Rut Adler

Ruth Adler

Ruth Adler som ung.

Rut Adler (född Hallenborg) var ett av fem syskon i ett stort lanthushåll. Modern dog då Rut var liten. Som trettonåring kom hon till flickskolan i Helsingborg. Hon gifte sig 1908 med Axel Adler, som hon träffat på Alnarps lantbruksinstitut och de bosatte sig på gården Ekered i Dvärred, Lindome. Makarna var socialt och kulturellt intresserade och deras gård kom att utvecklas till en informell folkhögskola, där JUF (Jordbrukare-Ungdomens Förbund) kunde disponera större delen av huset. År 1925 bildades i Lindome en avdelning av JUF med ett femtiotal medlemmar. Däribland även den blivande författarinnan Astrid Pettersson.

Hon var först liberal och medlem i Frisinnade kvinnor. I riksdagsvalet 1928 stod Rut Adler på en frisinnad kvinnolista. Under lång tid var hon aktiv inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och dess ordförande 1926-1929. Hon arrangerade även ett riksomfattande fredsmöte på Ekered i mars 1931, med bl.a. Elin Wägner som föreläsare. I Ekered hade man tidvis under depressionsåren internatskola för unga arbetslösa. Rut Adler var också kommunalt verksam, bland annat i Lindome kommuns fattigvårdsstyrelse och barnavårdsnämnd.

Under trettiotalet radikaliserades Rut Adler och inträdde 1934 i Lindome arbetarkommuns kvinnosektion. Under sin socialdemokratiska tid engagerade sig Rut Adler starkt för tjeckoslovakiska flyktinghjälp och för Spanienhjälpen. I Göteborg var hon med om att bilda Sveriges första Spanienkommitté den 4 oktober 1936. Mot slutet av sin tid som socialdemokrat kom hon alltmer i opposition mot partiet och blev 7 februari 1940 utesluten från socialdemokraterna ”p.g.a. kommunistisk aktivitet”.

Lindome kommunistiska arbetarkommun bildades i oktober 1940. Bland de första medlemmarna märktes Knut och Signe Karlsson samt Rut Adler som just hade kommit med i SKP. 1940 försökte hon få till stånd ett visst praktiskt valsamarbete mellan Socialdemokraterna och kommunisterna i Lindome. Socialdemokraterna avböjde dock. I framgångsvalet 1946 valdes Rut Adler och Knut Karlsson in i kommunfullmäktige, som hade 25 medlemmar.

Under åren 1950 – 1962 var hon ordförande i Göteborgsavdelningen av Svenska Fredskommittén. När USA:s angreppskrig i Vietnam kom fram i ljuset arbetade hon frenetiskt för att bekämpa förbrytelsen. Bland annat skrev hon många brev till president Johnson och hjälpte avdelningar inom Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV) att under 1965 skriva protester till amerikanska ambassaden.

Vid brytningen inom VPK 1967 lämnade Rut Adler partiet och var fram till sin död 1969 medlem i KFML. Även efter 1967 jobbade hon oförtröttligt vidare. Vid ålder av 80 år skrev hon brev till Tage Erlander om svensk EEC-anslutning. Två år tidigare hade hon haft en debatt i Göteborgsposten med statsministern i samma fråga.

 

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.