Lars Levgren, född 24 oktober 1744 i Sparlösa socken i Skaraborgs län, död 9 oktober 1824 i Göteborg, var en svensk köpman. Son till rusthållaren Anders Ersson och Maria Larsdotter samt gift med Margareta Christina Embring (1756-1843). Han var far till Anders Georg Levgren (1788-1857) och Sofia Maria Levgren (1789-1877), gift med Niclas Lundström (1759-1853) och mor till Carl David Lundström (1809-79) .
Han lämnade som ung Sparlösa och fick handelsutbildning och praktik hos köpmannen Olof Hasselroth i Göteborg:
Sedan L vid unga år lämnat Sparlösa fick han sin handelsutbildning hos köpmannen Olof Hasselroth i Gbg, vars handelshus huvudsakligen ägnade sig åt import av kaffe, tobak, färgämnen, kryddor o andra kolonialvaror, som upphandlades i de stora europeiska entrepothamnarna. Efter att L vunnit burskap som handlande 1784 fortsatte han att driva en, i synnerhet efter Hasselroths död, mycket inkomstbringande handel med i stort sett samma slags varor. Detta sortiment blev särskilt efterfrågat i den omfattande nederlagsrörelse som Gbg kom att bli knutpunkt för några år under Napoleons kontinentalblockad. De tidigare goda handelsförbindelserna i London, Hamburg o Amsterdam kom då L till gagn. 1810 var han en förmögen man.
1811 inträdde sonen Anders Georg Levgren in i verksamheten varefter firman utvidgades. Tack vare god likviditet klarade Lars Levgren & Son handelskrisen 1815-18 utmärkt väl. 1821 var både far och son bland de högst taxerade i Göteborg.
Vid sin död var Lars Levgren mycket rik. Hans förmögenhet hade tidigare bara överträffats av Niklas Sahlgren, John Hall och Martin Holterman. Medan de tre blev rika genom ostindisk handel och export av trä och järn blev Levrgen rik genom import av olika sorters konsumtionsvaror.
Från 1799 innehade Levgren Göteborgs förutvarande tegelbruksäng, ”Levgrenska ängen”, landeriet Katrinelund.
Ett svar på ”Lars Levgren”