Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Sävenäs

Sävenäs säteri eller herrgård fanns inom det område som idag tillhör SKF. Nämnd 1604 i Nya Lödöses tänkeböcker, men är säkerligen äldre som gårdsbildning. Under senare delen av 1600-talet var gården ett säteri:

I mitten av 1600-talet ägdes gården av Per Ribbing, och under Karl X Gustavs riksdagar i Göteborg 1658 och 1660 var den ett angenämt utflyktsmål för några herrar som deltog i mötena.

Johan Rosenhane skrev i sin dagbok den 5 april 1658: ”var jag med bror Schering, Per Ribbing och Carl Mörner att ro med båt ut till Per Ribbings gård Sävenäs och kommo samma afton tillbakas igen.” De fyra herrarna rodde knappast själva, det kunde annars ha varit en festlig syn. 23 april skrev Johan Rosenhane att han red med svåger Per Ribbing till hans gård Sävenäs. Varmt.

Även vid riksdagen 1660 gjorde Rosenhane 2 februari en utflykt till Sävenäs men knappast per båt, även om det var stort töväder dagen innan. 1682 köpte Gabriel Spalding Sävenäs av Ribbings arvingar.

Spalding sålde gården följande år till biskop David Wallerius, som dog 1689. Hans änka satt kvar på gården och sedan beboddes den av dottern, gift med biskop Poppelman, till 1738.

Direktören i Ostindiska Kompaniet, Colin Campbell, var den som köpte Sävenäs gård 1738.  Ägdes därefter av Jacob von Utfall och Olof Ström. En parkanläggning anlades vid mitten av 1700-talet och finns med på en lantmäterikarta från 1769, där en struktur med två lindalléer, tre dammar, en bäck och en traditionellt uppbyggd och stor rektangulär köksträdgård avbildas. I början av 1800-talet ägdes gården av familjen Santesson.

1872 köptes Sävenäs av Niels Sörensen som år 1874 startade Säfveåns AB. Det var i början av 1900-talet landets största exportör av sågade och hyvlade brädor. Man övergick sedan till lådtillverkning. år 1900 hade företaget omkring 600 anställda. Delar av denna industrianläggning fanns kvar inom SKFs domäner till slutet av 1980-talet.

Sävenäs 1920

Sävenäs 1920. Bild från Regionarkivet

Sävenäs herrgård renoverades 1987 och innehåller nu möteslokaler och SKFs museum samt kallas kort och gott Herrgården. Gården omfattar nu en huvudbyggnad, två flyglar och rester av en park. Byggnaderna har troligtvis tillkommit i mitten av 1700-talet, men huvudbyggnaden förändrades delvis i slutet av 1800-talet. Då byggdes taket om och en veranda i två våningar tillkom. Huvudbyggnaden är i två våningar och har sadeltak. Flygelbyggnaderna är i en våning och exteriören har tydlig 1700-talskaraktär med brutna valmade tak och enstaka smårutsindelade fönster. En allékantad strandpromenad har funnits längs Säveån och kan fortfarande anas av de minst 100-åriga askarna och kastanjerna på rad längs strandkanten. Det finns även andra synliga spår efter parken, bland annat gamla lindalléer öster om huvudbyggnaden, troligtvis 200 år gamla.

Serienavigation<< VidkärrSannegården >>
Advertisements

2 Responses to Sävenäs

  1. […] & Sörensen stora skogsegendomar i bl.a. Småland och Östergötland. Dessutom köpte han Sävenäs egendom vid Säveån utanför Göteborg. Där grundade han företaget Säfveåns AB och anlade år 1874 en […]

  2. […] Sävenäs var en gård som låg invid Säveån på den södra sidan längst västerut i SKF:s nuvarande fabriksområde. Huvudbyggnaden finns fortfarande kvar. Gårdens marker omfattade delar av nordöstra Örgryte socken söderut till berget i Bagaregården (Strömmensberg) och ungefär till där Härlandavägen idag möter Munkebäcksvägen och sedan ungefär i en linje till norra änden av Kaggeledsgatan och vidare till ungefär Ligustervägen i Fräntorp och en linje rakt norrut till Säveån. Området mellan Kaggeledsgatan och den tänkta linjen tillhörde Härlanda vilket var en del av Göteborgs stad från början. […]

Kommentera