Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Sannegården

Gård på Hisingen som enligt CRA Fredberg, Det Gamla Göteborg, tidigare hette Sandgården. Gården omnämns redan i Erikskrönikan från 1300-talet, då under namnet Sanda. Låg ungefär där Sannegårdshamnens bassäng tar slut.

Var från början en kronogård men förlänades år 1410 till hövitsmannen Svarte Jennis (son till Nils Johansson Skåning) på Akershus. 1551 förlänades gården till Gustaf Stenbock, ståthållare över Västergötland och far till Katarina Stenbock, Gustav Vasas tredje hustru och Sveriges drottning. 1610 förlänades gården till Cornelius Corneliusson som redan innehade Lindholmens säteri.

Såldes därefter som skattegård, men blev 1647 säteri och frälsegård med Ragnar Leuhusen som innehavare. Kom senare till Robert Douglas, men vid reduktionen 1690 förlorade hans arvingar egendomen. Istället blev gården en del av lönen för överstelöjtnanten vid Göteborgs garnison.

Riksrådet och fältmarskalken C.G. Dücker bytte till sig gården av Kronan och ägde den 1725. 1733 var Gabriel Ribbing ägare och 1734 blev det säte för biskopen av Göteborg och återigen frälsegård. Biskop Jacob Benzelius uppförde nya byggnader på gården.

Efter Benzelius var G. Wallin och Erik Lamberg biskopar. De var båda innehavare av Sannegården. Den senare fick gården med besittningsrätt för sig själv och sina arvingar fram till 1832. Arrenderades av Göteborgs stad från 1834.

En stor del av marken arrenderades dock av firman Ungewitter & Co. De tycks ha utvunnit grus på markområdet. 1867 sålde firman verksamheterna till staden och 1905 övertog staden själva gården.

Sannegården

Sannegården 1904

1908 började Sannegårdshamnen att anläggas i Sannegårdsviken på gårdens ägor. 1913 stod hamnen klar. På gårdens gamla ägor anlades också en lång rad industrier, den mest kända är Eriksbergs Mekaniska Verkstad, men även tidigare fanns där sillsalterier och annat. Säteriets huvudbyggnad förstördes i ett ras år 1911.

Sannegårdens säteri

Sannegårdens säteri efter raset 1911.

Andra källor, utöver de länkade: C.R.A. Fredberg, Det gamla Göteborg

Serienavigation<< SävenäsÖverås >>
Advertisements

4 Responses to Sannegården

  1. […] i en ”Galvanisk Inrättning” som startades i en gammal smedja på tomtplatsen Eriksberg på Sannegårdens ägor, 14 400 m² stort område, 1850 av Christian Barchman, en segelskuteredare och skeppshandlare […]

  2. […] att driva en spikfabrik belägen i Mölndal. För grustäkternas skull arrenderades stora delar av Sannegårdens mark där Ungewitter & Co av allt att döma också innehade Sörhallens tidigare […]

  3. […] Sannegården var en gård som låg väster om Lindholmen ungefär där Sannegårdshamnens bassäng idag tar slut. Gården är känd sen 1300-talet och har omväxlande varit kronogård, frälsegård och skattegård. Från 1734 var gården säte för biskopen av Göteborg och från 1834 arrenderades den av Göteborgs stad. Delar av gården blev med tiden andra gårdar och mindre egendomar som Eriksberg, Sandviken (Sörhallen), Wettersvik, Krokäng, Pölsebo och Färjenäs. […]

Kommentera