Skeppsredare Axel Broström (1838-1905) började sin bana som redare med en galeas på Vänern. Han köpte eller lät bygga flera ångare för fraktfart på ryska och tyska östersjohamnar. År 1881 bildade han Ångbåts AB Ferm i Kristinehamn och 1890 Ångfartygs AB Tirfing i Göteborg, som köpte flera stora engelska ångare för fraktfart på Nordsjön och malmtransporter från Oxelösund och Narvik.
Sonen Dan B. (1870-1925) övertog faderns firma. Redan 1901 hade denna börjat bygga nya fartyg på engelska och svenska varv. ’B. insåg snart nyttan av ett organisatoriskt sammanhang mellan ett storrederi och ett skeppsvarv, då därigenom redarens intressen vid nybyggnad och reparationer i högre grad kunde tillgodoses, avrjämte omkostnaderna kunde sänkas och konkurrensmöjligheterna underlättas’ 1915 köpte den broströmska koncernen Eriksbergs Mek. Verkstad och 1916 aktiemajoriteten i Götaverken.
Dan B. förde in den svenska sjöfartens utveckling i nya banor: regelbundna ångbåtslinjer startades till utomeuropeiska länder. Hit hörde SVenska Ostasiatiska Kompaniet (1907), Svenska Levantlinjen (senare Sv. Orientlinjen) och Sv. Amerika-Mexiko-linjen (1911), Rederi AB Sverige-Nordamerika (senare Sv. Amerika Linien) (1914). Vid B:s död hade broströmkoncernen 47 fartyg och representerade Sverige största rederirörelse.
Dan Broström var ledamot av andra kammaren och 1914-17 sjöförsvarsminister i Hammarskjölds regering. Han skötte till enbörjan sina rederier samtidigt ’men under trycket av en växande opinion avstod han därifrån 1916’.
Hans hustru Ann-Ida B. (1882-1966) spelade efter mannens död en ledande roll inom koncernen. 1938 trädde sonen Dan-Axel B. (f.1915) in i familjeföretagen och har nu ledningen av koncernen.
Dan-Axel B. är styrelsemedlem i Skandinavbanken och i en rad storföretag: Asea, Turitz m.fl. Sammanlagt innehar han 33 styrelseposter. Även andra medlemmar av familjen är engagerade i koncernen.
Familjen Broströms privata förmögenhet uppgick 1957 till 48 miljoner kronor. Bolagen inom koncernen representerar emellertid avsevärt större värden. En dagstidning uppskattade i slutet av 1961 koncernens tillgångar till ett minimivärde av 2 miljarder kr. i denna summa skulle ingå värdet av 100-talet fartyg samt Eriksbergs varv m.m. Familjen Broströms privata nettoförmögenhet beräknades av koncentrationsutredningen till ca 165 mkr.
Moderbolaget inom broströmskoncernen är Ångfartygs AB Tirfing. Detta redovisar aktier i dotterbolag för nominellt 192 milj. kr, därav i 13 rederibolag 97 milj. kr och i 13 övriga dotterbolag 96 milj. kr. De 13 rederierna är Svenska Orient Linien, Svenska Amerika Linien, Svenska Ostasiatiska Kompaniet, August Leffler, Oceankompaniet, Göteborgs Bogserings & Bärgnings AB, Broströms Tender Service, Ångbåts AB Ferm, Motortank, Timex, Albatross, Hallands Ångbåts AB och Baltic Tender Service. Bland övriga dotterbolag är Eriksbergs Mek. Verkstads AB Det viktigaste.
I ESAB har Tirfing 25% av aktierna. Tirfing äger dessutom aktier i utomstående bolag för 46 milj. kr, däribland i Svenska Lloyd, vidare i Custos, Skandinavbanken, Bohusbanken, SKF, Volvo, Uddeholm, Bofors.
Koncernen vidgas ytterligare genom dotterbolag till dotterbolagen. Göteborgs Bogserings & Bärgnings AB har sålunda 9 dotterbolag, Svenska Amerika Linien 5 osv. Familjen Broström har även kapital placerat i vissa utländska rederiföretag.
Med familjen Broström ’r flera andra finansfamiljer förbundna genom giftermål. Dit hör släkten Mark. Knut J:son Mark (1869-1958) var delägare i Johansson & Carlander, grossistföretag för Gamlestadens produkter, samt under många år styrelseordförande i Gamlestaden, Götaverken och Ocean samt vice ordf. i SKF. Sonen Peter K:son M. (f. 1912) har övertagit familjeföretagen och är styrelseledamot i Transatlantic, SKF m.fl. bolag. Bland dem är Investment AB Asken som jämte familjen Wallenberg har en av de största aktieposterna i SKF och dessutom stora aktieposter i andra företag. Enligt koncentrationsutredningen är två av de största ägargrupperna i Asken familjerna Mark och Carlander.
Ur C.H. Hermansson, Monopol och storfinans – de 15 familjerna, 1971