Torgny Segerstedt

Torgny Segerstedt

Torgny Segerstedt

Torgny Karl Segerstedt, född 1 november 1876 i Karlstad, död 31 mars 1945 i Göteborg, var en svensk publicist och religionshistoriker. Han är mest känd för sitt tydliga ställningstagande mot nazismen som huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning (GHT).

Segerstedt var son till seminarielektorn och publicisten Albrekt Segerstedt (1844–1894) och Fredrika Sofia Segerstedt, född Bohman (död 1884). Han gifte sig den 7 juni 1905 i Uranienborgs kyrka i Kristiania (dagens Oslo) med Augusta Wilhelmina Synnestvedt (1874–1934) från Norge. De fick barnen Torgny T:son Segerstedt (1908–1999) och Ingrid Segerstedt-Wiberg (1911–2010). Hade en stor del av sitt vuxna liv en kärleksaffär med Maja Forssman.

Segerstedt blev inskriven vid Lunds universitet den 18 september 1894. Under somrarna 1896 och 1897 var han informator på Tågerup hos greve Walter Hamilton. Han avlade en teol. fil. examen den 14 december 1895; en teor. teol. examen den 14 december 1897, och blev teologie kandidat den 25 maj 1901.

I september 1901 flyttade Segerstedt till Stockholm för att avsluta sin avhandling. Han bodde hos sin styvmoster Anna Schröderheim. Segerstedt blev inskriven vid Uppsala universitet den 28 maj 1903, och docent i religionshistorisk teologi vid Lunds universitet den 29 december 1903.

Han undervisade i teologisk encyklopedi vid Lunds universitet 1904–12 och blev teologie doktor den 31 maj 1912 samt utnämndes till professor i allmän religionshistoria vid Stockholms högskola den 5 maj 1913.

I september 1913 flyttade Segerstedt till Djursholm i Stockholm. Han skrev kontrakt med AB Albert Bonnier den 25 juni 1914 om att bli redaktör för veckotidskriften Forum, som utkom den 1 oktober samma år.

På våren 1917 blev Segerstedt sedan huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT), med första arbetsdag den 4 juni. Han tog avsked från Stockholms högskola den 29 maj samma år.

Segerstedt for i september 1918 till London på den brittiska regeringens inbjudan, och under oktober–november 1920 var han i Milano som representant för den svenska sektionen av Nationernas Förbund. År 1924 instiftades Politiska klubben i Göteborg genom initiativ av Segerstedt. Han blev den 14 december 1931 medlem av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg, och inspektor i Göteborgs kommunala mellanskola på våren 1934 (avgick 18 december 1938).

År 1937 blev Segerstedt ordförande i den statliga nämnden för utdelning av stipendier åt skönlitterära författare med utmärkta förtjänster. Han var inspektor för folkskoleseminariet i Göteborg, augusti 1937 till januari 1942.

Segerstedt hörde till de skarpaste kritikerna av de inskränkningar i tryckfriheten som justitieminister Karl Gustaf Westman genomdrev under kriget. Han har ansetts vara en av de mest betydande antinazistiska publicisterna under andra världskriget; vissa av hans artiklar lästes upp i engelsk radio samma dag som de publicerats och i Norge betraktades han som en folkhjälte. Detta ledde till konflikter med den svenska regeringen.

Återkommande propåer och kampanjer från den 1939 bildade samlingsregeringen och enskilda statsråd om att Segerstedt borde upphöra med den ”antityska” linjen blev resultatlösa. 1940 kritiserade Segerstedt å sin sida regeringens undfallenhet gentemot Nazityskland och transiteringstrafiken genom Sverige, något som resulterade i att regeringen beslutade konfiskera tre nummer av GHT. Den 7 oktober 1940, efter kritik mot ÖB Olof Thörnells mottagande av storkorset av Tyska örnens orden ur prinsen av Wiedshand och med ett ordensbrev undertecknat av Adolf Hitler själv och kontrasignerat av Joachim von Ribbentrop, kom nästa konfiskation. Ungefär samtidigt kallades Segerstedt upp till kung Gustaf V för att av monarken motta ytterligare förmaningar.

Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning konfiskerades sammanlagt åtta gånger under kriget. Trots detta undgick den ansvarige utgivaren Torgny Segerstedt tryckfrihetsåtal.

Torgny Segerstedts sista dag på GHT var den 14 mars 1945. Han insjuknade på hemvägen och avled två veckor senare.

Som företagsledare var Segerstad mindre lyckosam. GHT tappade under 1930-talet marknadsandelar till den 1926 startade Göteborgs-Posten. Startandet av en konkurrent till Göteborgs-Posten, Morgontidningen, den 1 november 1932, blev mycket kostsam och var aldrig en lönsam affär.

Torgny Segerstedts villa låg på Fogelbergsgatan i den så kallade ”Tjänstemannastaden” runt Föreningsgatan i Göteborg. Av sterbhuset till en av stadens främsta industrimän, Johan Christopher Carlander, köpte Segerstedt 1927 en villa på Övre Fogelbergsgatan 3 för 275 000 kronor. Huset var uppfört 1881 för köpmannen C.J. Kronker. Här bodde Segerstedt fram till sin död 1945.

Segerstedt var känd för sina hundar, som alltid var hans följeslagare. Under krigsåren kunde man varje dag, punkligt, se honom promenera längs hamnkanalen, åtföljd av två stora hundar, den ena en Grand Danois som hette Garm och den andra en bulldogg med namnet Winston.

Under tjugo år års tid, 1920–1940, brevväxlade och umgicks Segerstedt på tu man hand med finansmannen Marcus Wallenberg. De utvecklade en speciell och mycket förtrolig vänskap, där Wallenberg i breven gav sin syn på de stora frågorna, tipsade Segerstedt om den ekonomiska utvecklingen, ondgjorde sig över den socialdemokratiska politiken och prisade sin väns artiklar, som han noggrant läste. Brevväxlingen gavs ut i bokform 2004 av dottern Ingrid Segerstedt-Wiberg.

Stiftelsen Torgny Segerstedts minne bildades i april 1996 och invigdes av hans dotter Ingrid Segerstedt-Wiberg vid en ceremoni i Göteborg. En av målsättningarna var att få ihop 15–20 miljoner kronor till en professur ”för demokrati, frihetsfrågor och mänskliga rättigheter.” Stiftelsen ska även främja självständig publicistisk verksamhet och kommer att dela ut stipendier och forskningsbidrag.

Texten i huvudsak från Wikipedia.

3 svar på ”Torgny Segerstedt”

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.