Anders Börjesson Gathe (1647-1710) var gift med Kerstin Larsdotter Hjelm (1654-1735) från Hjelms gård i Fjärås. Det inköpte gården Gatan i Onsala och namnet Gathe tog de sig efter gårdens namn. Anders Börjesson Gathe blev inspektor för fyrarna på Nidingen, skeppsbyggare och skeppsredare. Med tiden blev han den störst redaren i Onsala med ett antal helägda skepp och flera delägda. Bland kompanjonerna märktes Michael Mårtensson, Olof Hammar och Olof Knape. Med tiden flyttade Anders Börjesson Gathe över allt mer av sin rederiverksamhet till Göteborg där han fick nya kompanjoner i sin rederiverksamhet, exempelvis David Amija, Jacob Utfall och Peter Tillroth (adlad Göthenstierna). Peter Göthenstiernas dotter Helena Maria Göthenstierna (1689-1765) var gift med Johan von Utfall (1681-1749), son till Jacob Utfall. Även i Göteborg var Anders Gathe en av de allra största redarna.
Äldste sonen Christian Gathe (1682-1722) blev tidigt sjöman och 1701 blev han kapten ombord på ett fartyg från Göteborg. Med detta skepp och ett av Sebastian Tham ägt skepp, Carolus XII, seglade han i flera år på Medelhavet och andra fjärran destinationer. 1704 blev han underlöjtnant i svenska flottan, men fortsatte sin verksamhet som kapten i handelsflottan ändå. 1710 återvände han till Göteborg med skeppet Carolus XII och blev anställd i flottan. Han fick dock snart tjänstledigt och erhöll ett kaparbrev för fartyget La Revange och ett för Svenska Vapnet. Det senare ägdes ihop med Olof Knape. På hösten samma år, efter en framgångsrik sommar med flera kapade fartyg, byggde han ytterligare tre nya kaparskepp samt ledde ombyggnationen av Carolus XII till kaparfartyg.
1711 arbetade Christian Gathe på den av Sebastian Tham ägda postgallioten Jägaren under en resa till Amsterdam. Trots att detta skepp var avsett för posttransporter använd Christian Gathe det för att kapa ett fartyg på vägen. Hemkommen till Göteborg arbetade han sedan i svenska flottan intill 1713 då han fick permission igen. Nu för att vara kapten på kaparfregatten Göta Lejon. Året efter var han tillbaks i flottan på örlogsfregatten Fredrik och ytterligare två år senare var han med vid Dynekilen där en svensk flottstyrka togs av danska örlogsstyrkor under Peter Wessel (Tordenskiold). Christian Gathe adlades år 1717, tillsammans med sin bror Lars Gathe, med namnet Gathenhielm. Han blev kommendör i svenska flottan 1718 och slutade som anställd i flottan 1720. Genom kaperierna blev Christian Gathe en rik man, men mycket förlorades under åren efter genom dåliga affärer.
Christian Gathe var gift med Helena Catharina Utfall (1689-1750), dotter till Jacob Utfall. Hon gifte senare om sig med Ernst Fredrik von Döbeln. Christian Gathe och Helena Catharina Utfall fick flera barn, däribland Anders Gathenhielm (1714-35) och Wilhelm Gathenhielm (1721-1758). Den senare var lärstyrman ombord på Ostindiska kompaniets Cronprinsessan Lovisa Ulrica åren 1748-50. Bägge bröderna var anställda vid amiralitetet (i örlogsflottan). Christian Gathenhielms dotter Jakobina Maria Gathenhielm (-1773) var gift med Johan Rystedt (-1783).
Porträtt som troligen föreställer Lars Gathenhielm
Den yngre brodern Lars Gathe (1689-1718) tycks ha gått till sjöss år 1707 och det är känt att han uppehöll sig i London 1710 när fadern dog. Däremot är väldigt lite känt om var han varit. med tanke på vilka han senare omgav sig och hur framgångsrika han var som kapare är det kanske inte helt otänkbart att han faktiskt varit sjörövare i Indiska Oceanen, där sjörövare ju hade en bas på Madagaskar, främst mellan åren 1690 och 1725. Ett annat alternativ är ju att han varit anställd i holländska ostindiska kompaniet VOC som ju hade många svenskar anställda. Han ska enligt en del källor ha blivit löjtnant i holländsk tjänst, något som väl tyder på tjänstgöring i VOC. Men det kan eventuellt också handla om Oostendekompaniet som ju hade många britter anställda och förmodligen goda kontaker med sjörövare på Madagaskar. Enligt kaparkollegan John Norcross pratade Lars Gathenhielm utmärkt engelska. I likhet med brodern Christian Gathe kom Lars Gathe hem till Sverige vid eller efter faderns död 1710. Också i likhet brodern blev han kapare samma år, med andelar i kapargallioten Lilla Jägaren. De andra delägarna var Stefan Liedberg, Hans Sprinchorn, Paul Halbmeijer, Håkan Sahlberg, Volrath von Langercken och Thore Otterbäck. Kaparkapten på båten var Tore Moberg.
Lars Gathe var dessutom från 1710 delägare i kaparfregatten Le Triumphant tillsammans med Olof Knape, Christian Gathe, Vilhelm Utfall, Berndt Örtegren, Anders Thorsson och Nils Nilsson. Le Triumphant köptes från Dunkerque, hemmahamn för flera franska kaparfartyg och kapare. Samma skaffade hans sig också andelar i kaparfartygen Göteborg och Onsala Galej liksom i broderns La Revange. 1711 blev han delägare i eller ensamägare till kaparfartygen Förgyllda Eschaloupen (tills. m. Olof Knape m. fl.), Hoppet, Mercurius, Packan och Vinthunden. På Vinthunden var Lars Gathe själv kapten. Brodern Erik Gathe (1694-1712) var för sin del kapten på La Revange från 1712. Erik Gathe dog dock samma år och Lars Gathe figurerar därefter regelbundet som kapten på La Revange under åren 1712-14.
Året 1713 var de svenska kaparna verksamma inte bara i Nordsjön, Kattegatt och Skagerak utan också i Elbes mynning, väster om Norge och ända ute vi Shetland. Han tycks också ha ägnat sig åt smuggling av allehanda varor och greps med olovlig last i början av 1713. Han rymde dock från fängsligt förvar och uppehöll sig därför utomlands under stora delar av året, i huvudsak i norra Frankrike. Han kom så småningom att åtals för sjöröveri för sin kaparverksamhet utanför tyska och brittiska kuster, men han frikändes då man inte kunde bevisa att han varit delaktig eller var delägare i fartygen som det handlade om. Under 1714 och 1715 växte kaperiverksamheten. Från denna tid och fram till sin död kom Lars Gathenhielm att samla på sig en avsevärd förmögenhet.
1715 adlades Lars Gathe i likhet med sin bror Christian Gathe med namnet Gathenhielm. 1716 fick Lars Gathenhielm bruka örlogsfregatten Älvsborg för kaperiverksamhet, men den förliste redan hösten samma år under Nils Nilssons och Jacob Jürgensen-Molsunds befäl. Dessa två fick genast nya befäl, Nilsson på Greve Mörner och Jürgensen-Molsund på Svenska Islandsfararen. Det sistnämnda skeppet ägdes först av den ryktbare Jonas Alströmer som köpte fartyget i år 1714 i England. Det hette då de Olbing Galley. Fartyget bytte snart namn till Prinsessan Ulrica Eleonora. 1716 övergick fartyget i Lars Gathenhielms ägo efter att hans kapare tagit det med kontraband, smuggelvaror, ombord. han lät döpa om skeppet till Svenska Islandsfararen. Senare samma år rekvirerade staten en rad kaparfartyg i Göteborg, totalt 14 stycken vara 8 var Lars Gathenhielms, för användning i krigståget mot Norge. Totalt fanns detta år 19 kaparfartyg i Göteborg, 9 tillhöriga Lars Gathenhielm. Eftersom han blev av med större delen av sina kaparfartyg behövde han skaffa nya och köpte därför fartyg i Holland. Danskarna agerade för att förhindra leverans och endast ett fartyg av fyra kom till Sverige, under befäl av Samuel St. Leger. Detta fartygs namn va La Grande Famille under Lars Gathenhielms tid som ägare.
Den svenske kungen Karl XII utsåg år 1717 Lars Gathenhielm till chef över alla kapare och kaperiverksamheten tog nu ännu mer fart. Raden i januari 1717 fick han låna örlogsfregatterna Fredrik och Halmstad för kaparverksamhet och 1717 kapade man bland annat en dansk ostindiefarare med dyrbar last. Många av Gathenhielms anställda kaptener var också kaptener i amiralitetet. Exempelvis Tage Lewerentz, Nils Nilsson, Anders Schale, KJ von Hoenstierna, Erik Sparman, Thomas Chapman och Hans Hammar. Under Tordenskiolds angrepp på staden Göteborg år 1717 spelade Lars Gathenhielms fartyg och besättningar en viktig roll för försvaret. Speciellt gällde detta fregatterna Fredrik och Halmstad som stod under Nils Nilssons befäl.
Samma år, 1717, fick Lars Gathenhielm Gamla varvet i Göteborg i förläning plus en hel del mark söder om varvet, dvs områdena där idag Stigbergstorget, Bangatan och Gathenhielmska reservatet ligger. Ett år senare blev Lars Gathenhielm återigen misstänkt för smuggleri. Han anmäldes av en konkurrerande kapare, Frans Rauvert.
Förutom amiralitetskaptener hade Lars Gathenhelm många utlänningar anställda. En har redan nämnts, Samuel S.t Leger. Andra var Michael Knie, Guillaume Berne, James Henke, John Edwards, Robert de Ford, Thomas KLein, John Scarret, Michael Gore, Martin Röhl, Kaspar Schoedwill, J. Gerchen, M. Wood, Johan Friederich, Gert Kessel, D. Wildenrath och Lars Juthe. Den mest ryktbare av dessa var dock John Norcross som många gånger var misstänkt för sjöröveri i strid med de förordningar som gällde för den kungligt sanktionerade kaperiverksamheten. Exempelvis när han 1717 kapade ett holländskt fartyg utanför Texel. Det kan säkerligen med fog antas att en del av dem tjänstgjort på fartyg i Ostindisk trafik hos VOC eller Oostendekompaniet liskom att några förmodligen varit sjörövare på annat håll, exempelvis i Indiska oceanen. John Norcross var exempelvis en av dem som verkade som mellanhand för karl den toflte när denne förhandlade med kapare på madgaskar om ett svenskt Ostindiskt kompani. Norcross fängslades år 1719 i Sverige för sjöröveri, men rymde. Han hamnade så småningom i dansk fångenskap och avled 1758, efter 30 år i danskt fängelse.
Lars Gathenhielm var den överlägset störste kaparredaren i Sverige. Av 156 kända kaparfartyg under den aktuella perioden i början av 1700-talet var 48 stycken ägda av Lars Gathenhielm, hans bror Christian Gathenhielm eller hans änka Ingela Gathenhielm.
I april 1718 dog Lars Gathenhielm, hans verksamhet övertogs då av änkan, Ingela Gathenhielm (1692-1729), född Hammar. Hon var dotter till Onsalaredaren Olof Hammar. Detta gällde såväl repslagarbanan (där Bangatan nu finns) rederiverksamheten som kaperiet. Det senare upphörde dock år 1720. Ingela Gathenhielm fortsatte driva företagverksamheten intill sin död, men Gamla varvet fråntogs henne år 1720. Hon gifte om sig med överstlöjtnant Isaac Browald år 1722 och bosatte sig med honom på hans gods Lerjeholm. Ingela och Lars Gathenhielm hade flera barn, men de dog alla i unga år utom Anders Gathenhielm (1714-68). Denne var dock aldrig en aktiv företagare eller handelsman.
Lars Gathenhielms syster Anna Thalena Gathe (1694-1777) var först gift med kaparkaptenen Anders Thorsson (-1711) som dock dog ett år efter giftermålet. Hon gifte då om sig med handelsmannen Johan Busck (1690-1756). Dottern i det första giftermålet, Anna Christina Thorsson (1711-79) gifte sig med Peter Bagge, ägare av Varvet Viken och senare med intressen också i driften av Gamla varvet, något som även Johan Busck hade intressen i. Det hus som idag kallas för det Gathenhielmska huset uppfördes sannolikt av paret Busck. Lars Gathenhielm själv bodde vid Lilla Torget.
Andra källor:
Olof Traung, Lars Gathenhielm, 1952.
CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923
13 svar på ”Gathenhielm – kaparfamiljen framför andra”