Lazarus om Nils August Silfverschiöld

På Kobergs säteri i Vestergötland föddes Nils August Silfverschiöld år 1787. Genom sin moder, sondotter till Jonas Alströmer och dotterdotter till Nils Sahlgren i Göteborg, blef han genom dessas testamentariska förordnanden utsedd att blifva en af Sveriges störste jordägare.

Silfverschiöld studerade vid Upsala akademi i 7 år, tog hofrättsexamen samt ingick som e. o. tjänsteman så väl i hofrätten som kongl. m:ts nedre justitierevision. Under sin studietid gjorde han vidsträckta resor genom Norrland, via Torneå till Finland och därifrån till Petersburg och Moskwa. Efter slutade studier genomreste han först Norge samt därefter under halftannat års tid England, Skotland och Irland. Från England styrdes kosan år 1810 till Paris, vid hvilken tid Napoleon stod på höjden af sin makt, och den svenske ädlingen var närvarande vid Napoleons förmälning med Marie Louise. En under hans vistelse i Paris inträffad händelse påminner, ehuru obetydlig i och för sig själf, lifligt om den gamla satsen, att af små orsaker härledas ofta stora verkningar.

Den bekante ”kungamakaren” baron Otto Mörner befann sig just då i Paris och hade  egenmäktigt satt sig i förbindelse med marskalk Bernadotte rörande tronföljarevalet i Sverige. Mörner ansåg sig hafva vunnit sitt mål. Frågan gällde dock att kunna komma hem så tidigt till riksdagen i Örebro, att valet där icke innan dess hunnit blifva afgjordt. Men kungamakaren, som alltid var stadd i penningebehof, stod utan reskassa hem. Hos svenske ministern i Paris, Lagerbielke, hade hans begäran i detta afseende blifvit snäft afvisad. Lagerbielke, som förde ett mycket lätt och gladt lif i sällskap med nöjets lätta prestinnor, var själf alltid ansatt af björnar, och detta i så hög grad, att han blef bysatt på S:t Pelagie för skuld. Otto Mörner anförtrodde då sina planer och sina bekymmer för hemresan åt den unge Silfverschiöld samt fick af honom genast det erforderliga beloppet. Denna vänskapstjänst är hörnstenen af Bernadotteska dynastiens konungatron. Ty det är bekant, att i och med Mörners hemkomst opinionen inom riksdagen allt mer och mer tournerades till Bernadottes förmån, ej minst genom de löften om guld och gröna skogar från den franske marskalken, hvilka Mörner och konsorter läto utsprida.

Nils August SilfverschiöldÅret därpå hemkom Silfverschiöld till Sverige och öfvertog vid sin faders strax efter timade död fideikommissrätten till de stora egendomarna Dal,Gåsvadholm, Koberg, Lifvered och Stora Alfhem,åt hvilkas förvaltning han sedan ända till sin död ägnade sig. Efter dessa egendomars tillträde införde han de förbättringar i jordbruket, hvilka han inhämtat under sin vistelse i England, och följde med oförminskadt nit tidens allt mera stigande utveckling i detta hänseende, liksom han under den senare perioden af sitt lif nedlade betydande kostnader på den rationella hushållningen af sina vidsträckta skogar. Redbar och rättrådig som människa, var han som husbonde allvarlig och noggrann, men på samma gång faderligt mån om sina underhafvandes bästa, uppförde småskolor och slöjdskolor samt insatte penningar i lifränteanstalten för godsens barn för att tillförsäkra dessa hjälp på gamla dagar.

Friherre Silfverschiöld var en aristokrat af gamla stammen, hvilken i sitt namn såg en dyrbar pligt till egen förädling, men han var en liberal aristokrat, sådan man är det under Albions fria konstitution, och med sådant skaplynne var det naturligt, att hans politiska åsikter också voro frisinnade. Visserligen visade han sig icke så ofta på Riddarhuset, men då han infann sig, deltog han med lifligt intresse i förhandlingarna och företrädesvis i den häftiga partikampen under 1840—1841 och 1844—1845 års riksdagar, vid hvilka han var
ledamot af statsutskottet.

Få medlemmar af vårt Riddarhus hälsade ock med så ärlig tillfredsställelse som han vårt nya statsskick, for hvars genomförande han lifligt intresserade sig.

Någon ordensdekoration mottog han aldrig.

Bibehållande ända till sin lefnads slut tankens och minnets skärpa, afled i Göteborg den gamle ädlingen vid 91 års ålder och efterlämnade en boupptecknad förmögenhet:

Tillgångar …… kr. 3,946,233:60
Skulder ……… „ 332,823:46
Behållning …… kr. 3,613,410:14.

*Den silfversköld, som af ädle förfäder gafs honom att bära, lämnade han lika glänsande ren i arf åt sina efterkommande, och hans namn kvarstår därå som ett de stilla dygdernas manande minne.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.