Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

mars 2016

Göteborgs gamla familjer

Det har inte publicerats så många nya artiklar på denna sajt den senaste månaden. Orsaken till detta är ett större projekt av släktforskningskaraktär. Detta projekt har gått ut på att kartlägga hur de gamla handelsfamiljerna i Göteborg är släkt med varandra.  Projektet har nu kommit så lång att det går att publicera. Men det är inte klart. Källor har ännu inte angetts på ett bar sätt och det finns säkerligen en hel del fel än så länge. Dessutom ska bilder läggas till liksom kopplingar till texter på Gamla Göteborgs vanliga sida. Några noterbara familjer som exemeplvis Barunjohan, Carlberg och Kinde. Andra som exempelvis Röhss är inte kompletta ännu.

Då projektet inte är egentlig släktforskning utan har som syfte att ge en bild av hur de gamla rika göteborgska patricierfamiljerna var och är släkt med varandra så är de flest familjer inte kompletta. Barn som inte blev vuxna finns inte md och personer utan koppling till Göteborg finns inte med. Trots det omfattar projektet en hel del personer som inte har koppling till Göteborg. Detta då dessa personer på olika sätt kopplar ihop olika göteborgsfamiljer med varandra. När det gäller judiska familjer så flyttad de fram och tillbaka mellan Köpenhamn, Nakskov, Norrköping, Göteborg och Stockholm. Folk gifte sig inom gruppen, men ofta med någon från en annan stad. Kusingiften var länge det normala i fler judiska familjer och det var också vanligt i många handelsfamiljer i det tidiga Göteborg.

Det finns också några märkliga giftermål med där män gift sig med brorsdöttrar. Detta var olagligt men det gick att få dispens. I ett sådant fall har jag hittat en hänvisning till en dispens. Det finns också fall där en man erkänt barn födda utomäktenskapligt mitt bland andra barn som han fått med sin fru.

Det finns självklart fel i materialet. Med tiden kanske det kan rättas till.

Det hela kan dessutom ses om en slags ersättning till webbsidan Tjocka.nu där många Göteborgsfamiljer fanns med. Eller ska vi säga finns med, för även om huvudsidan på domänen inte finns så existerar släktforskningsdelen av den fortfarande.

Länk till projektets sidor:

Göteborgsfamiljer

En del av de källor jag använt är:

Kurt Samuelsson, De stora köpmanshusen i Stockholm 1730-1815, 1951
Staffan Högberg, Utrikeshandel och sjöfart på 1700-talet, 1969
Gudrun Nyberg, Clas Alströmer, 2011
Gudrun Nyberg, Grosshandlare Peter Militz, 2010
Magnus Andersson, Omvälvningarnas tid, Handelshuset Ekman i Göteborg, 2011
Per Hallén, Jonas Kjellberg – en 1700-talsköpman, i Unda Maris, Årsbok 2004-2008, 2008
CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1919-23, faksimilutgåvan 1977
H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs historia, 1919
G. Bodman, Göteborgs äldre industri, 1923
Ivan Lind, Göteborgs handel & sjöfart 1637-1920, 1923
Carl A Tiselius, Göteborg under kontinentaltiden, 1935
Artur Attman, John Hall & Co:s konkurs, i Historia kring Göteborg, 1967
Ann-Marie Fällström, Kontinentalblockaden och de sociala förhållandena i Göteborg, i Historia kring Göteborg, 1967
Christina Dalhede, Viner, kvinnor, kapital, 2006
Christina Dalhede, Handelsfamiljer på Stormaktstidens Europamarknad, 2001
Birgit Lunelund, Petter Johan Bladh och Svenska Ostindiska Compagniet, 1940
Robert Hermansson, Det stora svenska äventyret, 2003
Ostindiska kompaniet – affärer och föremål, 2000
Sven T. Kjellberg, Svenska Ostindiska Compagnierna, 1974
Historiska Museet, Ostindiefararen Göteborg, häfte 1992
Tore Frängsmyr, Ostindiska Kompaniet, 1976
Olof Traung, Lars Gathenhielm, 1952
Majornas historia, 2007
Unda Maris årsbok 2004-2008, 2008
Martin Fritz, Göteborgsdonatorerna Anna & Henrik Ahrenberg, 2007
Geni.com
FamilySearch
Adelsvapen.com

Dessutom har jag använt de släktföreningssajter jag skrivit om i ett tidigare inlägg.

Advertisements

Göteborgs virtuella församlingar

Historiskt har Göteborg haft en folkbokföring där människor inte alltid tillhört den geografiska församling där de bott. Det kan uttryckas som att Göteborg haft virtuella församlingar. Det handlar del som speciell trossamfund och etniska tillhörigheter såsom Mosaiska församlingen, Tyska församlingen och Engelska församlingen, dels om militära församlingar som Garnisonsförsamlingen och Amiralitetsförsamlingen. Utanför staden låg också Nya Älvsborg, på en ö i hamninloppet som tidigare tillhört Lundby socken och 1872 åter införlivades med denna. Dessutom fanns Göteborgs hospitalsförsamling, en Fattighusförsamling och en Spinnhusförsamling, vilka sammanslogs omkring 1825. Totalt 9 virtuella församlingar alltså. Någon katolsk församling tyck aldrig ha fungerat som en folkbokföringsmässig enhet och har därför inte varit vad jag här benämner för virtuella församlingar.

Djurgårdskyrkogården

Djurgårdskyrkogården

Amiralitetsförsamligen som bildades år 1700 vållar ofta stor förvirring. Den bröts ut ur Örgryte församling men var inte en territoriella församling. De flesta som tillhörde den församlingen bodde i Majorna och var först verksamma vid Gamla varvet nedanför Stigberget. Senare var de verksamma vid Nya Varvet istället. Dessutom tillhöde flottans personaldenna försmaling om de var stationerade i Göteborg. Den lilla Djurgårdskyrkogården vid södra änden av Bangatan och Djurgårdsgatan är en begravningsplats som tillhörde denna församling. Församlingen är dock inte egentligen inte föregångaren till Karl Johans församling som det står på bland annat Wikipedia.

Föregångaren till Karl Johans församling är snarare Mariebergs församling, en annexförsamling till Örgryte församling. Den fanns till för att det var svårt för folk i Majorna att ta sig till Örgryte kyrka varje söndag. Den lilla Mariebergskyrkogården på vägen upp mot Gråberget var denna församlings begravningsplats. Både Mariebergs- och Amiralitetsförsamlingen tillhörde Örgryte pastorat.

Mariebergs församling bildades 11 maj 1786 genom en utbrytning ur Örgryte församling. Församlingen kallades även Majförsamlingen eller Majornas församling. Det förblev en annexförsamling till 1820 och därefter en egen församling.

Först 1824 bildas dock Karl Johans församling (mellan 1824 och 1828 Förenade Kustförsamlingen) och då som en sammanslagning av Mariebergs församling och Amiralitetsförsamlingen. 1827 återskapades dock Amiralitetsförsamlingen såsom Nya Varvets församling. Fram till 1876 var det en virtuell församling och därefter en territoriell. 1931 införlivades Nya Varvets församling återigen med Karl Johans församling. Från Karl Johans församling och till Masthuggs församling överfördes 1951 delar av Majornas II:a rote och merparten av Majornas III:e rote samt 1967 stadsdelen Nya Varvet till Älvsborgs församling

Fram till 1883 hörde Karl Johans församling till Örgryte pastorat, men därefter var det en del av Göteborg. Majorna hade dock redan 1863 införlivats i staden Göteborg så det vara bara den kyrkliga tillhörigheten som ändrades år 1883. Personer födda, bosatta eller döda i Majorna/Marieberg innan 1863 föddes, levde och dog inte i Göteborg.

Örgryte församling blev en del av Göteborgs stad 1923 men kyrkligt först 1938. Men Göteborgs svenska församling (senare Domkyrkoförsamlingen eller Göteborgs Gustavi församling) bröts ut ur Örgryte församling år 1619, Amiralitetsförsamlingen år 1700 och Mariebergsförsamlingen 1786. Stadsdelen Sävenäs överfördes 1951 till den nybildade Härlanda församling och delar av stadsdelen Lunden överfördes 1969 till S:t Pauli församling.

Under århundradena har Örgryte församling ingått i olika pastoratsvarianter med en lång rad olika församlingar i närheten. Församlingen ingick till 1712 som annexförsamling i pastorat med Nylöse församling som moderförsamling åtminstone från 1528 till 1544 och från 1571 till 1619, med Partille församling som moderförsamling från 1546 till 1571 och med Göteborgs Gustavi församling (Domkyrko) från 1619 till 1712. Efter sammanslagning med Hospitalsförsamlingen 1712 (beslut av rådsregeringen den 21 maj 1712, efter att konungen bifallit den 30 oktober 1711) blev Örgryte på nytt ett eget pastorat. Vid 1700-talets slut kom Örgryte, tillsammans med Råda och Styrsö att räknas som annex till Fässberg. Fram till 1 maj 1883 var församling moderförsamling i pastoratet Örgryte och Göteborgs hospitalsförsamling (Nylöse) som även omfattade Mariebergs församling mellan 1786 och 1820 och Amiralitetsförsamlingen/Karl Johans församling från 1805. Från 1 maj 1883 utgör församlingen ånyo ett eget pastorat.

Göteborgs hospitalsförsamling hette från början Götaholms församling och grundades som en utbrytning ur Utby församling år 1473 med anledning av anläggandet av staden Nya Lödöse. Församlingens namn var till 5 augusti 1474 Götaholms församling, därefter till 1543 Nya Lödöse (Nylöse) församling, därefter till 1571 Älvsborgs församling, därefter till 1627 Nylöse församling. Från 1627 till 1 maj 1883 Göteborgs hospitalsförsamling (eller Kronohospitalsförsamlingen), därefter till 1968 Göteborgs Gamlestads församling för att 1969 återfå namnet Nylöse församling. Församlingen införlivade 1528 Härlanda församling som sedan utbröts 1951 (Kålltorp och del av Bagaregården). 1928 överfördes från Partille församling den del som före 1571 utgjort Utby församling. 1960 utbröts Kortedala församling, 1969 Göteborgs Sankt Pauli församling och 1971 Bergsjöns församling. Församlingen var mellan 1951 och 1971 uppdelad i olika kyrkobokföringsdistrikt: Gamlestads kbfd (till 1969), Nylöse kbfd, Kortedala kbfd (från 1955 till 1960), Bergsjöns kfdb (från 1968 till 1971). 1930 överfördes områden från Angereds församling i dåvarande Älvsborgs län till Nylöse församling.

Församlingen utgjorde till 1528 ett eget pastorat, för att därefter till 1544 vara moderförsamling i pastoratet Nylöse, Partille, Utby och Örgryte. Från 1571 till 1619 eget pastorat för att därefter till 1619 vara moderförsamling i pastoratet Nylöse och Orgryte. Från 1619 till 1712 i pastorat med Göteborgs Gustavi församling (Domkyrko) som moderförsamling. Från 1712 till 1 maj 1883 var församling annexförsamling i pastoratet Örgryte och Göteborgs hospitalsförsamling (Nylöse) som även omfattade Mariebergs församling mellan 1786 och 1820 och Amiralitetsförsamlingen från 1805. Från 1 maj 1883 utgör församlingen ett eget pastorat.

Till Hospitalsförsamlingen hörde Hospitalskyrkogården som ligger vid Gamlestadsvägen. Den kallas i folkmun oftast för kolerakyrkogården i Gamlestaden.

Den nuvarande Domkyrkoförsamligen i Göteborg bildades 1619 genom en utbrytning ur Örgryte församling. 1623 utbröts Göteborgs Tyska församling vars territoriella område Göteborgs Kristine församling, återgick 1974. 1 maj 1883 utbröts Göteborgs Haga församling och Göteborgs Masthuggs församling. 1908 utbröts Göteborgs Vasa församling. Namnet var till 1633 Göteborgs svenska församling, för att därefter till 1974 bära namnen Gustavi församling, senare Gustavi domkyrkoförsamling, sedan Göteborgs Gustavi församling eller Göteborgs domkyrkoförsamling. 1974 namnändrades till nuvarande namn.

Tyska församlingen (också Christinae församling) som skapades 1623 som en utrbytning ut Göteborgs svenska församling existerar än idag och är en av fem kvarvarande icke-territoriella församlingar inom Svenska Kyrkan. 1 maj 1883 utbröts Göteborgs Kristine församling som en territoriuella församlig och den ursprungliga församlingen blev enbart en virtuell församling och har så förblivit. Den 1 januari 1969 överfördes från Göteborgs Kristine församling till den då bildade Göteborgs S:t Pauli församling. Kristine församling uppgick år 1974 i Domkyrkoförsamlingen.

Från 1691 fanns i praktiken en engelsk församling i Göteborg som från 1741 fick rätten att bygga en egen kyrka och religionsfrihet. Formellt tycks församlingen dock ha bildats 1754. Församlingen samlades från 1759 ett trevåningshus vid Östra Hamngatan 19 som en period Johan Hall d.ä. Engelska präster var anställda fram till 1785 varefter gudstjänster fram till 1822 förrättades av präster som tillfälligt befann sig i staden. Först därefter fick församlingen en egen pastor. En egen kyrka byggdes först 1857 på initiativ av Robert Dickson, då en ledande medlem i föreningen British Factory.

Redan 1 mars 1699 hade grundats en verksamhet, kallad British Poorbox, av brittiska medborgare i Göteborg som tillhörde föreningen British Factory. Föreningen hade till uppgift att ”… inbördes stödja varandra och utöva välgörenhet samt lämna bistånd åt landsmän , vilka av en eller annan orsak vore i behov av hjälp.” Deras verksamhet utvecklade sig mer och mer till att upprätthålla den engelska gudstjänsten samt förvaltning av befintliga donationsfonder. 1926 antogs stadgarna för ”Engelska församlingen i Göteborg”, vilka därmed fastställde det inbördes förhållandet mellan BP och församlingen. Denna församling är den som idag är St. Andrews församling.

Den engelska församlingen var och är i motsats till Tyska församlingen inte lutheransk och har aldrig varit del av Svenska Kyrkan. Den har dock varit virtuella församlingar som folk varit folkbokförda i.  När detta upphörde är för mig oklart. Sannolikt omkring 1930.

Göteborgs synagoga

Göteborgs synagoga

Judiska församlingen, som tidigare alltså hette Mosaiska församlingen var också länge en virtuell församling i Göteborg. När detta upphörde är oklart, en sannolikt skedde det väl omkring 1930. Den Mosaiska församlingen startades någon gång på 1780-talet och den nuvarande stora synagogan byggdes 1855. Församlingen finns dock än, men har förstås inte längre något med folkbokföringen att göra. Till församlingen hörde i gamla tider och än idag den Gamla mosaiska begravningsplatsen vid Svingeln.

År 1680 erhöll Göteborg ett ständigt garnisonsregemente, på vars stat även upptogs en regementspastor. Åt den nya församlingen uppläts det så kallade Kronhuset till gudstjänstlokal, därför kallas församlingen ibland Kronhusförsamlingen. Garnisonen själv låg i huvudsak på nuvarande Kungshöjd och Otterhällan där det från 1801 fanns en borgliknande struktur med kaserner och andra byggnader.

Förutom garnisonen (militära avdelningen) räknade församlingen även en allmän del (civila avdelningen), vars medlemmar varken genom stånd eller ämbeten stod i förbindelse med garnisonens personal.  1833-1885 delad i en militär och en civil avdelning. Garnisonsförsamlingen upplöstes den 30 april 1927.

Nya Älvsborg var en egen församling från 1640-talet till 1842. Både före och fter tiden som egen församling var det en del av Lundby församling.

Fattighusförsamlingen bildades 1726 i anslutning till Fattighuset på Stampen. Sammanslogs med Spinnhusförsamlingen år 1825 och uppgick i Kristine församling 1885. Spinnhusförsamlingen hade grundats omkring år 1770 och hängde ihop med spinnhuset (senare kvinnofängelset) vid Svingeln.