George Carnegie (1726-99) flydde efter slaget vid Culloden till Göteborg, sannolikt tillsammans med den avlägsna släktingen James Carnegie och en man med efternamnet Ochterlony (Ouchterlony). De hade alla tre stött familjen Stuarts uppror mot den brittiska kronan. De var inte de enda som flytt till Göteborg efter förlusten vid slaget i Culloden utan staden var full med flyktingar. James Carnegie uppges av vissa källor ha varit James Carnegie Arbuthnott av Balnamoon. Detta verkar dock osannolikt för han greps några månader senare i Skottland. Om han nånsin var i Göteborg så stannade han i så fall en mycket kort tid. Hans son James Carnegie Arbuthnott kom dock senare till Göteborg som handelsman så det är troligt med nån koppling till staden även för den grenen av släkten Carnegie.
George Carnegie grundade 1746 en firma som exporterade järn och trävaror samt importerade stenkol, smör och korn i vilken han som anställd bokhållare hade John Hall d.ä. (1735-1802). Denne fortsatte verksamheten i en egen firma när George Carnegie lade ner sin firma år 1766. John Hall var engelsman och skulle senare bli en av Göteborgs rikaste män. I hans firma var den engelske konsuln Thomas Erskine delägare mellan 1772 och 1794. Firman hette då Hall & Erskine.
George Carnegie återvände till Skottland 1769 när det politiska läget lugnat ner sig. Han gifte sig vid återkomsten till Skottland och fick tre barn, John, James och David Carnegie.
George (och hans fru Susan Scott) adopterade den Nicholas Carnegie (1750-1924) som slutade som generalmajor i East India Company. Denne Nicholas sägs inom min släkt vara oäkta son till Jean Smith (1734-1921) som gifte sig med Petter Engström på Kuserud i Dalsland – hur vet jag detta? Jean och Petter är mina anor och jag håller på och skriver en biografi om dem.