Kvarteret Kalmarehus (Engelska kvarteret)

Kvarteret Kalmarehus, Teatergatan-Storgatan-Kungsportsavenyn-Vasagatan, i Lorensberg kallas också Engelska kvarteret då byggnaderna utformades efter engelsk förebild,samt genom att tomtägaren änkefru Jacobina Scott, född Barclay, var gift med den engelske pastorn John Henry Scott. Området kallades från 1785 även Wohlfahrts ängar, efter den Wohlfarthska tobaksplantagen (Bernhard Wolfahrt, 1742-1808) vid Södra vägen och västerut. Senare kom marken att arrenderas av innehavaren/arrendatorn på landeriet Mariefred. Den sista av dem var Jacobina Scott.

1862 initierades en stadsplanetävling för Göteborgs utvidgning, då området inom vallgraven blivit trångbodd. Centralt i planen fanns Kungsportsavenyn inritad som en bred boulevard med två trädrader och förträdgårdar framför alla byggnader. Kvarteret omfattar adresserna Kungsportsavenyen nr 3-17, Teatergatan 4-18, Storgatan 45-49 och Vasagatan 52-54.

Husen var utformade som radhus om huvudsakligen tre våningar, med några lägre delar, mot Kungsportavenyen och gårdar mot Teatergatan och ritades av Johan August Westerberg (som själv flyttade in i ett av husen, Kungsportsavenyen 15) och August Krüger. Det var änkefru Jacobina Scotts arrenderade marker, som staden löst 1867, mot att hon skulle få bo kvar på landeriet Mariefred och dessutom själv erhöll äganderätten två kvarter längs Kungsportsavenyen, engelska kvarteret och kvarteret Visborg. Under hennes namn fastställdes den 22 mars 1872 sex ritningar till trevånings radhus i sten. Samma år den 31 maj fastställdes ytterligare tre liknande.

Det gick trögt innan arbetet med den nya paradgatan kom igång, vilket resulterade i att arkitekten erbjöd stadens styrande 10 000 kr för att få igång byggnationen av kvarteret samma år. Bidraget satte fart på kommunen och engelska kvarteret blev det första att uppföras längs med Avenyn. Husen i kvarteret uppfördes åren 1872-74.

Kvarteret fick en symmetrisk uppbyggnad med ett markerat mittparti i tre våningar, två hörnhus i tre våningar samt där emellan två lägre hus i två våningar. Baksidan mot Teatergatan utgjorde ekonomigata, där låg stall och uthus och här ledde gårdsportar in på gårdarna som bildades mellan husens flyglar.

Genom 1942 års stadsplan godkändes förändringar av husen under 1943 vilket innebar att  de lägre delarna byggdes på och bottenvåningarna fick butikslokaler.

Engelska kvarteret
Engelska kvarteret

Det ursprungliga huset på Kungsportsavenyn 7 revs 1947. Istället byggdes ett nytt hus som i huvudsak var ett kontorshus. På 1970-talet flyttade mattaffären Nessims in och sen 2012 är det en cafélokal (Le Pain Francais).

På Kungsportavenyen 15 (eller 13)  låg under mycket lång tid Petterssons Konditori med takterrass på baksidan och uteservering på framsidan. Ägarna av Petterssons drev under en tid också Paleys konditori. Idag är det bl.a. en i huset.

Grosshandlare Lyrholm med familj var de första som flyttade in på Kungsportsavenyen nr 17 i det engelska kvarteret år 1878. Fyra år senare sålde de fastigheten till handlare Hartvig för 85 000 kr. Hartvig arbetade vid August Abrahamson & Co där han senare blev delägare. Sex år senare, 1888, sålde han fastigheten med en förtjänst på 110 000 kr.

Grosshandlare Erik Wijk flyttade in 1889 och huset gick länge under namnet Wijkska huset. Hemmet omtalades som ett av stadens mest påkostade patricerhem. Inredningen var ståndsmässig och de ställde regelbundet till med kalas och fester för stadens borgerskap.

Efter fru Emily Wijks (född Dickson) bortgång 1943 köptes huset av direktör Bjerkander, ägare av AB Nordlöfs skoaffärer, med avsikten att flytta den etablerade skobutiken från Kungsportsavenyn nr 14 till nr 17. Bjerkander lät modernisera och bygga om huset till mer ändamålsenliga lokaler anpassade för butik, lager och kontor. 1989 gjordes en bodelning mellan makarna Bjerkander vilket senare resulterade i att Fastighets AB Balder köpte Kungsportsavenyen 17.

Kungsportsavenyn 3-17 (1872-)

  • Nr 3. Arkitekt Johan August Westerberg. Ombyggt 1943. Arkitekt och byggherre, Byggnadsfirma C. Hedin.
  • Nr 5. August Krüger, arkitekt. Ombyggt 1982 och 1985. Arkitekt Stjernberg & Hultén. Här fanns förträdgård fram till 1971.
  • Nr 7. August Krüger, arkitekt. Rivet 1947, nybyggt samma år. Arkitekt, Nils Olsson. Del av fasaden finns kvar.
  • Nr 9. August Krüger, arkitekt. Rivet 1950, nybyggt 1950-51. Erik Holmdal, arkitekt.
  • Nr 11. August Krüger, arkitekt. Ombyggt 1943. Herbert Kockum, arkitekt.
  • Nr 13. August Krüger, arkitekt. Ombyggt 1943. Herbert Kockum, arkitekt.
  • Nr 15. August Krüger, arkitekt. Ombyggt 1945. Nils Olsson, arkitekt.
  • Nr 17. August Krüger, arkitekt. Ombyggt 1944. Erik Holmdal, arkitekt.

I hörnet Vasagatan / Teatergatan (Vasagatan 52) byggdes 1877 en villa för Hjalmar Pripp efter ritningar av Adrian C. Peterson. Villan kallas Prippska villan efter den förste ägaren. Hjalmar Pripp flyttade in i huset 1878. Senare köpte Carl Erik Hasselblad huset efter en skilsmässa 1950 flyttade Göteborgs Köpmannaförbund in i huset som de då köpt. Huset kallades under denna tid för Köpmännens hus. År 2000 flyttade de därifrån till Vasagatan 43. Idag ligger nattklubben Excet i huset.

Andra källor:

Advertisements

Ett svar till “Kvarteret Kalmarehus (Engelska kvarteret)”

  1. Pingback: Äldre är mer intresserade av historia | Det gamla Göteborg

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.