Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Rutger von Ascheberg

Rutger von AschebergRutger von Ascheberg, född 2 juni 1621 på godset Berbonen i Kurland, Lettland, död 17 april 1693 i sitt hus vid Stora torget (senare Gustaf Adolfs torg) i Göteborg, var en svensk greve, militär och ämbetsman. Han blev överste 1656, generalmajor av kavalleriet 1664, generallöjtnant 1670, friherre 1673, general 1674, fältmarskalklöjtnant 1677, fältmarskalk 1678, generalguvernör över de tidigare danska landskapen Skåne, Halland, Bohuslän och Blekinge 1680 samt kungligt råd 1681 och greve 10 december 1687.

Rutger von Ascheberg var stamfar för de svenska friherrliga och grevliga (nr.23) ätterna von Ascheberg och kurländska ätten (nr.197) Ascheberg-Söfdeborg. Föräldrar var Vilhelm von Ascheberg, herre till Abgullen och Margareta von der Osten. Aschebergs syster var Anna Elisabeth von Ascheberg (1626-1694), gift första gången med Jöns Bildt (†1647) till Kåröd och andra gången med generalmajoren, friherre Johan Benedikt von Schönleben (1613-1706).

Rutger von Ascheberg gifte sig den 25 november 1650 på slottet Gross Bussech i Oberhessen med Magdalena Eleonora von Bussech (1632-1690). De fick tillsammans 25 barn, varav nio dog vid födseln och av de återstående 16 är 12 kända (se uppställningen nedan). von Bussech var dotter till lantdomaren Johan Filip von Bussech i Hessen-Darmstadt och Clara Sabina von Oijenhausen. Ascheberg överlevde de flesta av barnen.

Rutger von Ascheberg kom han redan i 13-årsåldern i kontakt med det militära, genom att han som page medföljde en överste von Brink på resa till hertig Bernhard av Sachsen-Weimar. I hans familj hade de också varit militärer i generationer.

Ascheberg utmärkte sig under det trettioåriga kriget. Den 12 juli 1644 fick han sin första officersfullmakt, som kornett. Han blev kapten 1645 och ryttmästare redan 1646. Efter krigets slut gick han i tjänst hos greve Fredrik av Hessen-Kassel, men övertalades 1655 genom ett egenhändigt brev från Karl X Gustaf att som överstelöjtnant återgå i tjänst.

Under Karl X Gustavs polska och danska krig var han regementschef. Efter Karl X:s död och freden i Roskilde lockades han att stanna i Sverige genom en årlig pension på 500 daler silvermynt samt ett gods med en årlig avkastning på 400 daler silvermynt. Han utnämndes den 31 augusti 1664 till generalmajor, den 10 mars 1670 till generallöjtnant och den 23 september 1674 till general. Innan dess hade han den 18 december 1673 upphöjts i friherrligt stånd med Kastellgården i Bohuslän som sätesgård.

Den 10 augusti 1677 utnämndes Ascheberg till fältmarskalklöjtnant och året därpå den 10 november till fältmarskalk över hela den svenska hären. Under skånska kriget var han högste befälhavare över de svenska trupperna.

Aschebergs militära framgångar fick Karl XI att efter det Skånska kriget överösa honom med ärebetygelser och viktiga poster. Den 1 maj 1677 utnämndes Ascheberg till guvernör över Bohuslän, och den 29 september 1679 blev han guvernör över Göteborg liksom över Bohuslän, Dal, staden Vänersborg och halva Väne härad. Den 13 december 1679 fick Ascheberg generalguvernörs titel, och efter Johan Göransson Gyllenstiernas död 10 juni 1680 fick han överta dennes generalguvernement över Skåne, Halland och Blekinge, vilket dock ändrades så att det genom kunglig fullmakt den 4 september 1680 omfattade Skåne, Halland, Göteborg och Bohuslän. Malmö blev hans residensstad. Ascheberg blev en av kungens rådgivare 1681 och erhöll 1687 grevlig värdighet.

Som generalguvernör över de tidigare danska landskapen förde Ascheberg en tidvis ifrågasatt återhållsam försvenskningspolitik, som kontrasterade med hans föregångare på posten Johan Gyllenstiernas mer radikala ansatser. Lunds universitet, som legat nere under kriget, återupptog sin verksamhet och tryggades av Ascheberg genom donation av en del gods. Ascheberg var drivande bakom reduktionen och organiserade indelningsverket. I Bohuslän ägde von Ascheberg ett flertal gårdar, såsom Holma, Kastelleården, Stenungsö, Ström och Torreby. Han blev mycket förmögen och var, vid sidan om Margareta Hvitfeldt och Dorothea Bildt (född Bielke), en av de rikaste personerna i Bohuslän genom tiderna.

von Ascheberg avled i sin bostad i Göteborg mellan klockan 7 och 8 på morgonen den 17 april 1693.

Texten i huvudsak från Wikipedia.

Släktskapsrelationer:

Rutger von Ascheberg

Advertisements

One Response to Rutger von Ascheberg

  1. […] sonsons son fältmarskalken Rutger von Ascheberg upphöjdes 18 dec. 1673 i friherrligt och 10 dec. 1687 i grevligt stånd, men oaktat att 25 barn […]

Kommentera