1712 var Johan Gustaf Anckarstierna (1684-1714) den mest fruktade kaparen på den svenska västkusten. Normalt var det Lars Gathe (adlad Gathenhielm år 1715), men inte vid denna tid. Johan Gustaf Anckarstierna blev överlöjtnant i flottan i maj 1700 och kapten år 1708.
Åren 1703-05 var han i nederländsk tjänst. Fick 15/8 1705 permission att arbeta i handelsflottan vilken förlängdes 27/2 1707. Han tjänstgjorde på krigsfartygen Enigheten år 1700, Halland 1706, Öland 1710 och Kalmar 1712. Som befälhavare på Öland deltog han år 1710 i slaget i Köge bukt mot dansk flottan.
Kalmar ingick i Göteborgseskadern vilket fick honom att lämna ett erbjudande om att utrusta 8 skepp för kaperiverksamhet. Det blev dock sannolikt inte fler än 4. Han var själv redare för kaparefregatten Stenbocken från 1714 och delägare i kaparehuckerten Svensk Lösen tillsammans med Abraham Grill, Warner Groen, Christoffer Hedenberg (från 1712 också delägare i Stenbocken) och Carl Wattrang. På Svensk Lösen var han befäl år 1713. Året innan dess var han befäl på kaparebrigantinen Stockholms Galej som ägdes av Warner Groen och på kaparesnauen Sankt Joris.
Christoffer Hedenberg var gift med Elisabeth Thorsson, dotter till Cornelius Thorsson, också han kaparredare men dessutom en ledande köpman i Göteborg.
Anckarstierna opererade från Göteborg såväl som från Dunkerque. Redan 1714 dog dock Anckarstierna vid en drunkningsolycka i Malaga.
Andra Källor, Olof Traung, Lars Gathenhielm, 1952