Stora Olskroken

Del 14 av 15 i serien Nylöselanderierna

Stora Olskroken (1624 då det redan var uttarrenderat benämndes det ”Wahammars äng”) kallades ett landeri (12:e roten 19) som låg där Olskrokstorget låg från början, dvs en bit väster om det nuvarande torget. Huvudbyggnaden låg precis på östra sidan av Gullbergsbron över Mölndalsån. Namnet Olskroken är känt från mitten av 1600-talet, men man vet inte riktigt dess ursprung. Kanske var det ägaren till Stora Olskroken 1651-1671, Ollrich Steinkamp som gav upphov till namnet.

Åren 1624-35 var Henrik Sahlefelt delägare i arrendet av Wahammarsäng. Han var också arrendator av det som senare kom att heta Fredriksdal och Oscarsdal (Sahlefelts land).

På landeriet uppfördes värdshuset Pryssekrogen år 1671. Värdshuset låg vid nuvarande platsen för Redbergsvägen 16, hörnet av Hökegatan. Den som anlade värdshuset var troligen amiralitetskommisarien Nicolaus Preutz (adlad von Preutz 1678), som sannolikt också är den som fick ge namn åt stället. År 1720 var innehavaren av krogen hustru Margareta Billowia, som dock misskötte sina åtaganden och därför blev av med rättigheterna 1724. Även Danska värdshuset har kallats Pryssekrogen.

1703 togs arrendet av Wahammarsäng över av borgmästare Hans von Gerdes (död 1723) tillsammans med rådman Wilhelm von Utfall. Hans von gerdes arrenderade även Sahlefelts land. 1723-1751, med undantag av åren 1738-1741 då Hans Liedgren arrenderade marken. Under denna period ingick marken i det som kallades Burggrevslyckan där också Gullbergs äng, Sahlefelts land (Ekmans äng), Tegelbruksängen och Getebergsäng ingick.

Stora och Lilla Olskroken 1790
Stora och Lilla Olskroken, landerimark arrenderad av Gubbero (Bauers ägor) och Redberget 1790

1859 etablerade företaget Thormählen & Hoppe sin tvål- och såptillverkning vid landeriets huvudbyggnad.

Thormählen & Hoppe
I bakgrunden Thormählen & Hoppes fabriker samt (med fyra gavelfönster) hus (kanske landeribyggnaden) tillhörande stadens 12 rote, nr 19.
Olskroken 1860
Stora och Lilla Olskroken 1860

Landeriet inlöstes av staden år 1860, men byggnaderna fanns kvar fram till 1930-talet.

I den stora utbyggnadsplanen för Göteborg som fastställdes 1866, ingick södra Olskroken som skulle användas till så kallade ”arbetarebostäder”, det var tydligt angivet med tretton kvarter. En reviderad plan för Olskroken fastställdes 1880 och de följande trettio åren byggdes landshövdingehus på större delen av området.

 

Serienavigation<< SkräppekärrLilla Olskroken >>
Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.