Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

september 2014

Ahrenbergs

Del 23 av 25 i serien Rederier

Ahrenberg Lundqvist1826 utträdde Theodor Ahrenberg ur den 1826 bildade handelsfirman A.T. Ahrenberg & Co. Han övertog den rederirörelse som handelsfirman tidigare haft. Vid denna tid handlade det om ett tiotal segelfartyg. Med tiden ersattes segelfartygen med ångfartyg för vilka särskilda bolag bildades. År 1900 bestod flottan av 18 ångfartyg och 9 segelfartyg. Mågen Werner Lundqvist (1868-1943) blev 1888 delägare i firman och 1898 blev istället sonen Ossian Ahrenberg (1877-1945) delägare.  Från 1908 var Ossian Ahrenberg ensam innehavare av rederifirman Th. Ahrenberg.

Nornan

Nornan

Bland de bolag som bildades av Ahrenberg för olika fartyg fanns det 1878 grundade Ångfartygs AB Nornan, senare Rederi AB Nornan, Gylfe (grundat 1883), AB Maritime (1883), Rederi AB Sölve (1884), Stella (1885), Rederi AB Godhem (1888) och Aina 
(1889).   Nornan köptes 1924 av Hallands Ångbåts AB och fusionerades 1928 med moderbolaget till AB Halland & Nornan.

Werner Lundqvist startade ett eget rederi år 1898. Det första var  bolaget Commerce, år 1905 övertog han Nordiska Rederi AB (upphörde 1919), år 1908 bolaget Stella och 1910 bolaget Ångfartygs AB Labora.

Trafiken för de nämnda företagen tycks ha bedrivits gemensamt och kanske också med samma skorsten och flagga med märket AL (står eventuellt för Ahrenberg och Lundqvist).

SS Skulda

SS Skulda

Advertisements

Concordia

Del 22 av 25 i serien Rederier

Concordia och Castella1888 bildades Rederi AB Concordia av Wilhelm R. Lundgren och Justus A. Waller (1848-1930). 1900 lämnade Lundgren företaget för att istället ägna sig åt sitt eget bolag Rederi AB Nike vilket så småningom ledde till bildandet av Rederi AB Transatlantic. Justus A. Waller ledde därefter ensam Rederi AB Concordia intill 1927 då sonen Per Waller tog över.

Lödöse Varv köptes 1899 av Justus A Waller och ingick som AB Lödöse Varf från år 1900 i Wallerkoncernen med säte i Göteborg. I Wallerkoncernen ingick förutom AB Lödöse Varf och Rederi AB Concordia också  Rederi AB Unda och Trävaru AB i Göteborg. 1946 såldes AB Lödöse Varf till Brattkoncernen.

UndaConcordia var ett rederi som i början främst transporterade trävaror till Storbritannien och stenkol tillbaks till Sverige. I slutet av 1920-talet började bolaget med tanksjöfart och oljetransporter på initiativ av Per Waller och Torsten Petterson. Ett dotterbolag, Rederi AB Castella, bildades 1929 i mening att bedriva tanksjöfart. Alla äldre ångfartyg såldes successivt och från 1937 var företaget ett renodlat tankrederi, dock med endast ett fartyg.

1953 dog Per Waller och ersattes som VD av Torsten Petterson. Han var VD i 3 år för att 1956 ersättas av Bertil Magnusson. Rederiet fortsatte vara ett mindre rederi med enstaka tankfartyg, 1963 ett fartyg med nederländsk flagg och två små svenskflaggade kusttankers. 1966 köptes företaget av Stena-koncernen varvid företagets då enda kvarvarande fartyg såldes.  1967 övertogs ett passagerarfartyg, men 1974 blev företaget istället engagerat i off-shoreverksamhet genom en beställning av två supply-fartyg. Därefter beställdes roro-fartyg och dykerifartyg. 1984 ombildades företaget till Concordia Maritime AB och börsnoterades.

Concordia Maritime AB ägs idag av Stena Sessan Rederi AB som innehar 52% av aktier och röster. Det är ett av världens ledande tankrederier. Familjen Olsson är ägare till Stena Sessan Rederi AB.

SS Ingeborg

SS Ingeborg. Ägd av Rederi AB Unda.

Reuters rederier

Del 21 av 25 i serien Rederier

ReutersGustaf E Reuter (1868-1922) grundade och ägde en lång rad rederier. Han var gift med Sigrid Strömmers. Sönerna Gösta Reuter (1907-1993) och Hakon A Reuter om också att bedriva rederiverksamhet som vuxna. Det handlar om företag som Gustaf E Reuters Kolimport AB, från 1919 AB Bergelin & Reuter som ägdes tillsammans med Hugo Bergelin och var inriktat på fiske med ångtrålare, från 1927 återigen Gustaf E Reuters Kolimport AB och från 1945 Reuters Kolimport AB, Reuters Handels AB, Ångfartygs AB Harold (bildat 1894, ägdes först av KOF Dalman och senare av Reuter), Ångfartygs AB Margit, Rederi AB Heresa (ägt av Gustaf E Reuter tillsammans med Rudolf Hedberg och Sven Salén).

Från 1937 var Olaus Olssons Kolimport ägare av Gustaf E Reuters Kolimport AB. Kooperativa Förbundet (KF) ägde för sin del 50% av Olaus Olssons Kolimport.

Efter Gustaf E Reuters död delades koncernen i två delar, en del i Stockholm som ägdes av Gösta Reuter som inkluderade AB Bensintransport som innan 1935 förmodligen hette Rederi AB Tergus samt Rederi AB Turego (grundat 1939 som AB Juni, bytt namn 1943) och en del i Göteborg med bolagen Trawl AB Meera (ångtrålsbolag bildat 1926), Rederi AB Atlantides och Rederi AB Reut som ägdes av Hakon A Reuter.

AB Bensintransport var inriktat på mindre tanktonnage och bunkeroljeverksamhet. Bolaget var verksamt till 1972.

Gösta Reuter var i sitt första äktenskap gift med skådespelaren Sickan Carlsson (1915-2011) och i sitt andra med Märtha Larsson (1915–1983). Han hade fem barn, två i första äktenskapet och tre i andra.

Rederi AB Atlantides togs 1941 över av Oberkommando der Marine (OKM) via bolaget Montan-Union Gmbh. Vid denna tid ägde bolaget två tankers, MS Atlantides och MS Solvik. Bolagets företrädare och bulvanägare i Sverige blev Hakon A Reuter. 1946 tog Flyktkapitalbyrån över företaget med Byle och H A Reuter till administratörer för rederiets fartyg MS Atlantides. 1947 köptes fartyget först av ett partrederi med G Dalman, O Dalman, O Kihlström, G Lagerlöw och J Ramborg som ägare varefter det övertogs av Rederi AB Jan

Hakon A Reuters andra rederi var Rederi AB Reut som sannolikt grundades 1928 och fick sitt första fartyg samma år, tankern MT Gustaf E Reuter. Reut bedrev även trafik i Bortre Asien. Efter andra världskriget flyttade Reut sitt huvudkontor från Göteborg till Kungsbacka. Rederi AB Reut tycks ha upphört med sin verksamhet år 1969. Förutom att Reuter agerade bulvan för tyska marinen chartrades en del Reuters fartyg av tyska marinen under andra världskriget.

En tredje son till Gustaf E Reuter var Terje Hakon Reuter som enligt osäkra uppgifter ska ha varit bosatt på Mallorca och en riktig extrem festprisse.

Gustaf E Reuters dotter Margit Reuter (1909-?) var gift med polismästare Gillis Kleberg (1899-1970) och mor till John G. Kleberg (1930-2009), gift med Margareta Wallenius och i många år den ledande personen i Wallenius-rederierna.

Terje (Gustaf) Reuter (1924-2005) var för sin del sonson till Gustaf E Reuter, gift med skådespelaren Bojan Westin och far till skådespelaren Suzanne Reuter.  Vem som var Terje Gustaf Reuters far har jag inte kunna utröna, men nån av sönerna till Gustaf E Reuter var det.

MT Sigrid Reuter

MT Sigrid Reuter, byggd 1926

Billners Rederi

Del 20 av 25 i serien Rederier

BillnersGrundades 1928 som Rederi AB Sylvia i syfte att transportera kol för Billners Kolimport AB (grundat 1919). Omvandlades dock snart till ett tankrederi. Namnet ändrat till Billners Rederi AB år 1945.

Grundare av rederiet var Albert Billner (1892-1958) och efter hans död tog sönerna Kjell A. Billner och Rolf A. Billner över företaget. Albert Billner ägde också Trawl AB Skagen (Trål AB Skagen), ett av de svenska företag som ägde ångtrålare. Trawl AB Skagen grundades 1926 och år 1946 ändrades namnet till Billners Handels AB.

Yngste sonen Kjell A. Billner (1919-??) som VD och styrelseledamot från 1956 och den äldre sonen Rolf A. Billner (1917-??) styrelseledamot från 1951. Billner-koncernens verksamhet upphörde i början av 1980-talet.

Albert Billner och sedan hans änka Helfrid Billner (f. Söderberg) ägde åren 1938-1971 en fastighet på Särö. Även Kjell A. Werner och hans första fru Margaretha Werner hade Särö som sommarställe.

MT Mary Billner

MT Mary Billner, byggd 1958.

Waterloo

Del 32 av 32 i serien Landerier

Ett landeri i Gamlestaden i Göteborg som år 1880 avstyckades från landeriet Marieholm och köptes av grosshandlaren H.J. Matsson. Köptes 1883 av Göteborgs Arbetshem för kvinnor, en förening för att hjälpa prostituerade att komma tillbaks till ett vanligt liv. 

Göteborgs stad inlöste landeriet 1902 och gården revs 1950.

landerier_ost5

Marieholm

Del 31 av 32 i serien Landerier

Marieholm var ett landeri i Gamlestaden i Göteborg, där landerimarken. Manbyggnaden revs 1938. År 1860 angavs landeriets areal till 74 tunnland och 15 kappland. Marieholms taxeringsvärde uppgick 1890 till 110 300 kronor och arealen till 8 718 500 kvadratfot. Huvudgården låg vid nuvarande Johan Gertssons gata 5-7, direkt nordväst om Gamlestadsbro vid Säveån.

Ett av fyra ursprungliga landerier som anlades på den mark där staden Nya Lödöse låg tidigare. De andra tre var Kviberg (också Gamlestadens landeri, senare Mariedal), Kristinedal och Ånäs.

Landeriets äldsta kända arrendator var sannolikt Gert Tommesson på 1600-talet(eller möjligen holländaren Tonnis Stoffelsson). Besittningsrätten tillföll hans änka och efter 1675 Johan Gjerdtsson (död 1692), troligen sonen i familjen. Det arrenderade området utgjorde cirka 50 tunnland – till stor del tidvis översvämmad mark. Området för landeriet började tidigt att bebyggas. En karta från 1696 visar en större byggnad.

Efterhand utökades området, troligen genom invallning av strandområden. En av ägarna, von Holten, skrev i slutet av 1700-talet:

”Nu begynte jag med all styrka odla den derwid belägna Stora Holmen på Holländskt sätt: genom fredsdikning, plöjning, återfyllning och dikning blev marken uppfriskad och jag skördade en wälsignad frukt för all möda, kostnad och besvär, …”

Efter Johan Gjerdtssons död 1692, avyttrade arvingarna besittningsrätten till handlanden Lars Bratt. Landeriet stannade i familjen Bratts ägo till 1727, då källarmästare Daniel Breides tog över. Breides arvingar avyttrade rättigheterna 1762 till commerse- och politieborgmästaren Lorentz Tanggren, med förbehållet att fru Adelheit Breide ”i sin lifstid må nyttja then uppå gården wid Landswägen stående byggning”.

Året efter köpet överlät Tanggren landeriet på sin dotter Maria och hennes man, skeppskaptenen Jacob Habicht. Namnet Marieholm förekommer första gången år 1800 som Mariæholm, och har eventuellt fått sitt namn efter dennes hustru, men det kan också vara efter parets efter dotter. Besittningsrätten såldes av Habicht 1792 till rådman Johan Minten. År 1807 köptes landeriet av kamrer Johan Jacob von Holten, som i sina memoarer berättar:

”Både jag och min Hustru hade en oemotståndlig längtan efter landlefnaden. Jag speculerade härs och twärs, att ernå en för oss passande lönande Egendom, och beslöt att inropa ett närbeläget landerie efter en Enka, för hvilken jag och min gamla wän, en Sockermästare, woro förmyndare; men när auctionsdagen kom, hade han sjelf lust att köpa det; jag war honom mycket förbunden, wille ej stöta wänskapen och måste alltså afstå derifrån. När denne wännen blifvit ägare deraf med förbehåll, att Enkan, som merendels war rusig, skulle så länge hon lefde, bo gratis på Egendomen; så hände sig lyckligtwis, att grannen näst intill, en Rådman, som lefde med sin kära hälft i beständig Antipathi, ej kunde trifvas på landet och fördenskull war hågad att sälja sitt Landeri. Jag fick köpa det för billigt pris, …”

von Holten mottog ofta inkvarteringar under krigsåren av trupper som passerade förbi. Bland andra var den populäre kronprinsen Karl August gäst här, då han besökte Göteborg. Han köpte sedermera Aspenäs säteri, dit han flyttade med sin familj samt arrenderade då bort Marieholm. von Holten avled år 1841 och efterträddes av sin son på Marieholm, hovrättsauskultanten Johan David von Holten. Marieholm löstes in av Göteborgs stad 1889 för 123 000 kronor. Beslutet togs av stadsfullmäktige den 5 september samma år. Skälet till förvärvet var främst att staden behövde marken som upplag för sina muddermassor från Göta älv.

landerier_ost4

Dessförinnan hade flera områden avsöndrats från landeriet; 1806 etablerades Mariebäck, där Gamlestadens första skola byggdes, 1859 avstyckades ytterligare en bit mark för folkskolans behov, 1880 ett område som blev landeriet Waterloo samt den mark som exproprierades för Bergslagernas järnvägar.

Manbyggnaden, som revs 1938, utgjordes av en cirka 28 meter lång tvåvånings byggnad, uppförd av timmer med yttre och inklädda knutar. Den hade under sin sista tid fungerat som polisstation. Yttertaket var ett enkelt sadeltak, täckt med rött, enkupigt tegel. Marieholm uppfördes sannolikt under 1700-talets senare hälft. Möjligen kan stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg i Göteborg vara arkitekten. På den norra delen av Marieholms ägor låg Marielund, ett äldre cirka 15 meter långt bostadshus.

Göteborgs slakthus uppfördes på Marieholms marker 1903-05, efter ritningar av arkitekt Otto Dymling. Kostnaden uppgick till 3,4 miljoner kronor.

Stadsdelen (industriområdet) Marieholm såväl som Marieholmsgatan i stadsdelen Gamlestaden namngavs 1918 efter landeriet och därefter trafikleden Marieholmsleden 1972. Även järnvägsbron Marieholmsbron som går över Göta älv namngavs efter landeriet.

Huvuddelen av texten ursprungligen från Wikipedia. Editerad, rättad och förkortad.

Bellevue (Gamlestaden)

Del 30 av 32 i serien Landerier

Ursprungligen en del av Gamlestadens landeri (Kviberg).  Bellevue ägdes bland annat av Sally Heyman och Johan Jacob Ekman som köpte in flera av de delar (lotter) som det ursprungliga landeriet varit delat i.  Såldes ihop med Kviberg till staten av J.J. Ekman och Göteborgs stad år 1891.

landerier_ost6

Andra källor: CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923

Kviberg

Del 29 av 32 i serien Landerier

Ursprungligen en del av Gamlestadens landeri (Kviberg). I slutet av 1700-talet ägt av Christian Lund och därefter av bland annat Laurent Tarras, Carl Gustaf Brusewitz, Peter P. Ekman, Gustaf Henrik Ekman och Johan Jacob Ekman (Janne Ekman). Janne Ekman köpte också in Bellevue och andra delar av det ursprungliga landeriet Kviberg.

1891 såldes området till staten för 391 00o kronor enligt ett avtal mellan Ekman, Göteborgs stad och staten.  På ägorna byggde staten nya kaserner för Göta artilleriregemente som står kvar där än idag. 1895 stod kasernerna färdiga och regementet flyttade från befästningen på Kungshöjd till Kviberg. Vid denna tid låg ockå en kapplöpningsbana för hästar vid Kviberg. Militären är dock borta från Kviberg sen länge och en ny stadsdel har byggts på området.

Kvibergs kaserner

Kvibergs kaserner

Andra källor: CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923

Gamlestadens landeri (Mariedal)

Del 28 av 32 i serien Landerier

Landeri som låg där den gamla och tidigare SKF-fabriken ligger idag. Skapades vid upplösningen av Nylöse stad och omfattade de nordöstra delarna av den tidigare staden. Från början kallat Kviberg eller Gamlestadens landeri, senare Mariedal.

Landeriet som från början hette Kviberg var tidigt uppdelat på ett antal olika lotter där holländare bedrev trädgårdsodling och boskapsskötsel. I stadens räkenskaper 1643 upptas tre brukare: Petter Cornelisson, Direch Giisen (Giertsson?) och Estri Börjes. På 1700-talet är landeriet uppdelat i 6 delar. På flera av dessa har under 1700-talet mangårdsbyggnader funnits. Under 1800-talets senare del går en del av landeriet under namnet Mariedal, en annan under namnet Bellevue och ytterligare en under namnet Kviberg.

Mariedal innehades i slutet av 1600-talet av Johan Macklier och på 1700-talet av Wilhelm de Silentz såväl som av familjen Tham. I början av 1800-talet är en av innehavarna Laurent Tarras och på 1870-talet återfinns William McKay som äger. av hans dotter inlöstes landeriet för 80 000 kronor år 1885.

nya_lodose

Detalj ur karta från 1880, Regionarkivet GIV 74b. På kartan syns exempelvis landerierna Ånäs, Marieholm, Kristinedal och Waterloo samt resterna av Ny Lödöses vallgrav vilken löper i en halvcirkel kring Gamlestaden.

Andra källor: CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923

Kristinedal

Del 27 av 32 i serien Landerier

Landeri som etablerades redan på 1600-talet vid Nylöses upplösning som stad. Från början var det uppdelat på flera smålotter som förenades till en enhet först vid mitten av 1700-talet. Enligt uppgifter från 1760-talet anläggs ett landeri först av Gierdt Danielson som inkommit till Sverige från Hol- land under Gustav II Adolfs regeringstid. Under denna tid var landeriet uppdelat i en östlig och en västlig del. Den östliga delen innehades senare av Johan Gerdtsson som troligen är före- gångarens son. Östra hälften av landeriet kallades därför i början av 1700-talet för Johan Gerdtssons landeri.

Den västra delen omtalas i beskrivningen till 1696 års karta som bokhållare Åke Håkenssons gård i gamle stan, illustration 5. En intressent i denna del är Oluf Arvedsson som arrenderar gårdens kålgårdar som dessutom innehåller några fruktträd. Asmund Swahn köpte den västra delen av landeriet från bokhållaren Åke Håkansson. Efter Swahns död ärvdes det av hans son David Swahn och rådman Gabriel Kling, vilka år 1736 avyttrade det till kände Niclas Sahlgren.

Från 1730-talet innehades alltså hela landeriet av Niclas Sahlgren som också innehade Ånäs landeri på vars mark ett sockerbruk anlades. Under Sahlgrens tid besöktes gården bland annat av Carl von Linné. Efter Sahlgren tog Clas Alströmer över på Kristinedal. 1786 innehades landeriet av överste Benjamin Malmsköld pch på 1800-talet inneahdes stället av stadsmäklaren J.P. Ström och Anders Leffler.

1897 inlöste Göteborgs stad landeriet. Huvudbyggnaden på Kristinedals landeri stod kvar till 1960-talet då den revs för anläggandet av nya vägar och trafikplatser.

landerier_ost3

Andra källor: CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923