Johan Edward Francke

Edward FranckeJohan Edward Francke föddes den 17 maj 1824 i Gbg (Kristine) och dog 21 aug 1891 på sitt sommarställe Skepparholmen i Boo (Sth; enl dödbok för Jak, Sthlm). Föräldrarna var Johan Francke och Anna Christina Beata Bogren. Gift 1849 i Gbg med Olena Hallberg, född 1827  i Göteborg och död år 1900 i Stockholm.

Han var handelsbetjänt i Gbg hos A H Evers & Co 1840—1842 o hos grosshandlare J E Geijer 1842—1846, fick burskap som grosshandl där 30 jan 1846, innehade där tillsammans med Josua Braune firma Francke & Braune 31 jan s å—1864, revisor för Gbgs sundhetsnämnd 1856—59, led av kommittén för tillbyggnad av Fässbergs kyrka 1858, av kommittén för inköp av gasverket i Gbg 1859, av Fässbergs skolhusbyggnadskommitté 1859—1861, jämte V Kjellberg disponentdirektör för Gällivare AB 1861—1864, led av styrelsen för Luleå Kanal AB 3 jan 1863—29 mars 1864, av styr för Hörneå AB 1869—91, för Gideå & Husums AB 1874—91, o för Sågverks- o trävaruexportföreningen från 1875, disponentdirektör för Kungsgården-Mariebergs AB 1886—91.

Som affärsman samarbetade länge med sin bror David Otto Francke och Josua Braune i Göteborg och Mölndal:

Edward F fick 13 nov 1845 jämte Josua Braune kommerskollegiets patent på en metod för huggning och målning av färgträ. Ett par månader senare grundade de firma F & Braune i Gbg, vilken bedrev import av kolonialvaror, bl a socker, senare tydligen i anknytning till det av F:s bror Otto (F 2) 1849 grundade sockerraffinaderiet i Mölndal. År 1851 överklagade firma F & Braune sålunda hos kommerskollegiet tre andra firmors patent på sockerbearbetningsmetoder. Broderns sockerbruk och bomullsfabrik i Mölndal jämte Korndals pappersbruk där övertogs 1856 av den nybildade firman Rosendahls Fabrikers ab, i vilken F och hans bror samt Braune var bland de sex delägarna. Under den stora internationella handelskrisen 1857 prisades F i en artikel i Gbgs Handels- o Sjöfarts-Tidning för sina insatser, då det gällde att skaffa de gbgska affärsmännen kredit i London. De följande åren synes han ha spelat en viss roll även i Fässbergs (Mölndals) kommunalpolitik.

Snart blev han dock istället intresserad av gruvbrytningen i Norrland:

Tack vare sina förbindelser med den från Gbg bördige grosshandlaren Victor Kjellberg fick emellertid F snart intressen på helt annat håll. Kjellberg hade tillsammans med den i London verksamme mäklaren Pontus Kleman och ett konsortium av norska industrimän 1855 inköpt de s k Gällivare-verken av den svenske konungen Oscar I. Sedan försöken 1860 att överföra Gällivare-verken på ett engelskt bolag och därvid göra en stor spekulationsvinst misslyckats, ingick F liksom A O Wallenberg jämte, ett antal norrmän i styrelsen för det av Kjellberg våren 1861 bildade Gällivare ab. F och Wallenberg liksom övriga svenskar utom Kjellberg hade dock endast var sin aktie däri. Kjellberg och F utsågs till disponentdirektörer, och F kom härigenom att representera bolaget vid bildandet av Norrlands hypoteksförening s å och av Luleå kanal ab 1863. Kort före det att Gällivare ab i febr 1864 sålde Gällivare-verken till det nystartade The Gellivara Company Limited i London, utträdde emellertid F liksom bl a Wallenberg ur styrelsen.

Satsningen på gruvindustri lav dock inte så lyckosam vilket däremot hans engagemang i trävaruindustrin blev:

Omkring 1869 grundade F en. såg vid Käppala på Lidingön, som han drev till 1887 med timmer från Åland, Uppland och Mälardalen. Härmed sammanhängde sannolikt, att han 1871 förvärvade avverkningsrätt till skogar vid Olandsån i norra Uppland och invecklades i en långvarig tvist om rätt till timmerflottning på detta vattendrag. Den 15 april 1869 förvärvade han genom teckning av aktier för 50 000 rdr ensamrätten till Hudiksvalls trävaru-ab:s försäljning såväl in- som utrikes under tre år. S å 12 nov köpte F en tredjedel i Hörnefors bruk (Vb) med tillhörande hemman och skogar, vilken samma dag överläts på det nybildade Hörneå ab (bolagsordn stadf av K M:t 16 nov s å) med honom som en av de tre styrelseledamöterna. Åren 1869—74 hyrde F en såg vid Källskär utanför Söderhamn, och 1870—72 arrenderade han också en såg vid Svansbo i Hed (Vm), varifrån trävarorna fraktades med järnväg till Köping och sedan på pråmar genom Mälaren. År 1872 köpte F Räfsö nygrundade ångsåg utanför Björneborg i Finland och bildade Räfsö ångsågs ab, vari han ägde 1 407 och hans son Robert 42 av inalles 1 500 aktier, och i vars styrelse han blev ordförande. Hösten 1874 grundade han tillsammans med några affärsmän från Gbg Gideå & Husums ab (bolagsordn stadf 23 okt), som 5 febr 1875 av Gbgsfirman James Dickson & Co köpte Gideå järnbruk och sågverk i Gideå sn samt Husums sågverk i Grundsunda (Vnl). Åren 1877—86 drev F också en såg vid Norrsundet i Hamrånge (Gävl). Den 31 dec 1883 köpte han av grosshandlare J Scharp dennes hälft i sågverken Kungsgården och Marieberg i Bjärtrå (Vnl), och några år senare bildade han och grosshandlaren A Valley, som innehade den andra hälften, Kungsgården-Mariebergs ab (bolagsordn stadf 13 april 1886) med F som disponentdirektör. Åren 1889—90 köpte F mängder av hemman och lägenheter i Särna och Idre (Kopp).

Vid sin död efterlämnade han en förmögenhet på 2 miljoner kronor, huvudsakligen i aktier. Han var alltså betydligt mer framgångsrik i affärer än brodern.

2 svar på ”Johan Edward Francke”

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.