Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

augusti 2014

Ängholmens Varv

Del 8 av 19 i serien Varv

Ängholmens varv på Ängholmen invid Långedrag grundades vid mitten av 1800-talet av Lotsverket som från 1895 också disponerade ön som varit kronoholme sen 1823 under Sjöfartsverkets kontroll. Huvudägarna var från 1905 lotsarna vid Ängholmens lotsstation som då blldat ett aktiebolag för att bygga ut och driva varvet, AB Ängholmens Varf. Den första styrelsen betsod av Charles Palmqvist, , E. Berggren och O. Ahlberg.

1909 avgick Charles Palmqvist som VD och ersattes av en man som inte var lots,  Karl Rudolf. Karl Rudolf var också ordförande i fullmäktige såväl som direktör AB Långedrag (Långedragsbolaget). Det sistnämnda ett företag som köpte upp mark för avstyckning till villatomter och somäven i övrigt bidrog till att utveckla Långedrag till en badort. Huvudägare i AB Långedrag var AB Pripp & Lyckholm. Under Karl Rudolfs tid som VD utökades aktiekapitalet rejält och Karl Rudolf kom snart att bli huvudägare i  företaget.

Varvet byggde främst mindre träbåtar av olika slag, bland annat lotsbåtar och räddningsbåtar. Däribland några Stjärnbåtar, en båtmodell som utvecklades på varvet år 1913 av verkmästaren Jan Jacobsson. Under den tid varvet drevs av Karl Rudolf  byggdes också fyra stycken större fiskebåtar, den första byggdes 1911 och den sista 1917. 2 av dem byggdes till köpare i Fiskebäck.

1917 sålde Karl Rudolf aktiemajoriteten i varvet till Ivar LIgnell som arrenderade ut det till Sven Olsson som drev varvet tillsamman med bl.a. Petter och Gustav Olson samt Janne Jacobsson.Ivar Lignell var redare och bland annat aktiv i Aug. Leffler & Son. I början av 1920-talet blev det svåra år för varvet som lånade så mycket pengar att räntorna gjorde bolöaget olönsamt. Charles Palmqvist försökte då köpa varvet men resultatet blev istället att Ivar LIgnell ensam köpte varvet från banken som övertagit det. Han forstatte arrenderadera ut varvet till Sven Olsson.. Från 1920 arrenderades också en annan del av varvet ut till Adolf Lager, tidigare anställd mellan 1905 och 1919 vid Guldbrandsens varv i Klippan. Han drev en motorverkstad.  1824 beslutades att sätta bolaget i likvidation då då all verksamhet vid varvet bedrevs. Likvidationen avslutades dock inte förrän 1929.

År 1931 övertogs varvet av Adolf Lager under firmanamnet Ängholmens Yacht & Motorbåtsvarv.  Mellan 1935 och 1962 sysslade varvet främst med reparationer och underhåll av småbåtar. 1962 övertogs rörelsen av Adolf Lagers son Harry Lager och dess hustru Birgit som för ändamålet bildade Ängholmens Varvs AB. Serviceverksamheten utökades till mindre båtar i yrkestrafik, taxibåtar med mera. Paret Lager drev varvet fram till 1987 då det såldes tilL Eklanda Bygg AB som dock snart sålde varvet vidare till Nautor AB (Swanbåtar) som gav det namnet Ängholmens Marina AB. Varvet såldes sen vidare till Ringen Group och senare tilL Capinova. 1991 stod Östgötabanken som ägare och de hyrde ut varvte till David Olivegren och Miekael Hinnersson som byggde träbåtar under namnet Ängholmens Båtbyggeri. 1995 lades denna verksamhet ner.

Ängholmens Varv ägs sen 1996 av Västvarv vars formella namn tycks vara Ängholmen Förvaltning AB som ägs av familjen Åberg. Det är idag en marina (hamn för småbåtar) som också syssalr mede vinterförvaring av båtar. Det finns ingen egentlig varvsverksamhet.

Ängholmens varv

Ängholmens varv

Andra källor: Fiskebåtarna & Varven, Skeppsbyggarna, 2007

Advertisements

Nya AB Göteborgs Varv

Del 7 av 19 i serien Varv

Varv i Göteborg som ägdes av Lennart Ullberg, också ägare av AB Nordverk som tillverkade delar till Volvo och Saab samt dumprar, väghyvlar och andra arbetsfordon. Från början, 1945 startades bolaget, låg Nordverks verkstäder i Karlstad och Åmål, men 1950 öppnades en ny fabrik i Uddevalla, i det gamla textilföretaget Kampenhofs lokaler.

Varvet i Göteborg ska ha legat något uppströms i förhållande till Göteborgs Fiskhamn. Det  är svårt att begripa var det faktiskt låg nånstans, men enligt bilder i boken Ståltrålare från 2012 bör det ha legat någonstans i det som idag är Marieholms industriområde

Åren 1956-61 genomförde AB Nordverk och Nya AB Göteborgs Varv ett par märkliga fartygsaffärer som troligen var av skatteteknisk natur. Dvs de gjordes troligen för att minska skattebetalningarns för bolagen eller för Lennart Ullberg själv.

1959 byggde varvet den första fiskebåten av stål med Sverige som byggland. Det skulle bli ytterligare tre färdiga ståltrålare och dessutom ett skrov. Varvet avvecklades redan 1964 och det fartygsskrov som då fanns kvar på varvet färdigbyggdes till en fiskebåt på Nya Halmstadsvarvet AB  där Yngve Smith var VD. Han hade tidigare varit VD på Nya AB Göteborgs Varv. Bygget av skrovet hade påbörjats redan 1960 på varvet i Göteborg

Lennart Ullberg flyttade utomlands 1975 efter att ha lämnat företaget 1972. Vid denna tid hade Nordverks fabrik i Uddevalla omkring 500 anställda.  Hela företaget hade ungefär 600 anställda 1972. Då satt Göran Ullberg (son till Lennart Ullberg), Kurt Mark, Bengt Skånsberg, Karl-Åke Svensson och Rune Pettersson i styrelsen.

1978 fick AB Nordverk problem, sålde för en krona till en nyägare, men gick i konkurs 1984.

Andra källor:

  • Blom, Bornmalm, Bång, Ståltrålare i svenskt fiske 1959-65, 2012
  • Sveriges 1000 största företag, 1973
  • Svensk Industrikalender 1974

Mobergs

Del 6 av 19 i serien Varv

Varv som låg vid Färjenäs i Göteborg. Kallas i allmänhet för Carl H. Moberg i de källor jag funnit.

Carl H Moberg

Carl H Moberg

Carl Hilmer Moberg (1876-1957) var född i Kovikshamn, Torsby socken och var till sjöss några år innan han övergick till båtbyggeri. Han blev anställd på Otto Salomon Abrahamssons varv på Färjenäs och gick in som kompanjon och delägare 1917.  Varvet gick under denna tid under namnet Abrahamsson & Moberg och byggde bl. a. utlottningsbåtar till GKSS. En senare ägare till Abrahamssons varv var var Torsten Abrahamsson, känd byggare och konstruktör av mindre träbåtar. Han ska senare ha varit verksam vid Varvet Kusten i Majorna och arbetade därefter på Fiskebäcks Båtvarv AB.

1925 startade Carl H Moberg eget varv i Färjenäs söder om färjeläget på mark arrenderad av Johnsonlinjen.

Mellan 1926 och 1928 arbetade också Jac M. Iversen vid varvet. Han ritade under denna tid bl.a. annat 5 fiskebåtar för J.W. Bergs varv på Hälsö. De var bland de första båtarna som Bergs varv byggde. Jac Iversen flyttade sedan till Stockholm där han först arbetade på Neglingevarvet, men från 1930 drev han den egna konstruktionsfirman Iversen Yacht AB. Innan han arbetade vid Mobergs var var Iversen verksam vid ett eget varv vid Son i Norge.

Sönerna till Carl H. Moberg, Yngve Moberg (f 1900) och Rolf  Moberg (f 1910) blev efterhand också delägare. Varvet byggde yachter och mindre båtar samt s k folkpråmar för Götaverken. Vid varvet har det bl.a. byggts ett antal kosterbåtar, långedragsjullar, stjärnbåtar med mera under årens lopp.

Mobergs varv

1938 började Vilhelm Gotenius (1913-1988) på Mobergs Båtvarv. Efter en tid slutade han men återkom 1947 och blev då delägare i varvet. I början av 1949 blev varvet uppsagt från sitt område av Johnssons och Vilhelm Goteniusköpte det för 12 000 kr. Efter diskussion med Rolf Moberg blev denne delägare och kompanjon. I avvaktan på en lösning av lokalisering fortsatte verksamheten på två pråmar förtöjda vid Färjenäs. På Ringön fann man då ett pråmvarv, som var till salu och dit flyttades verksamheten i augusti 1950. För den vidare historien se Gotenius varv.

Gamla ångbåtsbryggan och Mobergs varv, Färjenäs

Gamla ångbåtsbryggan och Mobergs varv, Färjenäs, 1928. Konstnär: Filip Wahlström

 

J 18 byggd på Carl H Mobergs varv i Färjenäs

J 18 byggd på Carl H Mobergs varv i Färjenäs

Not. Tack till Gilbert Janson som bidragit med kompletterande information samt bilder på Gotenius och Moberg.

Gotenius Varv

Del 5 av 19 i serien Varv

Ett av två kvarvarande varv i centrala Göteborg. Det andra är det tidigare Götaverken, också kallat Cityvarvet, numera Damen. Formellt heter företaget AB Gotenius Varv & Mekaniska Verkstad.

Gotenius Moberg

Vilhelm Gotenius och Carl H Moberg

Varvet är det tidigare Carl H. Mobergs varv som startades 1925 vid Färjenäs på Hisingen på mark arrenderad av Johnsson-linjen. 1938 började Vilhelm Gotenius (1913-1988) på Mobergs Båtvarv. Efter en tid slutade han men återkom 1947 och blev då delägare i varvet.

I början av 1949 blev varvet uppsagt från sitt område av Johnssons och Vilhelm Goteniusköpte det för 12 000 kr. Efter diskussion med Rolf Moberg blev denne delägare och kompanjon. I avvaktan på en lösning av lokalisering fortsatte verksamheten på två pråmar förtöjda vid Färjenäs. På Ringön fann man då ett pråmvarv, som var till salu och dit flyttades verksamheten i augusti 1950.

Rolf Moberg var kvar till sin pension 1975 och hans son, Roine Moberg, arbetade där till sin pension.

Vid denna tid ägande sig varvet också åt nybyggen. Bland annat byggdes tre stycken fiskebåtar av stål åren 1960-62.

Mats Gotenius tog över efter faderns bortgång 1988. Varvet arrenderar 8 000 kvadratmeter mark på Ringön mellan Tingstadstunneln och Göta älvbron.

Gotenius varv har två flytdockor, varav den största kan ta fartyg upp till 6 000 dwt och en slip.  Idag är företaget ett av de ledande reparationsvarven i Sverige för specialfartyg inklusive fiskebåtar och färjor, museifartyg och kustfartyg. Varje år reparerar och underhåller varvet mer än 100 båtar och fartyg.

Företaget har totalt cirka 20 anställda. I styrelsen sitter Mats Gotenius och Jan Forslund.

Gotenius varv

Gotenius varv

Gotenius Varv

Andra källor:
Blom, Bornmalm och Bång, Ståltrålare i svenskt fiske, 2012
Gilbert Janson som bidragit med kompletterande information och bilder

Vikens varv

Del 4 av 19 i serien Varv

Grundades 1749 av Peter Samuelsson Bagge och Fredrik Henrik af Chapman. Kallades också Baggens varv. Af Chapman sålde sin andel redan efter 5 år. Övertogs av Carl Bagge efter faderns död.

Skeppen Götheborg (II) och Drottningen byggdes på Vikens varv. Götheborg (II) hade 530 läster, 20 kanoner, 170 man och gjorde enbart 2 resor. Förliste vid Kap, 8 mars 1796, under 3:e utresan. Drottningen hade 542 läster, 20 kanoner, 150 man och gjorde också bara 2 resor. Förliste på Humberön vid Arendal i Norge, 9 januari 1803, under 3:e utresans första natt. Dessa två var de största fartygen som byggdes för Ostindiska kompaniets räkning.

När Carl Bagge i sin tur dog övertog det göteborgska handelshuset A. P. Frödings Enka varvet Viken. På varvet var då Carl Weinberg disponent. 1825 övertog Ambrosius Landgren varvet samtidigt som han övertog Gamla varvet. De två varven drevs därefter som enhet under namnet Gamla varvet.

Klippans varv

Del 3 av 19 i serien Varv

Varvet var verksamt redan på 1700-talet som Ostindiska Kompanisets utrustningsvarv där fartygen låg för att utrustas och ställas i ordning inför resorna. När Ostindiska Kompaniet upphörde 1813 inköptes varvet av Göteborgs stad.

Företaget som bar namnet Klippans Varv startade år 1900, låg vid sidan av Carnegieska bruket, och skulle från början bygga och reparera kappseglingsyachter och andra mindre båtar. Redan följande år beslöt varvsledningen att även bygga större fartyg, speciellt stålfartyg. På våren samma år sträcktes kölen till en ståltoppad skonare, en så kallad fore and aft-skonare, konstruerad av ingenjör John Johnsson. 

Detta första försök blev en stor framgång för varvet. Fartyget såldes redan på stapeln till skeppsredaren Grube i Marstad i Danmark och erhöll i dopet namnet H.C. Grube. Varvet fortsatte på den inslagna banan, och efter Grube byggdes ytterligare två fartyg av samma typ och storlek, först Dagny och sedan Cecilia. Efter Cecilia byggdes en fyrmastad skonare, den första av sitt slag som byggdes på ett svenskt varv.  Cecilia var Sveriges och även Europas första större motordrivna segelfartyg.

I början av 1900-talet utvecklade varvet en tändkulemotor med namnet Populär. 1909 gick dock företaget i konkurs varvid varvsverksamheten övertogs av O. Guldbrandsen & Son AB. Ett gammalt göteborgsföretag som tillverkade kassaskåp. Mellan 1907 och 1920 byggde varvet också ett 20-tal fiskebåtar av lite större storlek liksom en del andra större träbåtar av olika slag. År 1918 övertogs Guldbrandsens av norska intressenter som dock gjorde konkurs 1933. Ur boet rekonstruerades Ideals Motorfabrik som fortsatte varvsverksamheten och motortillverkningen fram till 1959 då företaget las ner. Sigvard Carlsson som drev Knippla Skeppsvarv köpte tillgångarna på auktion och transporterade allt av värde ut till Knippla.

Ideals Motorfabrik

Ideals Motorfabrik. Foto: Harald Björn

Ideals Motorfabrik

Ideals Motorfabrik, 1940. Foto: N. Wimarson

Andra källor: Fiskebåtarna och varven, 2002

Af Ström

Del 30 av 39 i serien Adliga familjer från Göteborg
Endast för medlemmar

Ånäs landeri

Del 26 av 32 i serien Landerier
Endast för medlemmar

Stora Olskroken

Lilla och Stora Olskroken (1624 benämnd ”Wahammars äng”) kallades de landerier som låg strax norr om nuvarande Olskrokstorget. Namnet Olskroken är känt från mitten av 1600-talet, men man vet inte riktigt dess ursprung. Kanske var det ägaren till Stora Landeriet 1651-1671, Ollrich Steinkamp som gav upphov till namnet.

Området för Olskrokstorget tillhörde i mitten av 1800-talet Stora Olskroken i 12:e roten. I den stora utbyggnadsplanen för Göteborg som fastställdes 1866, ingick södra Olskroken som skulle användas till så kallade ”arbetarebostäder”, det var tydligt angivet med tretton kvarter. En reviderad plan för Olskroken fastställdes 1880 och de följande trettio åren byggdes landshövdingehus på större delen av området.

Vidkärr

Gård som till en början sannolikt låg på mark tillhörig Torpa by. Därefter ägd av Hospitalet i Nya Lödöse och senare av Hospitalet i Göteborg. 1772 friköptes gården av brukarna varefter den samma år såldes vidare till Lars Quiding. Ägdes av familjen Quiding under större delen av 1800-talet. Lars Quiding ägde också Fräntorp åren 1754-70. Under denna tid utvidgades gården genom en rad köp av mark, däribland hela Torpa by. Hela Vidkärr inklusive Torpa by köptes sent på 1800-talet av Säfveåns AB.

Vidkärr

Vidkärr

Säfveåns AB sålde så småningom, förmodligen 1926, hela Vidkärr inklusive Torpa till Göteborgs stad. På 1950- och 60-talet var herrgården ungdomsgård och idag är det bland annat en förskola i lokalerna.

Vidkärr

Vidkärr idag