Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

maj 2016

Äldre är mer intresserade av historia

Åldersmässigt så är 28% av läsarna på denna sajt över 65 år gamla, 19% mellan 55 och 64 år, 16% 45-54 år, lika stor andel är mellan 35 och 44 år och 15% är 25-34 år. Sajten domineras av äldre läsare vilket är ovanligt på internet där det vanliga är att unga dominerar. Könsmässigt är det 50-50, dvs lika många kvinnor som män.

80 procent av läsarna har datorerna ställda på svenska som språk, 8% engelska och 1% norska. Geografiskt så kommer 91% av läsarna från Sverige och kring 1% vardera från USA, Storbritannien, Norge och Finland. Inom Sverige står Västra Götalands län för 49% av läsarna, Stockholms län för 26%, Skåne för 7%, Halland för 4% och Värmland för 3%. Det förefall rimligt med tanke på att det är en Göteborgs-fokuserad sajt.

Göteborg som stad står för 36% och Stockholm för 23%. Malmö bara för 2% av läsarna och på samma nivå hittar vi Kungsbacka och Mölndal. Det är mycket hög andel nya läsare så det finns stort utrymme för att öka antalet läsare och sidvisningar på sajten.  Andelen nya läsare är dock något lägre i Göteborgstrakten.

Vanligaste webbläsarna är Safari som används av 38% av läsarna och Chrome som används av 35%. Internet Explorer används av 13% och Firefox av 8%. Datorer med Windows används av 39% av läsarna, 33% av läsarna använder en platta eller en telefon från Apple med iOS, 14% Android-telefoner och plattor medan 11% använder Mac-datorer.

30 procent av läsarna har Telia som internetleverantör, 13% har Comhem, 6% Telenor och 4% använder Tre.

De flesta läsare kommer till bloggen via Google, hela 78% gör det. 8 procent går direkt till bloggen, dvs har den som bokmärke eller skriver in adressen manuellt. Från  facebook kommer 3% av läsarna, via sökmotorn Bing 2% och från Yahoo 1%. Andra webbsajter och tidningar står för cirka 4% av läsarna. De som kommer till bloggen direkt eller från facebook och Twitter är oftare återkommande läsare som läser lite färre sidor per session (gång) men de stannar genomsnittligt längre än andra på bloggen. Avvisningsfrekvensen (de som lämnar sajten snabbt från den sida de kom in på) är mycket låg, men lite högre för de som kommer direkt till bloggen.

Andelen unika läsare ligger för närvarande på ungefär 200 per dag och antalet besök på mellan 300 och 500 per dag. Avvisningsfrekvensen är låg, dvs få människor lämnar sajten från den sida de kom in på och varje besökare läser i snitt 4 sidor per besök. Antalet besökare har ökat stadigt sen sajten drogs igång och antalet sidvisningar har ökat kraftigt i år.

Förutom orienterinssidor, ingångssidor och likannde är de populäraste enskilda inläggen under den senaste 12-månadsperioden:

Broströms-koncernen (Tirfing)
Ferd. Lundquist & Co
Götaverken
Sverres varv
Ingemar Johansson som boxare
Porterbryggeriet D. Carnegie & Co
Svenska Orient Linjen
Rederi AB Transatlantic
Engelska kvarteret
Jakobsdal

Källa till alla uppgifterna är Google Analytics och WordPress egen statistik.

För den delen av sajten som tar upp släktskap mellan de olika göteborgsfamiljerna så har vi inga tillgängliga siffror för närvarande så sannolikt är det fler besökare än vad som redovisas ovan.

Advertisements

Vauxhall

Vauxhall var ett nöjespalats och värdshus för överklassen, vid området kring nuvarande Första Långgatan 10 i stadsdelen Masthugget i Göteborg. Utöver värdshuset, fanns där en större trädgård samt en dans- och konsertsal.

vauxhall1

Huset var ursprungligen ett landeri som från slutet av 1600-talet i flera generationer tillhörde släkten Amija. Källarmästare Johan Bartram Kitz (1712-1759) köpte år 1745 trädgårdsdelen för att där driva värdshus, som länge gick under namnet Kitziska trädgården.

Den som fick idén starta ett ordentligt värdshus på platsen invid Smala vägen var Peter Lamberg. Han hade övertagit egendomen av David Sandberg (adlad af Sandeberg), direktör i Ostindiska kompaniet. Sandberg i sin tur hade köpt anläggningen ”med hus, tobaksplantage och fiskdammar” för 20 100 daler. Satsningen var inspirerad av nöjeslokalen Vauxhall i London och fick därförsamma namn.

Den 15 augusti 1773 öppnades nöjespalatset för allmänheten och biljetterna kostade 1 daler silvermynt. Närmare 600 personer infann sig och bjöds på musik från en 14-mannaorkester samt mat och dryck.

Betjänter och folk med ”skinnkasketter och bindmössor” släpptes inte in och fick ej heller ens mot avgift vistas i trädgården. Det var ett nöjesställe för överklassen och inga andra. Speciellt Göteborgs officerare var förtjusta i stället.

Dåvarande hertig Karl (sedermera Karl XIII) och hans nyblivna fru Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp besökte den 24 september 1774 Vauxhall, då omkring 1 000 personer var samlade på Vauxhall. Besöket upprepades 1779. Sju år senare besöktes stället av Gustav III, åtföljd av kronprins Gustav Adolf då stadens borgerskap passade på att ge en storartad fest på Vauxhall den 12 juli 1786.

Peter Lamberg överlät 1779 Vauxhall till doktor Evald Riben, som i sin tur redan 1780 överlät den till källarmästare Samuel Gabrielsson. Åtta år senare köptes Vauxhall av grosshandlare Samuel Dahlin, därefter av direktören för Ostindiska kompaniet Martin Törngren, senare av hovsekreterare C V Hjelm och handlanden Adam Gavin som ägde stora sillsalterier. I och med detta var storhetstiden för värdshuset över men det fortsatte sin verksamhet och hade författaren Johan Anders Wadman var en flitig gäst på Vauxhall då han vi denna tid bodde vid den närbelägna Breda vägen.

I början av 1820-talet förvandlades Vauxhall till bostäder, och den tidigare så uppskattade trädgården med 218 fruktträd fick ge plats för fler byggnadskvarter.

Vauxhall revs den 3 januari 1906. Delar av byggnaden flyttades enligt CRA Fredberg till Särö för att användas i andra byggnader.

Grunden till texten från Wikipedia, redigerad och ändrad.

Släkten Gavin

Del 11 av 12 i serien Kapare och pirater

Familjen Gavin ägde länge en hamnegendom vid Smala vägen och bedrev bl.a. sillsalteriverksamhet. Den förste Adam Gavin flyttade till Göteborg från England år 1782 och idkade trä- och  sillhandel samt rederirörelse i Masthugget.  Han var gift med Sara Culbert.

1785 köpte Adam Gavin tillsammans med tunnbindaren Robert Smitt sillsalteriet på Känsö. Gavin slöt 1794 ett avtal med Brännö åbor där han fick arrendera Känsö på 50 år med förbehållet att åborna hade rätt till mulbete, torvtäkt och fiske. Även ett trankokeri anlades ihop med salteriet. År 1800 uppfördes också en tunnbindareverkstad för att förse salteriet med tunnor till sillen. Denna byggnad kom senare att nyttjas i den nya karantänen både som sjukhus, bagarstuga och mangelbod. Byggnaden finns ännu kvar och är därmed Känsös äldsta byggnad. Vid behov utnyttjades också Känsö som station för karantänsbevakning och under tiden oktober 1797 till februari 1798 var skepparen Erik Wijk förlagd dit för detta ändamål. Denne Erik Wijk var far till Olof Wijk d.ä., grundaren av det wijkska handelshuset.

Under 1800-talets början härjade gula febern i Spanien, vilket medförde att Sverige åter beslutade att Känsö skulle brukas som karantän. Gavin var vill dock inte detta då hans sillsalteri var mycket lönsamt. Efter långa förhandlingar kunde dock Kungl. Maj:t den 11 juli 1803 förordna en karantänsplats på Känsö.

Sonen Adam Gavin Jr startade i detta sammanhang ett nytt sillsalteri vid Sörhallen (vid nuvarande Eriksberg på Hisingen), tillsammans med William Gibson. På denna plats hade det även innan legat ett sillsalteri som dock varit nerlagt en längre tid.

Adam Gavin Jr hade minst två bröder och en syster. Margareta (Mary) Gavin (1787-1862) som var gift med John Norrie (1784-1864) ägare till Gullringsbo, var sannolikt en syster. Paret Norrie hade tre barn, Elisa Maria ”Betsy” Norrie (1823-), Johan Alexander Norrie (1818-) och Sara Margareta Norrie (1812-). De två bröderna till Adam Gavin Jr var James Gavin (1783-1828) och Thomas Gavin (1784-1853). De tre bröderna Gavin var delägare i flera kaparskepp under kontinentalblockaden då även Olof Wijk d.ä. ägde kaparfartyg. James Gavin var bland annat delägare i Couriren och hade totalt 4 skepp. Brodern Thomas Gavin hade 6 stycken och Adam Gavin ett. Både James Gavin och Thomas Gavin hörde också till de större skeppsredarna i Göteborg.

En sonhustru till den äldste Adam Gavin, Helena Gavin, fortsatte senare  handelsrörelsen och var bl. a. den som först exporterade lingon till England.

Av ättlingarna i tredje led var en, Adam Gavin, konsulattjänsteman utomlands i många år och hemkommen tjänstgjorde han, tack vare sina omfattande språkkunskaper, som tolk. Hans båda systrar, Peggy och Amelie Gavin, som bebodde Welinska huset vid Smala vägen, avled vid hög ålder.

Familjen Gavin var också under en längre tid ägare till värdshuset Vauxhall.

Källor förutom länkat:

CRA Fredberg, Det gamla Göteborg

Släktskapsrelationer:

Göteborg med dess omgifningar framställdt i taflor, del 2

 

Bok som utkom efter tidens sed i 12 häften under tre år, 1859-1862, och med parallelltext på svenska, engelska och tyska. Som illustratörer uppges C. G. Berger och Ludvig Messmann och som textförfattare Viktor Rydberg och J. Biörklund. Här återges endast bilderna.

Boken digitaliserades 2012 av Umeå universitetsbibliotek.

Göteborg med dess omgifningar framställdt i taflor, del 1

 

Bok som utkom efter tidens sed i 12 häften under tre år, 1859-1862, och med parallelltext på svenska, engelska och tyska. Som illustratörer uppges C. G. Berger och Ludvig Messmann och som textförfattare Viktor Rydberg och J. Biörklund. Här återges endast bilderna.

Boken digitaliserades 2012 av Umeå universitetsbibliotek.

Erland Nordenskiöld

Erland NordenskiöldNils Erland Herbert Nordenskiöld, född 19 juli 1877 i Stockholm, död 5 juli 1932 i Göteborg, var en svensk museiman och forskningsresande. Han var son till mineralogen och polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld och Anna Maria Mannerheim, dotter till hovrättspresidenten Carl Gustaf Mannerheim och Eva Wilhelmina von Schantz. Hans uppväxt präglades i hög grad av pappans resor och forskning. Han gifte sig den 2 april 1910 i Stockholm med Olga Vilhelmina Adelöw.

Han var kusin till Gustaf Mannerheim och tillsammans med Leonard Jägerskiöld ett rekryterade han frivilliga från Göteborg till den vita sidan i finska inbördeskriget. Den vita sidan gjorde sig skyldig till en mängd övergrepp. Om de svenska frivilliga deltog i sådant är okänt. Han erhöll Frihetskorset av tredje klass 1918.

Keramikern och designern Gustaf Nordenskiöld och hans bror TV-journalisten Viktor Nordenskiöld är hans barnbarn.

Kort efter sin fil.kand. företog han en resa till Sydamerika 1899. Han åtföljdes på resan av Oscar Borge, expeditionens botaniker. Åren 1901-1902 gjorde han en ny resa till samma kontinent, den så kallade Chaco-Cordillera-expeditionen. Denna hade planerats tillsammans med Eric von Rosen och Gustaf von Hofsten, som var expeditionens etnograf-arkeolog respektive botaniker. Under denna resa väcktes Nordenskiölds intresse för indianer. Nya resor företogs 1904-1905 och 1908-1909, den sistnämnda tack vare vännen Arvid Hernmarcks generösa bidrag. År 1913 företog han en ny resa, denna gång som nybakad intendent vid Göteborgs museum och föreståndare för dess etnografiska avdelning. På grund av första världskrigets utbrott dröjde det därefter 13 år innan han åter kunde resa till Sydamerika.

Nordenskiöld förde rika och idag unika samlingar från Sydamerikas indianer hem till Göteborgs museum. Idag tillhör dessa samlingar Världskulturmuseet. Några av de folk han besökte är idag utrotade, andra har förlorat sin kulturella identitet. Han var känd som en fascinerande men också krävande föredragshållare, som gärna ägnade sig åt detaljer. Från sian resor har han också skrivit en mängd reseberättelser och vetenskapliga rapporter.

Hans musei- och forskartradition fördes vidare av Sven Lovén, Henry Wassén, Sigvald Linné, Stig Rydén och Karl Gustav Izikowitz. Nordenskiöld byggde upp den etnografiska avdelningen vid Göteborgs museum till vad som vid hans död betraktades som en förebild för motsvarande institutioner i världen.

Texten delvis från Wikipedia.

Evald Lidén

Endast för medlemmar

Otto Sylwan

Endast för medlemmar

Gösta Göthlin

Gösta Valdemar Göthlin, född 27 juni 1877 i Norra Råda församling, Värmlands län, död 12 februari 1966, var en svensk läkare.

Han var son till överläkare Gustaf Göthlin och Hedvig Geijer. I sitt första äktenskap som ingicks 1906 var han gift med Lily Friedländer (1873-1925), dotter till grosshandlaren Herman Friedländer och Bettina Levisson. Efter hennes död gifte han år 1929 om sig med arkitekten Ingrid Wallberg.

Göthlin blev medicine kandidat 1900 i Uppsala, medicine licentiat i Stockholm vid Karolinska institutet 1905, prosektor vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och föreståndare för stadens bakteriologiska laboratorium 1906–1910, sundhetsinspektör i Göteborg 1910 och grundare av därvarande bostadsinspektion och dispensär samt förste stadsläkare.

Han var vidare ledamot av Kommittén angående bostadssociala minimifordringar och flera andra kommissioner och sällskap samt författare till avhandlingar inom patologi, bakteriologi, hygien och socialhygien.

Han var också aktiv i en mängd föreningar och var exempelvis ordförande i styrelsen för Fredrika Bremer-förbundets sjuksköterskebyrå, styrelsemedlem i Göteborgs orkesterförening från 1911, Göteborgs lyriska teater från 1922 och ordförande i Sällskapet Gnistan 1917-21.