William Gibson (II)

William GibsonWilliam Gibson, född 11 mars 1783 i Arbroath, Skottland, död 3 augusti 1857 i Göteborg, var en brittisk-svensk industriman. Han var son till William Gibson (1742-1815) och Isabella Neish (1737-1816), båda från Arbroath i Skottland. Han gifte sig 1815 med Anna Catharina Gibson, född Wijk (1794-1861). De fick tillsammans barnen: William Gibson (1816-1865); Charles Oscar Gibson (1818-1862); Leopold Gibson (1820-1863); Adam (född och död 1 januari 1823); Amalia Wilhelmina Gibson (1829-1910), gift med Rudolf CronstedtJames Alexander Gibson (1832-1902) och David Gibson (1834-1878).

Gibson invandrade till Göteborg i maj 1797 som 14-åring och anställdes som bokhållare i en grosshandelsfirma, ägd av James Christie, vilken blivit borgare där 17 juni 1796. Gibson bodde även hos Christie. Hos honom anställdes även Gibsons blivande svåger, Olof Wijk. Mellan Gibson och Christie skrevs ett treårigt anställningsavtal, där Gibson det första året skulle få 66 riksdaler specie 32 skilling, vilket belopp steg för vart och ett av de följande åren stiger med 16 riksdaler 32 skilling, så att avlöningen tredje året uppgick till 100 riksdaler specie. Christies enda förpliktelse var att anställa Gibson under tre år, men Gibson behövde bara vara borta från arbetet utan Christies medgivande för att han skulle få böta minst hälften av sin årslön. Gibson gjorde redan under sin anställning hos Christie affärer för egen del, och den första kända affären gjorde han som 17-åring i februari 1801.

William Gibson var före sin avresa till Sverige anställd hos James Keiller i Dundee, och han började arbeta som mycket ung. Det var vanligt på den tiden att pojkar redan som tioåringar blev anställda på kontor. Fru Ellen Lindström, född Keiller, har om James Keiller 1923 skrivit bland annat att han ”var skeppsredare och skeppsbyggare i Dundee samt drev med sina båtar handel bland annat på Riga, där han köpte hampa och talg, ävensom på Göteborg, där han köpte virke. På hans kontor fanns anställd en ung Gibson som sändes till Göteborg för att där ombesörja uppköpen av virke, vilket skedde framgångsrikt och Gibson stannade kvar i Sverige”.

James Christie avled 1806, och året innan hade han lämnat över sin firma till den då nittonårige Olof Wijk som 1807 grundade en egen firma. Gibson lämnade antagligen firman Christie redan 1805, och 1809 öppnade egen affärsrörelse under namnet Gibson & Co. Han blev handlande i Göteborg enligt Handelssocietetens brev den 29 augusti 1806 och avlade eden till Konungen den 5 februari 1808. Han blev nu grosshandlare på heltid med ett sortiment av skiftande verksamhetsgrenar. År 1805 arrenderade Gibson ett bryggeri (Herr Sandbergs, Gabriel Sandberg) vid Breda vägen i Masthugget. När Gibson annonserade om sin verksamhet i Göteborgs Allehanda den 17 april 1805, var han den första bryggare i staden som gjorde reklam i tidningspressen. År 1806 köpte han bryggeriet, vilket han drev fram till 1811 då rörelsen såldes till P. Ekman.

Han startade ett sillsalteri i Sörhallen (tillsammans med Adam Gavin jr) i Lundby socken på Hisingen, uppförde en kimröksfabrik 1806 tillsammans med Peter Grönberg, en lackfabrik och en spelkortsfabrik på Hisingen samt en ättiksfabrik.

1809 ingick han bolag, Gibson & Co, med handelsmannen Carl Edvard Svalander och verksamheten kom att omfatta också rederirörelse. 1810 ägde bolaget minst 8 fartyg. Förändrade konjunkturer efter att kontinentalblockaden upphörde tvingade emellertid Gibson & Co i konkurs 1811. Företagets fabriksandelar såldes och skeppen gick på auktion.

Sedan bolaget med Svalander upphört med utgången av 1812 var G 1813—19 delägare i firman Paul Melin & Co. Vid sidan av fortsatt grosshandel ägnade han sig från 1820 ånyo åt rederirörelse med egna fartyg. Båda dessa verksamheter fortsatte han i eget namn till 1850. Rederirörslen övertogs av sonen Leopold Gibson i firman Leopold Gibson & Co.

Gibson & Co inköpte också egendomen Sågen i Majorna (Vädersågen). När Gibson & Co gjorde konkurs förvandlades Gibson till ensam ägare till Vädersågen. Där bedrev Gibson tillverkning av segelduk med mera. Från 1828 med Alexander Keiller som delägare i firman Gibson & Keiller. Under Keillers ledning utökades driften snabbt och kompletterades med ett mekaniskt vattendrivet spinneri för beredning av lin och hampa vid Fattighusån i Stampen.

Av mantalsförteckningen för 1807 framgår att Gibson då också ägde ett litet trähus vid Första Långgatan 26 (tomt 11/64), ett mindre trähus i Västra Haga 30, Landsvägsgatan 10 A samt bryggeriet vid Masthuggstorget (tomt 11/26), där han även bodde åren 1805-1810.

År 1834 överfördes hela verksamheten till den från svågern Olof Wijk d.ä. år 1832 övertagna egendomen Jonsered vid Säveån i Partille, där tillgången på vattenkraft och även expansionsmöjligheter i övrigt var bättre. Keiller stod för planläggning av produktionen i Jonsered samt för fabriksledningen medan Gibson skötte affärerna i Göteborg. 1939 lämnade Alexander Keiller företaget efter att de två kompanjonerna blivit oense.

År 1848 upptogs sönerna William Gibson och Charles Gibson som kompanjoner i verksamheten I Jonsered. Tillsamman med sonsonen William Gibson (1848-1914) startades bland annat en betydande tillverkning av träbearbetningsmaskiner. Företaget ombildades 1872 till Jonsereds Fabrikers AB.

William Gibson blev redan 1806 – då ännu utländsk medborgare – medlem av Göteborgs Handelssocietet, där han 1818-1828 tillhörde styrelsen. Han var även styrelseledamot 1826-30 i den första sparbanken i Sverige, Göteborgs Sparbank, och 1831 var han treasurer i The British Factory and Poor Box. Han var revisor för nationalkassan 1820 och ledamot av flera kommittéer såsom lönekommitten 1821, börsbyggnadskommittén 1828 och taxeringskommittén 1822-1830. Gibson var medlem i direktionen för fattigförsörjningsinrättningen 1837-1839 samt fabriksfullmäktige 1847-1850.

Texten i huvudsak från Wikipedia

12 svar på ”William Gibson (II)”

  1. I dokumenten för de kvinnor som representerar The Swedish Ladies Committee på Chicagoutställningen 1893 förekommer en Mrs A. Gibson, vem kan det vara? En Sidney Gibson återfinns i Vadstena åren runt sekelskiftet 1900.

    1. Ingen aning. Finns ingen A. Gibson i den göteborgska grenen av släkten, men det finns ju mängder av människor som heter Gibson. Det fins en svensk konstnär med namnet Sidney Gibson. Han tillhör göteborgssläkten och kan kanske som ung ha vari i Vadstena.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.