fredrik vid Tordenskiolds anfall på Göteborg för att därefter bli befäl på Le Comte de Mörner igen.

Sjöhunden

Sjöhunden vara en kaparfregatt som fick kaparbrev i augusti eller september 1710. Hade 50 mans besättning. Ägare var Abraham Bruhn med flera. 1710 fördes befälet av S. Borelius och Hans Hammar, 1711 av Hans Hammar och Erik Blom samt 1712 av Hans Hammar och Erik Sparman.

Kaparfregatt

En svensk kaparfregatt i strid vid Vinga 1717