Adolph Friederic

Byggd som 60-kanoners örlogsskepp och ändrad till ostindiefarare på Djurgårdsvarvet (även kallat Lotsachs varv), 450 läster (efter 1780: 493), 24 kanoner, 160 man.

1:a resan, till Kanton, 16/12 1766 – 16/6 1768

Kapten: Levinius Olbers
Superkargörer: David Sandberg (stannade i Kanton), Friedrich Habicht

Andrestyrman ombord var Anders Henrik Roman, fjärdestyrman Peter Christian des Reaux, konsatpel Johan Gottf: Köhler, timmerman Lars Appelgren och segelmakare Isac Sjöberg.

En journal skriven av kadetten Samuel Sohlberg har bevarats till eftervärlden. Journalen inkluderar även en besättningsrulla samt en lista på hela returlasten från Kanton.

Den 2 augusti 1766 flyttas skeppet från varvet till Strömmen. Avseglar den 8 augusti mot Göteborg dit ankomst sker den 24 augusti. Efter att ha lastats i Göteborg avseglade skeppet den 16 december 1766.

2:a resan, till Kanton, 15/12 1768 – 8/6 1770

Kapten Herman H. Strehlenert
Superkargörer: Anders Gotheen, James Maule

Dagbok skriven av 1:e styrman Anders Henrik Roman finns bevarad.

3:e resan, till Kanton, 10/1 1771 – 31/5 1772

Kapten: Gabriel Ström
Superkargörer: H. W. Hahr, Carl Henrik Forss

Journal skriven av 3:e styrman Mauritz Salomon von Krusenstierna finns bevarad liskom en journal skriven av kadetten Samuel Sohlberg som dessutom är försedd med besättningsrulla.

Utdrag ur besättningsrulla

Hans Wilhlem Hahr, superkargör
Carl Henrik Forss, superkargör
Olof Lindahl, assistent
Fredrik Ulrik Peyron, assistent
Gabriel Ström, kapten
And. Hind. Boman, 1:e styrman
Niclas Almrot, 2:e styrman
Mauritz von Krusenstjerna, 3:e styrman
Johan Spindler, 4:e styrman
Emmanuel Stråle, lärstyrman
Jacob Lotsack, lärstyrman
Lars Nordman, skeppspredikant?, död i Kanton
F. Sigismund Martens?, fältskär
Jac .B. Lind, andre fältskär
Lars Gotheen, skeppsskrivare
Jac. Appelquist, buteljör
Lars Strandberg, buteljör maat
Joh: Fred: Stafström, hovmästare
And. Enander, hovmästare maat
Joh. Gottf. Köler, konstapel
Gust. Buchard?, konstapels maat
Dv. Fred. Neundorff 2:e konstapels maat
Petter Sylvander 3:e konstapels maat
And. Alberg, högbåtsman
Olof Åberg, högbåtsman maat
Nils Kjellberg, 2:e högbåtsman maat
Petter Olson, timmerman, död nov 1771
Petter Lilljegren, 2:e timmerman, död 2 aug. 1771
Anders Berg, 3:e timmerman
Hindr. ??; 4:e timmerman

På hemresan grundstötte fartyget i leran invid Käringberget i Göteborg dagen innan ankomst till Klippan.

4:e resan, till Kanton, 9/1 1776 – 3/6 1777

Kapten: Jonas Israel Ekman
Superkargörer: Anders Gotheen, Carl von Heland (till Cadiz)

En bevarad skeppsjournal skriven av kapten Ekman och en journal skriven av kadett Magnus Borgman Jr finns bevarade.

5:e resan, till Kanton, 31/3 1780 – 14/6 1781

Kapten: Mauritz von Krusenstierna
Superkargörer: Anders Gotheen, Carl von Heland

En bevarad journal som kan vara skriven av skeppsskrivare Niclas Habicht existerar.

6:e resan, till Kanton, 24/2 1783 – 18/6 1784

Kapten: Sten Bergenstierna
Superkargör: Fredr. Ulr. Peyron (stannade i Kanton)

7:e resan, till Kanton, 5/1 1785 – 20/7 1786

Kapten: Hans Hindrich Clason
Superkargör: Lars Gotheen

I Ostindiska kompaniet så var en stor andel av de anställda på högre positioner frimurare. De höll ibland möten ombord på båtarna där det bland annat samlades in pengar:

I november 1756 fattades beslut i Logen i Göteborg om instiftandet av ett ”barmhärtighetsverk” i form av ett barnhus, där man tog emot föräldralösa barn och svarade för deras fostran och upplärning i ett yrke, så de skulle få en bra start i livet. Alla frimurare i Göteborg lämnade bidrag till denna verksamhet. Barnhuset kom snabbt igång och vann gillande såväl hos myndigheterna som hos allmänheten och bidrog till att ge frimurarna ett gott anseende. Till bestridande av kostnaderna erhöll frimurarna tillstånd att uppta kollekt vid stadens kyrkor en gång om året. Av större ekonomisk betydelse var dock rätten att ta upp s.k. portpenningar. Göteborg var under 1700-talet en befäst stad med tre portar som hölls stängda nattetid. Då var i princip all in- och utpassering förbjuden, men porten kunde öppnas om vederbörande erlade portpenning. Trafiken var tydligen livlig, ty dessa portpenningar var Barnhusets största inkomstkälla under många år.

Inte heller frimurarna i Kanton glömde Barnhusets behov. Vid varje sammankomst i Frimurare Sällskapet ägde insamling rum och beloppet erlades i piastrar, vilket överlämnades till ostindiska kompaniet att utbetalas i svenska mynt i Göteborg. Vid ett möte ombord på skeppet ”Adolph Frederic” den 14 oktober 1785 i Frimurare Sällskapet var 17 frimurare från Göteborg närvarande och alla deltog i insamlingen till barnhuset.

Andra källor: S. Bertil Olsson & Karl-Magnus Johansson (red), Sverige och svenskarna i den ostindiska handeln – II, 2019

6 svar på ”Adolph Friederic”

  1. Betr. Adolph Friederics första resa till Kanton 16/12 1766 – 16/6 1768.
    Kapten var Lev. (=Levinius) Olbers inte Sven som en författare en gång läst fel och som sedan hängt med i många andras avskrifter.

    1. Tack för rättelsen. Jag vet ju att det måste ha varit Levinius Olbers, men har missat att rätta felaktigheten.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.