Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

januari 2016

Vilhelm Lundström

Endast för medlemmar

Johannes Johanssons Minnesfond

När Johannes Johansson, en av grundarna av firman Johansson & Carlander, dog år 1898 skänkte hans änka, Eleonore Johansson (f. Bourn), 70 000 kronor till en fond som fick namnet ”Johannes Johanssons Minnesfond”. Avkastningen skulle komma arbetarna vid Gamlestadens Fabriker tillgodo och även användas för inrättande sjukhem, ålderdomshem m.m.

Länge var Johannes Johansson Minnesfond också en viktig aktieägare i Gamlestadens Fabrikers AB och Investment AB Asken.

Då Gamlestaden försvann som företag och det inte längre fanns några arbetare, fick de 1991 ändra reglerna genom så kallad permutation. Ändamålet blev nu istället ”till nytta för arbetarbefolkningen i Göteborg och som exempel kan nämnas inrättande av sjukhem eller ålderdomshem, att lämna bidrag till rehabilitering, att utöva hjälpverksamhet bland behövande både individuellt och i grupp m.m.”

Stiftelsen ger årliga bidrag till Stiftelsen Johannesvillan och har under de sista 20 åren gett bidrag till Sahlgrenska Sjukhuset, men även till Diakonerna i Angered, som hjälpt oss med att fördela pengar till bl.a. ensamma mödrar med barn och övriga behövande i Göteborg.

Johannes Johanssons Minnesfond förvaltas än idag av ättlingar till Johannes Johansson, däribland Carl-Johan Davoust, gift med en dotter till Peter K:son Mark. Tillgångarna i stiftelsen var 34,9 miljoner SEK år 2014.

 

Riksföreningen Sverigekontakt

Riksföreningen Sverigekontakt stiftades i Göteborg den 3 december 1908 med namnet Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet på initiativ av språkvetaren Vilhelm Lundström. Föreningens syfte (enligt stadgan från 1921) var att stödja arbetet för bevarandet och återuppväckandet av svenskt språk och svensk odling hos svenskar och svenskättlingar i utlandet, att utveckla samkänslan mellan moderlandet och dem samt mellan dessa senare inbördes, att samla och förvara vittnesbörd om svenskars liv och gärning i främmande land, att vårda och hugfästa svenska minnen i utlandet samt att verka för kännedom om svenskt språk och svensk odling. Föreningen fick sitt nuvarande namn 1979.

Föreningen gav ut en årsbok 1909-1913 och senare även tidningen Allsvensk samling. Åren 1959 och 1969 gav man ut det biografiska verket Vem är det med upplysningar om ca 1500 utlandssvenskar. I dag ger föreningen ut en tidning fyra gånger om året som skickas till svensktalande i utlandet.

Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandets angelägenheter handhades enligt 1921 års stadga av en överstyrelse med säte i Göteborg, bestående av en av Kungl. Maj:t inom eller utom föreningen utsedd ordf. samt 11 för två år valda ledamöter med 11 personliga suppleanter. Riksföreningens förste ordförande var konsul Johan Ekman. Den första styrelsen bestod av vice ordförande var Elis Zimdahl, borgmästare i Alingsås, sekreterare var Vilhelm Lundström, skattmästaren Carl Ramberg, redaktör från Göteborg; övriga ledamöter var Pehr Persson, Sam Clason, Frans von Schéele, Adolf Noreen, Wilhelm R. Lundgren, professor Elof Hellquist, arkitekt Rudolf Steen, grosshandlare Carl Josef Ekman. Första styrelsen bestod av 5 professorer, 1 riksdagsledamot för första kammaren, 2 riksdagsledamöter för andra kammaren, 1 f.d. riksdagsman.

Johan Ekman efterträddes 1918 som ordförande av Dan Broström och därefter av Oscar von Sydow, från 1933 av Axel Rinman. Anledningen till att Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet hade såpass kända namn var att ordförande skulle agera som organisationens ansikte utåt. Det gällde att upprätthålla kontakter till näringslivet osv.

Tiden under och efter andra världskriget innebar en tillbakagång för föreningen. Den allsvenska tankens möjligheter begränsades på grund av kriget och hos de svenska minoriteterna i t. ex. Ryssland, de baltiska staterna och Finland trängdes svenskheten tillbaka. Kontakterna med det gamla landet blev svåra att upprätthålla. Föreningen fick under efterkrigstiden en ny målgrupp som växte fram genom Sveriges nya internationella kontakter som skapades genom utökad handel och omfattande biståndsarbete. Målgruppen var nu svenskar som genom arbete inom dessa områden emigrerat utomlands.

1942 flyttade dessutom föreningen till mindre lokaler på Teatergatan, och numera ligger kansliet på Dicksonsgatan.

Idag är Riksföreningen Sverigekontakt en förening med medlemmar över hela världen som är förenade i sitt intresse för Sverige, svenskt språk och svensk kultur. Sverigekontakts verksamhet är numera framför allt inriktad på att främja det svenska språket i världen. En viktig del är vårt stöd till svenskundervisningen vid finska högstadieskolor och gymnasier. Vi har också många kontakter med gymnasier och vuxenundervisning i andra länder i hela världen. Sverigekontakt skickar barn- och ungdomsböcker till de svenska skolorna i utlandet med antingen heltids- eller kompletterande undervisning. Föreningen arrangerar föreläsningar, seminarier och kurser utomlands kring det svenska språket och kulturen. En eller ett par gånger om året arrangerar vi också i Sverige svenskkurser på olika nivåer. Föreningen har störst verksamhet i länderna kring Östersjön, men når ut över hela världen.

Andra aktiviteter inkluderar forskning gällande emigrationen genom Göteborg – framför allt till USA.

Den forskningen börjar nu också inriktas mot dem som återvände till Sverige. Dessutom ingår i våra uppgifter vård av svenska minnesplatser, t.ex. den i Lützen över Gustav II Adolf.

Stiftelsen Knut J:son Marks fond för Sverige i utlandet

Stiftelsen Knut J:son Marks fond för Sverige i utlandet grundades genom en donation av Knut J:son Mark. Ändamål för stiftelsen är att den disponibla avkastningen skall användas på bästa sätt till Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet.

Förvaltningen av stiftelsens förmögenhet på 1,5 miljoner SEK (2014) sköts av Riksföreningen Sverigekontakt vilket är det nuvarande namnet på Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet.

Marks fonder för Röhsska museet

Fyra medlemmar av släkten mark har genom donationer skapat stiftelser till förmån för Röhsska museet. De fyra är Knut J:son Mark och hans tre söner Jan K:son Mark, Knut K:son Mark och Peter K:son Mark.

Totalt finns det fyra stiftelser som har följande namn och förmögenheter:

Ändamålet för stiftelserna är likaartart. För Stiftelsen Knut J:son Marks fond gäller att ändamålet är att avkastningen skall användas till inköp av föremål och för ökning av Röhsska Museets samlingar, för de andra gäller att av den årliga avkastningen skall en femtedel läggas till kapitalet och resten må användas till förökande av Röhsska museets samlingar.

Alla stiftelserna förvaltas av Göteborgs stad.

Stiftelsen Ingeborg och Knut J:son Marks fond vid Göteborgs universitet

Stiftelse grundad genom en donation av Knut J:son Mark till förmån för Göteborgs Universitet med följande ändamål:

1) Kapitalet delas till att börja med i tvenne summor, en på kr 200 000:- att benämnas ”Tillväxtfond” och en på kr 300 000:- att benämnas ”Fond för Marks Professur No 1”

2) Avkastningen på donationens behållna medel delas i förhållande till vars och ens kapital på dess underavdelningar, till att börja med ovannämnda bägge, men i den mån flera tillkomma, även på sådana.

3 ) Av det belopp, som därvid faller på Tillväxtfonden, överföras 80% på en fond benämnd ”Fond för Marks Professur No 2” och resten kvarstå på Tillväxtfonden.

4) Sedan ”Fond för Marks Professur No 2” kommit upp i ett belopp af kr 300 000:- eller den summa, som anses erforderlig för professurens bestånd, kan, om styrelsen för Göteborgs Universitet så önskar, professuren tillsättas.

5) Därefter gå de 80 % till en fond för Professur No 3 och sedan denna nått kr 300 000:- till en fond för Professur No 4 o s v allt framgent till fonder för nya professurer.

6) Af de inkomster, som härröra från hvar och en af fonderna för de olika professurerna, aflönas innehavaren af resp. professur. Går ej hela inkomsten åt därtill, ökas fondernas behållna kapital med överskjutande medel eller också användas dessa till bestridande av sådana utgifter, helt eller delvis, som uppstå för studerande på grund av, att de begagna sig av professurens föreläsningar.

Stiftelsen förvaltas av Göteborgs Universitet och hade en förmögenhet på 25,4 miljoner år 2014.

Johansson & Carlander

Endast för medlemmar

Ingeborg och Knut J:son Marks stiftelse

Ingeborg och Knut J:son Marks stiftelse bildades genom en donation på 300 000 kronor av grosshandlaren Knut J:son Mark den 17 april 1917. ”Stiftelsens ändamål är att avkastningen skall användas till att lösa bostadsfrågan och/eller till andra sociala stödåtgärder för personer vilka är i behov av sådan hjälp”.

Stiftelsens styrelse har beslutat att inte dela ut bidrag till enskilda behövande personer utan enbart till organisationer som stödjer stiftelsens ändamål.

Stiftelsens förmögenhet på nästan 60 miljoner kronor (2014) förvaltas av SEB Institutioner & Stiftelser men majoriteten av styrelsemedlemmarna utses av Göteborgs stad. Familjen Mark är också representerad i styrelsen.

Knut J:son Mark

Endast för medlemmar

Onsala herrgård

Del 2 av 3 i serien Gods och gårdar i Halland

En fastighet i Onsala som från början uppfördes av Blanche Dickson, som också ägde Tjolöholm, år 1901. Den ärvdes därefter av hennes dotter Blanche Bonde som var gift med Carl Bonde. De gav huset till Göteborgs stad varvid ett konvalescenthem vid namn Meryt inrättades där.

Finansiering och förvaltning av hemmet stod Stiftelsen James F. Dicksons Minnesfond för då egendomen enligt gåvobrevet skulle förvaltas av samma styrelse, som enligt Blanche Dicksons testamente skall förvalta Minnesfonden. Efter att verksamheten vid Meryt lagts ner överfördes ägandet av fastigheterna i Onsala till minnesfonden. Stiftelsen James F. Dicksons minnesfond skapades genom testamente av Blanche Dickson.

Fastigheten i Onsala kallas idag Onsala herrgård och i egendomen bedrevs hotell- och konferensverksamhet under flera år. Ägare av egendomen genom diverse dotterbolag och intressebolag har ett tag varit företaget Tölö Bygg AB som ägs av Jan Tungebo. Enligt uppgifter ska de dock sälja anläggningen som istället kan komma att användas som flyktingförläggning.

Onsala herrgård