Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Bagaregården

Del 23 av 32 i serien Landerier

Liksom landeriet Härlanda var Bagaregården beläget på det som var Härlanda hemmans gamla marker innan de donerades till Göteborgs stad. Det landeri som fick namnet Bagaregården, kallades under hela 1600-talet och långt in på 1700-talet för Härlanda, medan det landeri, som senare uteslutande fick detta namn, då benämndes Härlanda Äng.

I början av 1600-talet utarrenderades dessa områden till olika konsortier av stadens främsta män, som använde ängarna till betesmarker för sina kreatur. Namnet Bagaregården kom i bruk först sent på 1800-talet, dock påträffas namnet ”Bakaregården” i en skrivelse till magistraten redan 1671. Bagaren Joachim Schönfelt betalade år 1651 10 daler och 16 öre ”för et stycke Landh wedh Herlanna, som Torsten Bechbrennare til forne brukat, stort 7 morgen 530 roder”. Det är efter denne bagaren som stadsdelen fått sitt namn.

Efter att Paul Jürgenson fått landeriet upplåtet på sig år 1679, började det få karaktären av lantegendom. Det är först nu som bebyggelsen av området påbörjas, för när Jürgenson år 1685 får förnyelse på upplåtelsen, meddelas att detta beviljas:

”… i anseende till det myckna arbete, möda och anseenliga kostnad, som han både till en gårdz uppbyggande och ett elliest tufwigt och stenigt Landz rödiande och cultiverande använt hade”. Det anges att landeriet är ”… wäll bebygder medh 2:ne wäll upplanterade Trägårdar medh åthskillige unge fruchtsamma trän utj samme trägårdar och brede widh så i trägårdarne som i giärdet åthskillge små dammar upkastade”.

Jürgenson innehade landeriet till sin död år 1696, då det övertogs av hans änka Cecilia Jeurgens. Tio år senare bytte egendomen åter ägare, den övertogs då av mågen J. N. Aschen, gift med Brita Maya Jeurgens, som innehade gården till sin död 1734. Därefter behöll hans arvingar den till år 1738.

År 1758 inköptes landeriet av källarmästare Johan Minten. Han drev ett populärt värdshus på landeriet. Vackra vår- och sommarkvällar drogs göteborgarna dit i stora skaror. Efter dennes död 1786 behöll änkan, född Regina Elisabeth Werkamp besittningsrätten till 1799. Paret hade 16 barn. Änkan drev värdshusverksamhet tillsamman med sonen Johan Minten d.y. som var delägare i Niklas Björnbergs handelshus intill 1784. 1799 övertogs besittningsrätten av handlanden Anders Fröding och från 1809 av hans änka Johanna Elisabeth Fröding (född Minten), som 1811 sålde den till major Carl af Petersens. Av dennes konkursbo, inlöstes landeriet år 1831 av brodern, löjtnant H. af Petersens. År 1834 såldes landeriet till friherre G. Bennet. Bagaregårdens areal under Härlanda hemman som tillhörde Göteborgs stad, beräknades 1855 uppgå till drygt 82 tunnland.

Under 1880-talet ägdes Bagaregården vidare av Johannes Schuback, J.R. Francke och D.O. Francke. Bröderna Francke sålde besittningsrätten till Morten Waern år 1874 för 75 000 riksdaler.

Bagaregården

Bagaregården i början av 1900-talet

Göteborgs stadsfullmäktige beslutade 1 juni 1899 om att lösa in landeriet Bagaregården av Morten Waerns änka Emma Waern (född Nerman) från Billingsfors, för 100 000 kronor. Landeriets huvudgård var dock genom kontrakt utarrenderad till trädgårdsmästaren N. P. Jonsson under tiden 14 mars 1895 och samma dag 1910.

År 1934 flyttade Redbergslids folkbibliotek, ett av Göteborgs folkbibliotek, in i det gamla landeriet Bagaregården. Bottenvåningen har också inrymt Gamlestadens ungdomsgård, senare kallad Bagaregårdens fritidsgård, vilket var Sveriges första kommunala fritidsgård, öppnad 1936.

Bagaregården

Bagaregården idag

Andra källor: CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923

Serienavigation<< GubberoHärlanda >>
Advertisements

One Response to Bagaregården

  1. […] Bagaregården […]

Kommentera