Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Julius Lindström

Julius LindströmBernhard Julius Lindström, född 6 maj 1825 i Göteborg, död 24 december 1904 i Göteborg, var en svensk grosshandlare, kommunalpolitiker och riksdagsman. Han var son till politikern och affärsmannen Eric Gustaf Lindström (1792-1865) och Karolina Johanna Lindström, född Linderot.

Han gifte sig första gången den 14 maj 1850 i Göteborg med med Amanda Fredrika Wahlgren (1826–1870), dotter till handlanden Karl Fredrik Wahlgren och Anna Fredrika Segerdahl. Gift andra gången den 8 augusti 1871 i Släp i Halland med Christine Zachau (1848–1930), dotter till handlanden Karl Kristoffer Zachau och Gustava Stenberg.

Han blev far till bl.a. Ivar Lindström (1857-1925),  Albert Lindström (1859-1939) och Carl-Erik Lindström (1851-1910) samt farfar till äventyraren Eva Dickson.

Efter avslutade studier vid Göteborgs handelsinstitut 1840 började han arbeta på sin fars kontor samt blev delägare i grundade tobaksfabriken Lindström & Brattberg 1847. Han var ensam innehavare av tobaksfirman åren 1849-1895.

Lindström valdes av Göteborgs stad till ledamot av borgarståndet för riksdagarna 1862-1863 och 1865-1866 och till ledamot av andra kammaren 1867-1872 samt var ledamot av första kammaren för Örebro län 1878-1881. Han var särskilt anlitad i finansiella frågor och var medlem av bankoutskottet 1862-1863 och 1865-1869, samt suppleant i statsutskottet 1879-1881.

Lindström var 1862-1878 stadsfullmäktig i Göteborg och intog en framskjuten ställning i det kommunala livet:

Han deltog främst i kommittéer o beredningar, som gällde ekonomiska frågor, t ex för inköp av gasverk 1859, för yttrande över budgetförslagen 1865-74 o 1884-89, för upptagande av amorteringslån 1868, för förslag till ny taxa för järnvågen 1869 o 1875 — 79 o för anslag till stående teater 1883 — 84. Vidare verkade han inom kommittéer i byggnads- o tomtfrågor, t ex för stadens utvidgning o indelning 1864, för ombyggnad av Rosenlundsbron 1865, för uppförande av nya folkskolebyggnader 1874, för inköp av Tingstadsvassen 1874—77 o för Landalabergens införlivning 1876. Han var också revisor för ett flertal inrättningar 1852—61. Därutöver bör särskilt nämnas hans långa ledamotskap av styrelsen för Gbgs museum.

Han donerade också till staden, med anledning av representationsreformens genomförande och till minne av sin fader, Göteborgs gymnastik- och exercishus, varjämte han inrättade Julius Lindströms stiftelse, avsedd för bostäder åt pauvres honteux:

Till minne av sin far o av representationsreformens genomförande skänkte han 30000 rdr rmt till uppförandet av gymnastik- o exercishuset på Heden 1867 (arkitekt A Heilborn). Det var avsett dels som lokal för Gbgs folkskoleungdom o för den frivilliga skarpskyttekåren o dels som samlingslokal vid större folkmöten. Vidare gav han ekonomiskt stöd till pensionsinrättningen för ålderstigna o sjukliga tjänstehjon. I likhet med sin far intresserade han sig för bostadssituationen i Gbg. Den av L grundade J L.s stiftelse för fria bostäder åt pauvres honteux uppförde 1876 i hörnet Vasagatan—Haga kyrkogata fem hus: tre tvåvånings- o två envåningshus med sammanlagt 44 lägenheter. Vid sin död testamenterade han 30 000 kr till byggnadernas underhåll. Vid sidan av sina donationer förnyade han även staden i andra avseenden. I Örgryte församling lät han på 1860-talet efter ritningar av stadsarkitekt V v Gegerfelt uppföra den slottsliknande villan Wilhelmsberg vid Danska vägen. 1866 sålde han denna o bosatte sig vid Gustaf Adolfs torg, där han i hörnet av Östra o Norra Hamngatorna efter arkitekt J A Åmans ritning låtit uppföra en palatsliknande byggnad. Tio år senare flyttade L till Kungsgatan 41, där han inköpt den Dahlgrenska fastigheten (granne med Kungsgården), som han lät bygga om efter ritningar av Victor Adler o som förvandlades till ett hus i fransk palatsstil.

På sina jordbruksegendomar Trystorp i Örebro län (köpt 1868) samt Nolhaga och Bolltorp i Älvsborgs län arbetade han för ett rationellt och modernt lantbruk. 1897 överlät han Trystorp till sin son Albert Lindström och 1904 sålde han Nolhaga och Bolltorp som han inköpt 1887.

Tobaksfirman var vid mitten av 1800-talet den ledande tobaksfabriken i Göteborg och hade 1860 ett tillverkningsvärde på c: a 300000 kr med ett 30-tal arbetare. Firman övertogs 1895 av sonen Carl Erik Lindström, delägare sedan 1887, och därefter av en sonson. Företaget uppgick 1913 i AB Sveriges Förenade Tobaksfabriker, vars verksamhet upphörde i samband med bildandet av Sv. Tobaksmonopolet 1915.

Advertisements

One Response to Julius Lindström

  1. […] Eric Gustaf Lindström, född 1792 i Göteborg, död där 1865, var en svensk köpman och kommunalman. Han var gift med Carolina Johanna Linderoth, (1792-1864), dotter till Johan Peter Lindström och Catharina Maria Boman. Han var son till handlanden i Göteborg Benjamin Lindström och dennes hustru Elisabeth Maria Heling och far till Julius Lindström. […]

Kommentera