Jonas Kjellberg

Jonas KjellbergJonas Kjellberg, född 22 oktober1752 på Kvarngården i Husaby socken vid Kinnekulle, död 14 april 1832 på godset Storeberg i Tådene socken i Skaraborgs län, var en svensk, djupt religiös handlande, donator och riksdagsman i Göteborg.

Han var son till kronolänsman Jonas Svensson Kjellberg (1722-1760) och Elsa Ebba, född Mellin (1727-1763). Gifte sig 5 september 1779 i Göteborg med Maria Elisabeth Flygare (1759-1819), dotter till superkargören Johan Paul Flygare (1720-1784) och Margaretha, född Bolm (1725-1778). Äktenskapet blev barnlöst. Jonas Kjellberg var bror till handlande Sven Roland Kjellberg (1756-1800), vilken blev hans kompanjon i handelsfirman 1786.

Efter sin fars död fick Kjellberg en viss undervisning i hemmet och senare i Skara skola, vilken avbröts då även hans mor gick bort. Vid 10 års ålder hade han mist båda sina föräldrar. Han omhändertogs då av sina släktingar som dock ej brydde sig om pojkens behov av lärande. Vid tolv års ålder fick han sin första uppenbarelse, då han under en gudstjänst i Thuns kyrka upplevde ”ett så kraftigt och ljufligt besök af den förekommande nåden, att han kunde däraf göra sig ett begrepp om Guds verk i själen.”

När han var närmare femton år inackorderade han sig på egen hand hos en bonde i trakten, med avtalad kost och logi samt började på den privata Thuns skola och fick strax därefter arbete som assistent på Häradsskrivarekontoret. År 1770 reste han till Göteborg till fots. Väl i Göteborg kom han i kontakt med fattighuspredikanten Johan Willin, som introducerade honom för en av herrnhutarnas beskyddare, grosshandlare Gustaf B. Santesson som bedrev en omfattande handels- och skeppsrederirörelse hos vem han fick anställning.

Vid denna tidpunkt hade han haft ett antal, mycket kraftiga uppenbarelser, vilket präglade honom under resten av hans liv. Tillsammans med handelsman Lars Hollbeck startade han ett handelsbolag 1775, Hollbeck & Kjellberg. Efter kompanjonens död 1779 fortsatte Kjellberg med verksamheten under eget namn och fick burskap samma år.

År 1779 blev han invald i Handelssocieteten i Göteborg och dess ordförande 1806. Vid Hollbecks bortgång 1783 drev han firman i eget namn. Redan 1780 hade han utsetts till en av Borgerskapets äldste och 1785-1800 var han föreståndare för stadens fattighus. Tillsammans med William Chalmers och Pehr Dubb verkade han för upprättandet av den så kallade Fattigförsörjningen. 1790 gjorde han regeringen en tjänst och blev då erbjuden kommerseråds heder och värdighet, men skrev det ödmjukaste afsägelsebrev, eftersom han ansåg en sådan titel vara bara fåfänga. Kjellberg representerade Borgarståndet i Göteborg vid riksdagen i Norrköpings riksdag år 1800. Kjellberg blev 1792 ägare till egendomen Majnabbe i Majorna under den stora sillfiskeperioden i slutet av 1700-talet. Det var intressenterna till varvet Kusten som sålde.

I början av 1800-talet tröttnade han på stadslivet, och köpte 1808 av direktören i Ostindiska kompaniet, Per Theodor König, egendomen Storeberg i Tådene socken i Lidköpingstrakten där han främst tillbringade somrarna och bosatte sig permanent 1813 sedan hans hus i Göteborg brunnit ner i en eldsvåda. Formellt utflyttade han till Tådene först 23 februari 1820.

Jonas Kjellberg bildade 1808 ett handelsbolag med handlanden och kusinen Aron Kjellberg (1769-1826) samt den mångårige medarbetare Johan Stangenett, under namnet Jonas Kjellberg & Co. I det nya bolaget ingick salterierna vid Majnabbe, Skutholmen och Brömsedammen samt den tredjedel av trankokeriet Lunnevik. Först efter denna affär kunde han köpa Storeberg.

Kjellberg var aktiv i flera styrelser och sällskap, exempelvis Göteborgs och Mariestads hushållningssällskap, Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg samt i Göteborgs och i Stockholms Bibelsällskap. År 1806 valdes han till ordförande i Göteborgs Handelssocietet, men avböjde på grund av ”svag helsa och hindrande enskilda angelägenheter”.

Han var grundare av stiftelsen Kjellbergska flickskolan (1835) med mera genom donationer:

K:s kvarlåtenskap uppgick till en kvarts miljon rdr, en efter tidens förhållanden ovanligt stor förmögenhet. Till en del kan denna ses som en följd av de under revolutions- o Napoleonkrigen synnerligen fördelaktiga konjunkturerna för gbgsk handel o sjöfart, men den var säkerligen i lika hög grad ett resultat av K:s arbetsamhet o sunda affärssinne. Då de goda tiderna efter kontinentalsystemets upphävande började ge vika o det bohuslänska sillfisket samtidigt gick kraftigt tillbaka o inom kort upphörde, hade K redan skapat sin förmögenhet o kunde dra sig tillbaka till sitt gods, där han levde ytterst enkelt o flärdfritt, huvudsakligen upptagen av religiösa frågor.

I samband med sin 75-årsdag donerade K —¦ för att bidra till ungdomens moraliska fostran o till minne av sin hustru — medel till upprättandet av K:ska flickskolan i Gbg, där flickorna förutom en sann kristendom o levande gudsfruktan skulle lära ”språk o vetenskaper o allehanda nyttiga o prydliga fruntimmersslöjder”. Hans testamente omfattade även donationer till en skola i Tådene o en söndagsskola (grundad 13 av K) i Gbg för hantverksgesäller o lärlingar. Huvudparten av arvet delades mellan de fyra brorsbarnen Jonas Anders o Carl Fredrik K, Vilhelmina Charlotta Broddelius o Maria Elisabet Colliander.

Texten i huvudsak från Wikipedia.