Brantdala

Brantdala eller Brandtdala (12:105) låg där Aschebergsgatan och Föreningsgatan möts. Landeriet omtalades redan på 1700-talet. I början av 1800-talet innehades landeriet av bagarmästaren Anders Boman (Bohman). Senare gick han i konkurs för 1828 delades egendomen mellan hans konkursbo och hans fru. Byggnaden på Östra Brantdala uppfördes på 1870-talet och låg ungefär där Föreningsgatan och Aschebergsgatan idag möts.

Brantdala 1790

Brantdala 1790 (Bomans ägor)

Den östra delen av Brantdala innehades 1845 av J.A. Westerberg och ytterligare en del av H. Andersson. 1868 tycks ägarna av Landala ha varit arrendatorer av östra Brandtdala. Deras arrende gick ut 1885. 1831 kom den västra delen av landeriet i händerna på en arrendator från Lundby, sannolikt hökaren J. Bergman. 20 år senare blev målaremästare C.A. Bolm innehavare av egendomens ena hälft, av allt att döma den västra Bolm lät 1856 bygga om huvudbyggnaden så den blev två våningar och mera herrgårdsliknande. Västra Brantdala låg ungefär vid hörnet Föreningsgatan och Karl Gustavsgatan. 1862 sålde han dock gården till en tysk musiker vid namn A.F. Volbrecht.

Ulriceberg, Västra Brantdala och Östra Brantdala 1860

Brandtdala värdshus

Brandtdala värdshus (Västra Brantdala)

A.F. Volbrecht hade för avsikt att starta värdshus och nöjesinrättning för att ta upp konkurrensen med Lorensberg. Det gjorde han också och hans inrättning med dans olika uppträdanden blev mycket populär bland stadens militärer. Under Volbrechts tid gick värdshuset också under namnen Fredriksberg och Lilla Lorensberg. Kring värdshuset växte det också fram en mindre kåkbebyggelse. Trots att verksamheten var populär gick Volbrecht i konkurs år 1868 och Bolm återtog egendomen. Familjen Bolm behöll sedan gården intill dess att den revs år 1912.

Västra Brantdala

Bebyggelsen i Brandtdala-området omedelbart väster om gården Brandtdala, ungefär på den plats där Emily Wijks stiftelse sedermera uppförde sin fastighet. Huset längst t.v. i bild är Brandtdala värdshus och var beläget där senare fastigheten ”Hemtrevnad” (Föreningsg. 32 och Erik Dahlbergsg. 36) byggdes. Uppgift 1942 av fröken Anna Lind, Kristinelundsg. 7, Gbg. Pastellmålning 1903.

1890

1890. Endast Östra Brantdala finns kvar.

Andra källor:
CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923
Landala i ord och bild, 1962
Kulturmiljörapport 2018:01, Kulturmiljövision Göteborg förstärkt: Landerierna
Hjalmar Lindroth, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, 1925

2 svar på ”Brantdala”

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.